background preloader

Språk- och kunskapsutvecklande arbete

Språk- och kunskapsutvecklande arbete
Related:  Solberga

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.

Cirkelmodellens fyra faser Cirkelmodellen har påverkat både elever och lärare i de klasser som utvecklingspedagogen Sonja Dahlqvist arbetat. Elevernas arbete blir både bättre och roligare när de gått igenom modellens fyra faser - och lärarna tycker att modellen förändrat deras sätt att vara som pedagoger. Det började med att Sonja Dahlqvist, utvecklingspedagog med ansvar för skriv- och språkutveckling inom Vänersborgs kommuns grundskolor, och lärarkollegorna funderade kring vad en faktatext egentligen är och vad som skiljer den från en berättande text. För att eleverna skulle bli bättre på att läsa och skriva texter, och lärarna på att lära ut hur man gör, började man arbete enligt cirkelmodellens fyra faser: bygga upp kunskap om ämnesområdet, studera texter i genren för att få förebilder, skriva en gemensam text och skriva en individuell text. Tankekartor till hjälp I fas ett får eleverna göra en tankekarta, då ser lärarna elevernas förförståelse och kunskap. Skaffar förebilder Text och foto: Sofia Ax

Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4 Pröva de delar som ni enats om i din undervisning och skriv ner dina egna reflektioner kring vad som händer. Möte 5

Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument. Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten. Att läsförmågan sjunker bland barn och unga i Sverige oroar honom.

Nyskapande skolteknik hindras av PUL Om skolan ska kunna ta steget in i framtiden krävs en översyn av lagstiftningen kring personuppgifter. Lagen är föråldrad och måste uppdateras för att skolan fullt ut ska kunna utvecklas i takt med samhället, skriver bland andra Karl Alfredsson, utvecklingschef på Lin Education. Enligt internationella mätningar tillgodogör sig inte svenska elever kunskaper i samma takt som elever i andra länder – om nu mätandet av kunskaper ens är möjligt. Samtidigt pågår en kunskapsrevolution i det övriga samhället. En viktig anledning till att skolorna nu halkar efter är den föråldrade personuppgiftslagen, PUL. Molntjänster olagliga Lagen säger exempelvis att kunden (läs skolan) måste kunna ha full kontroll över var all information lagras. Samtidigt har en hel värld av banbrytande interaktiva verktyg i molnet utvecklats för undervisning, som också börjat ta sig in i de svenska skolorna. Datainspektionens ord gäller Lagen måste anpassas Integritet är en viktig fråga. Karl Alfredsson Maria Abrahamsson

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Fem_steg_for_planering.pdf Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.

Related: