background preloader

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt by Mina Anger on Prezi

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt by Mina Anger on Prezi

Undervisa lässtrategier by Cecilia Lind on Prezi En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Ex. Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material. Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? 1. Hur ska jag bedöma mina elever? Ex.

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. – Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen. Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever. – Min studie visar att handledning gör att pedagogiken blev bättre och att lärarna utvecklades mycket under den tid jag följde dem. Arbetslaget träffades utan att rektor var med och till en början var några inte helt intresserade av att arbeta med handledning. – Ganska snart upptäckte de att det här är ett bra sätt att jobba på. – Enskilda lärare blev emellanåt hårt ifrågasatta.

BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Tillbaka upp

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande. Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Kamrater kan hjälpa varandra"Peer learning" är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet.

Klassrumsregler Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa

Texter att lyssna på inför NpSva9 2010-01-08 11:26 Joakim Wendell Här nedan hittar du texter och uppgifter till ett gammalt nationellt prov. Texterna är i pdf-format, så du behöver Adobe reader för att kunna läsa dem. OBS! Att fundera på angående texterna: Vad handlar texten om? Vad är det för slags text? Finns det några texter du tycker är intressanta? Finns det några texter som är ointressanta? Är det några texter som är svåra att förstå sig på? Finns det några texter som har något gemensamt innehåll? Du kan lyssna på texterna här: Introduktion: Mig äger ingen: En avhoppares berättelse: Sådana människor: Miljöflyktingar att vänta: Bluff om klimatet: Att få in ett slag: {jsmallfib [repository]}

Förstelärare i Svedala | Inspiration och tips 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson. Det populäraste inlägget hittills är Cristian Abrahamssons Kims matteprov som haft över 19.000 visningar. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Jag arbetar med en liten grupp i matematik.

Barnen som bestals på sin framtid – Om ett inställt födelsedagskalas Tänk om Margot och Anne Frank hade kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Anne Franks storasyster Margot kunde ha fyllt 88 år igår den16 februari 2014. Men kalaset är inställt. Hon har varit död i 69 år. I juli 1942 blev Margot inkallad att infinna sig för att transporteras till "arbetsläger". De båda systrarna hade kanske några år tidigare istället kunnat dyka upp i Sverige som "ensamkommande flyktingbarn". I verkligheten var det värre än så. Enstaka judiska flyktingbarn kom igenom nålsögat. Jag läser just nu Imre Kertész "Mannen utan öde". I drömmen hade det hade kunnat sett annorlunda ut. 17 februari 2014 Anmäl textfel Dölj Anmäl textfel LitteraturMagazinet är en redaktionell tidskrift som hade premiär januari 2012.

Lästips till Förintelsens minnesdag Koncentrationslägret Auschwitz befriades den 27 januari 1945. Sedan 2005 är dagen en internationell minnesdag då Förintelsens offer uppmärksammas över hela världen. LitteraturMagazinet tipsar om läsning. I Sverige har den 27 januari varit en nationell minnesdag för Förintelsens offer sedan 1999. Det kommer ständigt nya böcker kring detta enorma trauma i Europas historia. Här kommer några lästips från LitteraturMagazinet redaktion: "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" av Göran Rosenberg är en självbiografisk memoarbok om Göran Rosenbergs föräldrar, framför allt hans pappa. "Maus" av Art Spiegelman är en serieklassiker från 1986 som handlar om Förintelsen. "Männen med rosa triangel" av Heinz Heger är en unik skildring av hur homosexuella behandlades i tyskarnas koncentrationsläger under Andra världskriget. "Mannen utan öde" Imre Kertész anses vara en av världslitteraturens starkaste skildringar av koncentrationslägren. 27 januari 2014 Anmäl textfel Dölj Anmäl textfel

Related: