background preloader

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt by Mina Anger on Prezi

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt by Mina Anger on Prezi
"Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt"Varför språk i alla ämnen?Olika modellerTankeskifteHur ger vi alla elever samma möjligheter?Våra elever kommer till skolan med olika förutsättningar: -i alla ämnenSpråk och kunskapsutvecklande arbetssättVad har de gemensamt?PISA-rapportenSjunkande resultat i såväl matte och NO som läsförståelse. Bara 6 länder inom OECD är sämre 25% av pojkarna har inte läsförståelse nog att klara skolan PISA testar problemlösning För att klara PISA behöver man språk ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Kap 2: "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt" Kap 3: I kursplanerna: "Kommunicera" "Argumentera" "Informera" "Resonera" Använda ämnesspecifika ord och begrepp osv Stöttar och modellerar? FörutspåSammanfattaVara nyfikenKlargöra oklarheter

http://prezi.com/_auqdvw_y2uu/sprak-och-kunskapsutvecklande-arbetssatt/

Related:  språkutvecklande arbetssättspråkutvecklande arbetssättSpråkutvecklingjennyantonsson

Vi läser Brott och straff i kursen SVA 1 I höstas genomförde jag ett tema med min grupp i SVA 1 som vi kom att kalla Med mord i sinnet. Temat gick ut på att undersöka det mänskliga psyket samt diskutera och reflektera över det där med människors moral. Vad är moral? Har alla människor det? Är det något vi föds med? Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det?

En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne.

Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov.

”Alla ämneslärare i högstadiet måste undervisa i läsförståelse” Larmrapporter om svenska elevers sjunkande läsförmåga kommer med viss regelbundenhet och når sin höjdpunkt när Pisaresultaten publiceras, nästa gång i december. Men alltför sällan undersöks de bakomliggande orsakerna till nedgången utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, det vill säga hur undervisningen ska anpassas efter respektive skolämne. Ett exempel på detta är en larmrapport publicerad av Lärarnas riksförbund (LR) 2014, där grundskollärares uppfattningar om elevers läsförmåga undersöktes via enkätsvar. Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus.

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. 3. Gemensamt skrivande Hur ska instruktionen börja? Och ska klassen välja att skriva "du" eller "man"? Är det någon skillnad om de skriver för tvåorna eller om instruktionen ska sitta på lärarnas toalett? Titta på klippet genom att klicka på bilden till höger.

UR Samtiden - Nyanländas lärande: Ett klassrum fyllt av möjligheter - UR Skola TVLärandets idéhistoria Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum.

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde. Vill ni ta del av några konkreta exempel på språkutvecklande undervisning finns en hel del inlägg i min blogg men ni kan även ta del av de filmer som finns kring det arbetssätt och de aktiviteter och övningar som nämns i Pauline Gibbons böcker:

Related: