background preloader

Checklista_sprakutvecklande_undervisning.pdf

Checklista_sprakutvecklande_undervisning.pdf

http://annakaya.se/wp-content/uploads/2014/03/checklista_sprakutvecklande_undervisning.pdf

Related:  Språkutvecklande UndervisningBedömning

Språkutvecklande metoder - Kollegialt lärande UH 8. Språkutvecklande metoder: Att skapa förförståelse Delat ansvar för dokumentationen/minnesanteckningar. En per gång! Vem börjar? Del 1: Uppföljning av auskultationerna: Cowboyen + konstnären Idag har vi använt både cowboyen och konstnären på samma gång! Ibland när man sammanfattar som cowboyen gör kan det bli lättare om man också målar som konstnären gör. Vi tittade på berättelseschemat vi hade gjort om Rödluvan och vargen, och bestämde vilka fyra bilder som kunde vara bra att måla. De här blev det:

VENN-diagram - Kollegialt lärande UH VENN-diagram VENN-diagrammet har fått sitt namn efter den brittiske logikern John Venn (1834–1923). Denna metod tränar eleverna i att se det utförliga och nyanserade, likheter och skillnader. Metoden används i syftet att främja deltagande och aktivera samtliga elevers tänkande under lektionerna.

LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag ser ett hus. Forskning kring språk - Hjälp med språket Litteratur: Hur skall du göra för att bygga upp ett rikt ordförråd? Ordens värld vänder sig till dig som vill veta hur inlärningen av ord kan underlättas och hur undervisningen kan bli effektivare. Enström, Ingegerd (2010). Ordens värld. Svenska ord - struktur och inlärning.

Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Sedan fick de ge en idé genom att berätta vilka detaljer i bilden jag kunde förbättra. Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas.

Pedagogiska kartor – Malmö ur ett annat perspektiv – Pedagog Malmö En del av Pedagogisk Inspirations uppdrag är att främja variation i undervisningen. En del består i att använda staden som lärmiljö genom erfarenhetsbaserad undervisning, utomhuspedagogik. Nu finns det en ny film som visar och berättar lite om vilken hjälp du kan få av Pedagogiska kartor. Malmö är en fantastisk stad att bedriva utomhuspedagogik i. Genom att arbeta i olika lärmiljöer som stödjer eleven att förstå sammanhang, stimulerar till lärande och begripliggör teoretisk kunskap gynnas elevens kunskapsutveckling. En god lärmiljö stimulerar elevernas intresse och ökar intresset att få veta mer.

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning.

Läs- och skrivundervisning i åk 1 Detta läsår har jag en ny tjänst på en större skola vilket innebär att jag har specialläraransvar i åk 1 och åk 2. Innan läsåret startade funderade vi mycket över hur vi skulle kunna möta eleverna i åk 1 som börjar skolan med så skilda förutsättningar och erfarenheter. Det finns elever som endast kan ett fåtal bokstäver och andra som läser kapitelböcker. Vi har runt 60 elever uppdelade på 3 klasser. Klassrummen ligger på samma våningsplan och mitt rum ligger i mitten vilket är kanon när man vill finnas för många och vara en del av allt det som händer i undervisningen.

Ta emot nyanlända i förskoleklass och åk 1-2 Jag tänkte skriva lite grann om vad vad som kan vara lämpligt att tänka på när man tar emot de allra yngsta nyanlända eleverna i klassen. Alltså det som man själv som klasslärare kan göra, oavsett om eleven har tillgång till studiehandledning, modersmålsundervisning, andraspråksundervisning utanför klassen eller specialpedagogiskt stöd. Prata språkutvecklande Det är viktigt att ”tvinga” eleverna till ett aktivt lyssnande. Vi bör inte prata inte avskalat och förenklat, utan benämna saker och företeelser, så som förskollärare ofta jobbar medvetet med talspråket. Försök att bli medveten om ditt eget talspråk. Säger du t.ex. ”Ställ den där.” eller säger du ”Ställ tillbaka din pärm på hyllan bredvid de blåa böckerna.”?

En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll!

Related: