background preloader

Fem_steg_for_planering_av_sprakutvecklande_undervisn.pdf

Fem_steg_for_planering_av_sprakutvecklande_undervisn.pdf
Related:  Språkutvecklande arbetssättSolberga

check Genrepedagogik är fusk? "Det här är ju som fusk!" sa en av mina elever idag. "Fusk! Ska vi verkligen få ha fusklappar när vi skriver? Wow!" Det eleven tycker är fusk kallar jag för planeringsmodell eller skrivmodell och det kommer jag beskriva lite närmare längre fram i inlägget men först lite bakgrundsinformation. Jag berättade för eleverna att vi skulle börja med ett nytt arbetsområde, att vi ska lära oss mycket om olika svenska djur som lever vilt i vårt land men att vi även skulle lära oss att läsa och skriva texter som handlar om olika djur. Vi tittade på en exempeltext, en av de genre-affischer som finns i boken Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken som vi har uppsatt på väggen. Jag pekade sedan på textens olika stycken och frågade eleverna varför det var luft mellan en del meningar och varför texten är uppdelad i olika stycken. "De andra styckena då, vad står det där tror ni?" När vi tittade på en av rådjursbilderna var det en elev som undrade vad det var för bruna små bollar i bilden.

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film

Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4

Genrepedagogik - det fungerar Vår kommun deltar i Läsa-Skriva-Räkna-satsningen och det har inneburit att många pedagoger som arbetar med de yngre eleverna har fått ta del av väldigt intressanta workshops och föreläsningar inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Dessutom har vi fått träffa andra lärare i kommunen och diskuterat viktiga frågor som man aldrig hinner med annars. Utöver det har vi fått litteratur, pedagogiskt material, matte-spel och annat som man kan använda direkt i sina klasser. Ett mycket bra upplägg med många intressanta träffar. Idag var det dags för en uppföljning av förra årets boksamtalsprojekt. Jag berättade om vårt projekt som heter "Faktaboken - vägen till språk- och kunskapsutveckling". Vi arbetar efter den cirkelmodell som jag beskrivit lite mer i inlägget Genrepedagogik på mitt sätt och i detta projekt har det inneburit att vi har valt ut olika djur som vi ska arbeta med. Sedan är det dags för fas 2, att läsa en faktatext gemensamt. Jag ska exemplifiera. Intressant?

Språk i alla ämnen, Runering on Prezi Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.

Ny i svenska skolan: Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.

Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv. Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre. Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.

Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Vi identifierade olika berättelsers händelser, komplikationer och lösningar.

Elevernas engagemang – min uppgift! Det är lätt att säga att skolan är viktig. Alla kan hålla med om det. Hade vi inte tyckt så, hade vi inte valt att arbeta som lärare. Men är det verkligen detta vi kommunicerar till eleverna? Jag har en känsla av att massor av lärare ganska ofta, kanske utan att tänka på det, signalerar det rakt motsatta och när vi gör det är vi direkt medskyldiga till de fallande kunskapsresultaten. Därför har jag sex principer som jag försöker följa, för att ge eleverna bilden av att det vi gör i skolan är viktigt och att det lönar sig att anstränga sig: Stå upp för lärarrollen! Jag är lärare för att det är ett viktigt uppdrag. 2. Jag förväntar mig att eleverna gör sitt bästa under lektionerna. 3. När eleven har lämnat in en uppgift har jag världens chans att visa eleven att den uppgiften betyder något. 4. Den här principen är jag dålig på att efterleva, men när en produkt åker upp på klassrumsväggen är det skarpt läge för eleven. 5. Jag är också mitt ämne. 6. BFL är bra till mycket.

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi: Filmer Lästips Texttyper

Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Goda ruáre

Related: