background preloader

Språkutvecklande arbetssätt by Åsa Söderström on Prezi

Språkutvecklande arbetssätt by Åsa Söderström on Prezi

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film

Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals. Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till.

Mitt språkutvecklande klassrum: Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.

Textkopplingar Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Revolting rhymes och språkutvecklande arbetssätt | Min undervisning Jag har en svag klass där hälften saknar betyg. Något måste jag göra. Jag har läst mycket om språkutvecklad undervisning senaste halvåret och förstår att jag som lärare har mycket att hitta där i form av metodik. Jag bestämde mig tidigt för att släppa kurslitteraturen och istället hitta material som går att anpassa lättare. Jag valde till detta tema att läsa Revolting Rhymes eftersom den finns som filmer och mp3 klipp samt att jag har boken. Lite av de stödstrukturer jag använt vill jag dela med er, mycket har jag gjort om till mitt en del fanns färdigt när jag googlade och sen har jag satt ihop det i en LPP med en stödstruktur i där mål och kunskapskrav framgår så alla elever vet vad de gör per lektion. Mycket av stödstrukturerna som nämns i min LPP som VENN-diagram och The Five Essentials of a Story och Collecting words hittar ni på Roald Dahls officiella sida samt lucktexten på roalddahlday.info Resten hittar ni här: Att ställa frågor Filmerna på Youtube:

Språkpolicyn vinner i längden – Det tar tid att arbeta med språkpolicyn. Vinsterna kommer – men senare. Men jag har redan märkt att kunskapsnivåerna hos eleverna ligger högre än vad de gjorde innan vi började med ett språkutvecklande arbetssätt, säger Peter Sjödin lärare i matte/No på Bäckahagens skola. Syftet med en språkpolicy är att öka medvetenheten om språkets betydelse och språkanvändning. En språkpolicy i skolan kan ha som syfte att språkligt inkludera andraspråkselever för att nå kunskapsmålen. Skolans språkpolicy gäller för alla lärare och förutsätter att all personal är delaktiga i att formulera den och se till att den efterlevs. Alla ska vara med På Bäckahagens skola har flera lärare arbetat på ett språkutvecklande arbetssätt i varierande utsträckning under ett flertal år. Startskottet kom efter att Språkforskningsinstitutet på utbildningsförvaltnings FoU-enhet varit inbjudna till en fortbildningdag och kunde slå fast att här behövdes det göras en gemensam kraftsamling. Konkreta och matnyttiga övningar

Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men vad innebär det och var börjar man? Hülya Basaran, lärare för nyanlända elever i Trollhättan, skriver så här: "Som lärare kan det kännas svårt att hänga med i utvecklingen av det digitala samhället och finna kraft och tid för att inte bara ta till sig allt nytt utan också utgå från pedagogiska idéer för att utveckla lärprocesser. Jag är en av de lärare som har förmånen att arbeta på en skola som har tillgång till teknik och jag arbetar med kollegor som gärna diskuterar och delar med sig kring kunskap och erfarenheter om IKT i olika lärprocesser. Läs Hülyas inlägg om hur hon arbetar med språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg Vad är då IKT och vad innefattar det? Carolin Andersson är lärare på sfi och väldigt intresserad av IT i undervisningen. Webbaserad sfi

Läsförståelse - meningen med att läsa — språkforskning.se Poängen är att hela tiden utgå från ämnen och uppgifter som eleverna har arbetat med i klassrummet så att innehållet inte är helt nytt (för att undvika bearbetnings ”trade-offs”), och att eleverna känner att de språkliga målen som man arbetar med är direkt relevant för dem att klara att förstå en text bättre. Wallach och kollegor betonar att det är också viktigt att arbeta på makronivå – hur är en faktatext uppbyggd? Vad finns det för ledtrådar i texten till hur den är uppbyggd? Och hur skiljer sig t.ex. en text i historia åt jämfört med en text i NO? Vad skiljer en berättelse från en faktatext? En läsare av bloggen förra veckan frågade om jag kände till ”genrepedagogik” – och ja, jag har inte arbetat med det själv, men har läst en del om det (och tycker att arbetssättet verkar fantastiskt bra!). Ett utmärkt dokument med massa praktiska genrepedagogiska exempel från Knutbyskolan i Rinkeby finns på URs hemsida. GLAD PÅSK! Referenser: Gough, P. Johansson, B., & Ring, A. Kamhi, A.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips

Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning Både över- och underdiagnosticering av språkstörning hos flerspråkiga barn Att kunskapen om flerspråkighet ökar hos både logopeder och pedagoger är viktigt - större delen av världens befolkning är flerspråkig (det är en minoritet som växer upp med bara ett språk!) och Sveriges och även övriga Europas befolkning är i allt större grad flerspråkig. Av de elever som uppfyllde utredningens definition på grav språkstörning hade runt 50% flerspråkig bakgrund, trots att de flerspråkiga eleverna alltså endast utgör 20% av det totala antalet elever. En anledning till över- och underdiagnosticering är att kartläggning och utredning av elevens alla språk är utmanande och komplicerad (särskilt eftersom logopeden oftast inte kan elevens alla språk), samtidigt som en denna kartläggning är central, eftersom man inte kan ha en språkstörning på bara ett språk. Sju ställningstaganden kom deltagande länder överens om (min översättning): Några alternativ: Dynamisk utredning och RTI Varför är detta intressant?

Mitt språkutvecklande klassrum

Related: