Att jobba med läsförståelsestrategier | thereselinner Just nu läser vi många faktatexter som handlar om historia. På samma gång jobbar vi med läsförståelsestrategier. Det är ett ständigt pågående arbete men då och då behöver det fördjupas och intensifieras märker jag. Vi har använt oss av olika strategier för att angripa text och var och en har också provat på att sammanställa sin information utifrån olika dokument. Några tyckte att bladet från en läsande klass från facbook fungerade bra som stöd. Någon annan tyckte att det bästa var att jobba med VÖL- vet, önskar veta, lärt mig Yttrligare några tycker att ha leta efter kärnmeningarna i textens stycken hjälper till att förstå texten. Det vi har upptäckt när vi har jobbat med kärnmeningar är att ibland är läromedel väldigt svåra att förstå, för det är bara kärnmeningar staplade på varandra och inga meningar som förklarar och förtydligar. Det blir bra samtal både om kunskaper i ämnet vi läser om, texters uppbyggnad och förståelse av det lästa.
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.
Min #Digiskolresa - från värdegrund till boksamtal Fick en kort pratstund med Anna Kaya på Skolforum i höstas där hon stod och gjorde reklam för Digitala skollyftet. Det var först när jag kom hem, läste mer om #digiskol och insåg att jag själv satte gränserna för hur mitt digitala skollyft skulle se ut, som jag verkligen nappade och anmälde mig. Digitala skollyftet vilar på tre ben; 1. Använda digitala verktyg för kommunikation, lärande och skapande. 2. 3. De tankar jag fick i början om vilka mål jag skulle ha handlade tills största delen om att utveckla mig inom olika digitala verktyg, lässtrategier och värdegrundsarbete i min åk 2. I min kommun driver jag tillsammans med några fler förstelärare och läsutvecklare ett projekt som vi kallar Språk i alla ämnen för alla elever. När jag började luska lite mer om hur man gjorde en Thinglink, så upptäckte jag att det inte alls var så svårt. Adventskalendern blev ett bra redskap i vårt värdegrundsarbete. Det här med lässtrategier då, kunde jag ha hjälp av digitala verktyg även här? 1. 2. 3.
Läsförståelsestrategier del 3 Förklaringen till att andelen starka och mycket starka läsare har minskat bland svenska elever kan vara att det i svenska skolan inte finns någon tradition av att undervisa om olika sätt att läsa texter. ”Att läsa mycket är nödvändigt, men inte tillräckligt för att öka läsförmågan. Man måste också få hjälp med olika lässtrategier” Det gäller både avkodning och förståelsearbete inklusive att öka ordförrådet. Detta kan man läsa om i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Här kan man också bli påmind om att svenska lärare i ett internationellt perspektiv avsätter mycket lite tid för att förbättra elevernas läsförmåga. Därför lyfts lässtrategier upp och tydliggörs i Lgr11, man menar att undervisningen om lässtrategier verkar vara avgörande för elevers läsförmåga. Vad menas med lässtrategier? Här sker en progression från de yngsta barnen som dels ska knäcka koden men också förstå och tolka texter. Föreställningsvärldar Föreställningbyggande klassrum
Arbeta med lässtrategier och äldre elever Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? I bloggen Två pedagoger- ett klassrum berättar lärarna Annika Nilsson och Lena Winqvist hur de medvetet och systematiskt arbetar med lässtrategier i alla årskurser med sina gymnasieklasser. Innan jag läste deras blogg hade jag funderat på hur jag kunde arbeta med min klass som nu går i årskurs 8. Jag har även funderat på om eleverna skulle kunna gynnas av att göra sina egna symboler. Att diskutera:
Engelska Ett tag hängde jag ganska mycket på Twitter och gav mig in i olika diskussioner med olika lärare. Det var väldigt givande men tog också mycket tid. Nu för tiden är jag bara inne på Twitter då och då för att leta efter undervisningstips och för att sprida mina blogginlägg. Det var där jag såg att @metabolisterna tipsade om en engelskuppgift som handlade om "New Year resolutions". Jag frågade om jag fick ta del av uppgiften och två dagar senare låg den i min inkorg. På det sättet är Twitter fantastiskt! 1) Warm up in groups of four. 1. 2. 2) Pair discussion. Traditional New Year resolutions such as quitting smoking have been replaced by modern life changes like __________and ___________, a study has revealed. Discuss which words you think are missing. Correct answers: reading more, saving money Surprised? 3)Show them examples of New Year resolutions and have them guess which are the seven most popular. Number them. Answers: 1. 4) Short writing assignment. Assignment: 1. 2.
Ljudböcker på Youtube? Ja! Du vet väl om att du kan hitta ljudböcker för barn och unga på Youtube? Inlästa, animerade eller textade. På svenska finns det mest ljudböcker men på engelska finns det ett otal både ljudböcker men även upplästa böcker som är textade för medföljning. Saknar du böcker? På svenska? Sök på barnbok svenska eller ljudbok så får du upp olika förslag På engelska? Sök på English talking books, Childrens audiobook, Childrens storybook, Childrens animated books för att hitta ett antal förslag Hörförståelse på engelska Vill du göra egna ljudböcker? Vill du samla dina Youtube-klipp för att lättare hitta tillbaka finns en bra tjänst som heter plistapp.com där du kan göra olika listor att dela med dig av Här är en lista jag gjort: Korta.nu gör länkar korta och begripliga Relaterade Låna gratis e-böcker till iPads Vill du låna e-böcker gratis från ditt biblioteket? I "Allmänt"
Läsförståelsestrategier del 4 En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt. De fyra faserna Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld. Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz ”Men jag andades böckernas luft. Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever.
Mitt Flippade Klassrum Att skriva ett bra svar. | Tankar om svenska Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Vi kan också kalla det: hur du skriver ett bra svar, eller: att tänka på när du resonerar kring en text. Den här gången gjorde vi så här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Läs igenom frågan noggrant så att du verkligen svarar på rätt sak.Ta det lugnt så att du hinner tänka till. De är kloka mina 7:or! Nu ska jag lägga någon lektion till på att läsa och svara på frågor innan vi avslutar den delen av läsandet, sen går vi vidare mot en skrivuppgift. /Hanna
Sång och musik i svenskundervisningen | Svenska språket Musik och språk är ”kollegor i hjärnan”, som psykologiprofessor Diana Deutsch uttrycker det. Hon har i sin forskning kommit fram till det som de flesta språklärare rent intuitivt eller av erfarenhet redan har insett: musik och språk påverkar varandra positivt. Men hur kan man praktiskt använda sig av musik i svenskundervisningen? Psykologiprofessorn får ursäkta, men här är det lärarna som har de bästa tipsen. Medan svenskstudenterna vid universitetet i Leuven, Belgien, släntrar in till sin lektion startar en powerpoint, och ur högtalarna strömmar svensk musik. – I princip är låten på något sätt förknippad med det tema som vi ska behandla. Intonationen får draghjälp av musiken Förmågan att uppfatta intonation och rytm får hjälp på traven av musiken, och idealet är förstås om det sedan kan inspirera till eget tal. – Innan musiken sätts på ger jag dem instruktioner om vad de ska prata om. Långa konsonanter med Vikingarna – Vill man åt de långa konsonantljuden är Vikingarna oslagbara.
Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.
En instruerande, modellerande och reflekterande läs- och skrivundervisning by Anna Bengtsson on Prezi Förmågorna i svenska Kulor i hjärtan Förmågorna i svenska Skriva - Förmågan att kommunicera i skrift. Vad innebär det? THE BIG 5 Gemensamt för alla ämnena är de så kallade Big Five.