background preloader

Läsförståelse och lässtrategier

Läsförståelse och lässtrategier
Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Strategier och funktionellt språkanvändande

Läsförståelsestrategier del 3 Förklaringen till att andelen starka och mycket starka läsare har minskat bland svenska elever kan vara att det i svenska skolan inte finns någon tradition av att undervisa om olika sätt att läsa texter. ”Att läsa mycket är nödvändigt, men inte tillräckligt för att öka läsförmågan. Man måste också få hjälp med olika lässtrategier” Det gäller både avkodning och förståelsearbete inklusive att öka ordförrådet. Detta kan man läsa om i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Här kan man också bli påmind om att svenska lärare i ett internationellt perspektiv avsätter mycket lite tid för att förbättra elevernas läsförmåga. Därför lyfts lässtrategier upp och tydliggörs i Lgr11, man menar att undervisningen om lässtrategier verkar vara avgörande för elevers läsförmåga. Vad menas med lässtrategier? Här sker en progression från de yngsta barnen som dels ska knäcka koden men också förstå och tolka texter. Föreställningsvärldar Föreställningbyggande klassrum

Läsförståelsestrategier del 4 En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt. De fyra faserna Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld. Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz ”Men jag andades böckernas luft. Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever.

Sång och musik i svenskundervisningen | Svenska språket Musik och språk är ”kollegor i hjärnan”, som psykologiprofessor Diana Deutsch uttrycker det. Hon har i sin forskning kommit fram till det som de flesta språklärare rent intuitivt eller av erfarenhet redan har insett: musik och språk påverkar varandra positivt. Men hur kan man praktiskt använda sig av musik i svenskundervisningen? Psykologiprofessorn får ursäkta, men här är det lärarna som har de bästa tipsen. Medan svenskstudenterna vid universitetet i Leuven, Belgien, släntrar in till sin lektion startar en powerpoint, och ur högtalarna strömmar svensk musik. – I princip är låten på något sätt förknippad med det tema som vi ska behandla. Intonationen får draghjälp av musiken Förmågan att uppfatta intonation och rytm får hjälp på traven av musiken, och idealet är förstås om det sedan kan inspirera till eget tal. – Innan musiken sätts på ger jag dem instruktioner om vad de ska prata om. Långa konsonanter med Vikingarna – Vill man åt de långa konsonantljuden är Vikingarna oslagbara.

Related: