background preloader

Läsförståelse och lässtrategier

Läsförståelse och lässtrategier
Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Strategier och funktionellt språkanvändande

Att jobba med läsförståelsestrategier | thereselinner Just nu läser vi många faktatexter som handlar om historia. På samma gång jobbar vi med läsförståelsestrategier. Det är ett ständigt pågående arbete men då och då behöver det fördjupas och intensifieras märker jag. Vi har använt oss av olika strategier för att angripa text och var och en har också provat på att sammanställa sin information utifrån olika dokument. Några tyckte att bladet från en läsande klass från facbook fungerade bra som stöd. Någon annan tyckte att det bästa var att jobba med VÖL- vet, önskar veta, lärt mig Yttrligare några tycker att ha leta efter kärnmeningarna i textens stycken hjälper till att förstå texten. Det vi har upptäckt när vi har jobbat med kärnmeningar är att ibland är läromedel väldigt svåra att förstå, för det är bara kärnmeningar staplade på varandra och inga meningar som förklarar och förtydligar. Det blir bra samtal både om kunskaper i ämnet vi läser om, texters uppbyggnad och förståelse av det lästa.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

Läsförståelsestrategier del 3 Förklaringen till att andelen starka och mycket starka läsare har minskat bland svenska elever kan vara att det i svenska skolan inte finns någon tradition av att undervisa om olika sätt att läsa texter. ”Att läsa mycket är nödvändigt, men inte tillräckligt för att öka läsförmågan. Man måste också få hjälp med olika lässtrategier” Det gäller både avkodning och förståelsearbete inklusive att öka ordförrådet. Detta kan man läsa om i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Här kan man också bli påmind om att svenska lärare i ett internationellt perspektiv avsätter mycket lite tid för att förbättra elevernas läsförmåga. Därför lyfts lässtrategier upp och tydliggörs i Lgr11, man menar att undervisningen om lässtrategier verkar vara avgörande för elevers läsförmåga. Vad menas med lässtrategier? Här sker en progression från de yngsta barnen som dels ska knäcka koden men också förstå och tolka texter. Föreställningsvärldar Föreställningbyggande klassrum

Arbeta med lässtrategier och äldre elever Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? I bloggen Två pedagoger- ett klassrum berättar lärarna Annika Nilsson och Lena Winqvist hur de medvetet och systematiskt arbetar med lässtrategier i alla årskurser med sina gymnasieklasser. Innan jag läste deras blogg hade jag funderat på hur jag kunde arbeta med min klass som nu går i årskurs 8. Jag har även funderat på om eleverna skulle kunna gynnas av att göra sina egna symboler. Att diskutera:

Engelska Ett tag hängde jag ganska mycket på Twitter och gav mig in i olika diskussioner med olika lärare. Det var väldigt givande men tog också mycket tid. Nu för tiden är jag bara inne på Twitter då och då för att leta efter undervisningstips och för att sprida mina blogginlägg. Det var där jag såg att @metabolisterna tipsade om en engelskuppgift som handlade om "New Year resolutions". Jag frågade om jag fick ta del av uppgiften och två dagar senare låg den i min inkorg. På det sättet är Twitter fantastiskt! 1) Warm up in groups of four. 1. 2. 2) Pair discussion. Traditional New Year resolutions such as quitting smoking have been replaced by modern life changes like __________and ___________, a study has revealed. Discuss which words you think are missing. Correct answers: reading more, saving money Surprised? 3)Show them examples of New Year resolutions and have them guess which are the seven most popular. Number them. Answers: 1. 4) Short writing assignment. Assignment: 1. 2.

Läsförståelsestrategier del 4 En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt. De fyra faserna Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld. Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz ”Men jag andades böckernas luft. Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever.

Mitt Flippade Klassrum Sång och musik i svenskundervisningen | Svenska språket Musik och språk är ”kollegor i hjärnan”, som psykologiprofessor Diana Deutsch uttrycker det. Hon har i sin forskning kommit fram till det som de flesta språklärare rent intuitivt eller av erfarenhet redan har insett: musik och språk påverkar varandra positivt. Men hur kan man praktiskt använda sig av musik i svenskundervisningen? Psykologiprofessorn får ursäkta, men här är det lärarna som har de bästa tipsen. Medan svenskstudenterna vid universitetet i Leuven, Belgien, släntrar in till sin lektion startar en powerpoint, och ur högtalarna strömmar svensk musik. – I princip är låten på något sätt förknippad med det tema som vi ska behandla. Intonationen får draghjälp av musiken Förmågan att uppfatta intonation och rytm får hjälp på traven av musiken, och idealet är förstås om det sedan kan inspirera till eget tal. – Innan musiken sätts på ger jag dem instruktioner om vad de ska prata om. Långa konsonanter med Vikingarna – Vill man åt de långa konsonantljuden är Vikingarna oslagbara.

Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.

Förmågorna i svenska Kulor i hjärtan Förmågorna i svenska Skriva - Förmågan att kommunicera i skrift. Vad innebär det? THE BIG 5 Gemensamt för alla ämnena är de så kallade Big Five. sobloggalfa Tack! Först av allt så vill jag säga ett stort TACK för att du tog dig tid att göra utvärderingen. Varför ska man göra en utvärdering? Jo, det finns många anledningar. Jo, att 73% ger detta område en 4 eller 5:a i betyg betyder ju att det var övervägande positivt :) Ni verkar ha tyckt om upplägget, med studiebesök på rådhuset, presentation för Carl Fredrik och Hallandsposten. Strax över 70 % tycker att det för det mesta varit tydligt när vi tränat och när jag bedömt era förmågor. Nästa cirkeldiagram som handlar om feedback måste jag dock ta till mig och förbättra. Kul att se att nästan 80 % känner att de har mycket hjälp av blogg/facebook. Men framförallt – jag blir så glad när jag läser om hur ni tycker att ni har utvecklat era förmågor och vad ni vill fortsätta utveckla! Sist, men inte minst, vilka fantastiska härliga kommentarer ni lämnat under övrigt…. Länk till sammanställning av utvärderingen finns här!

Språkförhållanden i Norden, Svenska 2 | Lejonet och räven Språkförhållanden i Norden är ett område som fått ett lyft i Gy11. I Svenska 2 förväntas eleverna både läsa skönlitteratur på såväl norska som danska (nå, exempel på i alla fall), och kunna diskutera språk i Norden. Det här är förstås ett ämnesområde som skulle kunna utvidgas otroligt mycket, och många gör säket det med den äran. Det mesta beror ju på hur man kombinerar olika delar av det centrala innehållet. På Skolverket finns väldigt mycket användbart för skolan när det gäller Norden och nordiska språk, inte minst i den digra materialsamlingen med musik, film och skönlitterära texter på olika nivåer. När det gäller dialekter, som också nämns i det centrala innehållet för Svenska 2, finns också mycket bra material för skolan på webben. Men man har ju sällan så mycket tid till detta, hur gärna man än ville.

Språklänkportalens blogg | Tankar och tips om IKT i engelskundervisningen Books Photo: www.oakconsult.co.k I have been an avid reader ever since I was little. I would safely call myself a bookworm. I remember spending hours in my room reading all sorts of books. My favourite books at the time were the Famous Five, Mallory Towers, the Naughtiest Girl, basically anything written by the legendary Enid Blyton. Photo: The Bright Old Oak The love of reading and books has never left me. So, it is only natural for me to talk about my love of books and reading with my clients. I have two clients in particular with whom I can happily spend hours talking about books – Roberta and Elzbieta. What are you reading at the moment? Photo: www.bubblecow.net The question is swiftly followed by an enthusiastic exchange of news. Genres In the non-fiction category, you will find genres like biography, art, photography, history, travel, food and wine, cookbooks, politics, business and finance and many more. Photo: www.jennifercobum.com What is chick lit, I hear you say? Shanthi Like this:

Related: