background preloader

Läsförståelse och lässtrategier

Läsförståelse och lässtrategier
Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Strategier och funktionellt språkanvändande

http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2014/02/lasforstaelse-och-lasstrategier.html

Related:  Språkutvecklande arbetssättLäsundervisning

Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något.

Lässtrategier med handrörelser – på film! I reciprok läsundervisning, RT/Reciprocal Teaching, används fyra lässtrategier: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter samt att sammanfatta. För dessa fyra lässtrategier använder många lärare kort med symbolerna spågumman, Nicke Nyfiken, detektiven samt cowboy Jim. Barbro Westlund fann i arbetet med sin avhandling att lärarna i Kanada i stället använder handrörelser när de undervisar sina elever. På filmen visar Barbro Westlund hur de kanadansiska lärarna tecknade dessa handrörelser.

Att lära sig läsa & skriva i skolan Vad händer i skolan idag inom läs- och skrivinlärning? Vad säger forskarna om det som händer? Vi har diskuterat läs- och skrivinlärning i skolan med professor Caroline Liberg, chef för utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, och en av våra främsta läsforskare. - Som jag ser det är läsning en kulturell verksamhet, ett sätt att vara människa helt enkelt. Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer.

Att jobba med läsförståelsestrategier Just nu läser vi många faktatexter som handlar om historia. På samma gång jobbar vi med läsförståelsestrategier. Det är ett ständigt pågående arbete men då och då behöver det fördjupas och intensifieras märker jag. Barbro Westlunds föreläsning 3/2. Varsågoda! Ja, i måndags spelade vi in en föreläsning som du får möjligheter att se här. Denna föreläsning är en fortsättning och uppföljning av Barbro Westlunds föreläsning från 9/1. Vi har inte heller denna gång filmat så du kan se PowerPointen. Anledningen är att Barbro kommer att använda delar av innehållet i ett annat större sammanhang och därför vill vänta med att sprida det. Barbro är lektor i didaktik vid Stockholms universitet.

7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning.

»Lärare måste tala mer om texterna« Redan när Caroline Libergs son var fyra år och gillade vikingar plockade hon fram »Röde Orm«. Genom sin egen och andras forskning vet hon hur viktigt det är att börja med högläsning för små barn och göra det till en del av vardagen, gärna ända upp i mellanstadiet. Och man ska utmana barnen, säger hon. — Det räcker inte med Alfons Åberg och bilderböcker. Texter utan bilder stimulerar barnens egna tankar. Arbeta med lässtrategier och äldre elever Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa!

Boksamtalsfilmer Idag var det världspremiär för mina små boksamtalsfilmer, som jag satt ihop i ett Thinglinkprogram! Börja klicka på den röda pilen i bilden (till vänster om spågumman) så får du se den första informationsfilmen, som berättar hur boksamtalet går till. Sedan är det bara att klicka sig vidare ruta för ruta från vänster till höger. Tidigare har jag skrivit om hur jag arbetat med läsläxsamtal och dator i läxsamtal. Nu har jag utvecklat boksamtalet ett steg till så att små you tube-klipp ska ingå. Jag kommer att använda mig av filmerna varje vecka då vi går igenom ny läsläxa. Språkutvecklingsplan - Svedala kommun Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet.

Gräva djupare med frågor Kapitlet ”Gräva djupare med frågor” i boken Tankens mosaik återkommer jag ständigt till. I kapitlet får man följa ett klassrumsprojekt (som pågår i sex veckor) i en 1:a där man arbetar med strategin – att ställa frågor. De fyra övergripande målen för projektet är: bli medveten om frågor de har om texten före, under och efter det att de läser en bok eller lyssnar till någon som läser högtanvända frågor för att klargöra vad texten betyder, undra över texten som följer, fundera över författarens syfte, stil, bokens innehåll och formatförstå att vissa frågor kan besvaras med hjälp av texten medan andra måste kopplas till läsarens bakgrundskunskapdiskutera hur frågorna bidrar till att man koncentrerar sig på texten och begriper den

EN LÄSANDE KLASS Ett ex av boken har skickats ut till varje låg- och mellanstadium i Sverige. Senast den 23 april ska alla böcker vara på plats. Vi har gått efter Skolverkets senaste adressregister. Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete.

Related: