background preloader

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga!

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga!
Jag får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk). Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag kan helt ärligt säga att jag inte tycker att det finns något heltäckande läromedel som passar alla. I stället för att rekommendera läromedel skulle jag vilja rekommendera er att välja läromedel och texter utifrån det ni arbetar med för tillfället. Det behöver inte vara ett läromedel specialskrivet för nyanlända. Det behöver inte finnas anpassade arbetsuppgifter till. Jag arbetar ofta utifrån ett tema och då utgår jag ifrån det i allt jag planerar. Ibland när jag högläser så "modell-läser" jag. Jag brukar tänka utifrån tre olika perspektiv när jag planerar min undervisning när det gäller läsning av texter, före-läsning-aktiviteter, under-läsning-aktiviteter och efter-läsning-aktiviteter. Att arbeta mycket med förförståelse är oerhört viktigt. Så.

http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2011/11/lasrelaterade-aktiviteter-oerhort.html

Related:  marianneluhrbegrepp-språkutveckling i alla ämnenspråkutvecklande arbetssättLäsa, läslogg

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning?

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer.

Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår.

Problemlösning Det finns massor av ställen där man kan hitta matteproblem för elever att lösa, så det kan kanske kännas onödigt med ett sådant ställe till, men här samlar jag de problem som jag gillar och som jag tycker fungerar i mina klasser. Vill du använda dem - var så god! Problemen finns i pdf-format. En enkel ordkarta Efter att jag återigen har läst Anna Kayas intressanta blogginlägg om hur man kan arbeta aktivt med ordförståelse så blev jag inspirerad och knåpade ihop en egen (enklare än den som visas i inlägget) ordkarta på appen Comic Life. Den har jag tänkt att vi kan använda framför allt i NO och SO, men även så klart i övriga ämnen. I mitten skriver man själva ordet, sedan finns det rutor för betydelse, motsatsord och synonymer.

Att undervisa nyanlända elever Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever. Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant. Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5.

Hagaborgsskolan På den här sajten har jag samlat några tankar och småfilmer, där jag bland annat beskriver hur man kan använda konkret material i klassrummet. Det hänger ihop med att jag fick i uppdrag att köpa in material till alla klassrum och att jag ville förklara hur jag tänker kring hur man kan använda detta för mina arbetskamrater. Efter ett tag så modifierade jag sidan och la till även annat som jag sysslar med i matematikundervisningen på lågstadiet. Innehållet blir då mer användbart för flera. Jag blir bara glad om jag kan hjälpa någon, men också om någon tar kontakt och kommer med idéer! Språkutvecklande NO-lektion med digitala verktyg om hur hur växter förökar sig Efter att ha undersökt blommans delar och pratat om vad de olika delarna samt tittat på några olika filmer som visar hur fröväxter förökar sig är till för är det nu dags för mina fyror att träna på att återberätta ett händelseförlopp i NO. Det passar extra bra eftersom jag vet att min svensklärarkollega arbetar med återberättande text och har gått igenom typiska drag och tidsord. Förutom att träna återberättande tränar eleverna också på att använda naturvetenskapliga begrepp. Som stöd i återberättande har jag gjort ett antal bilder som eleverna först måste fundera kring vad de visar och sedan i vilken ordning de ska komma.

VÖL – mycket mer än en modell för att träna läsförståelse av faktatext Jag går just nu en kurs i RU, Reciprokal Undervisning i läsförståelsestrategier och har där kommit i kontakt med en forskare som heter Jim Cummins. Han presenterar det vi lärare har hört många gånger, nämligen att man som lärare måste utgå från det som eleven känner till och successivt öka svårighetsgraden för att inlärning och språkutveckling ska ske. Samma tanke förmedlar Pauline Gibbon som dessutom menar att vi måste undervisa hjärnan så som den vill ha det; att gissa och vara nyfiken driver hjärnan och underlättar inlärningen. VÖL är en konkret arbetsmodell som används för att träna läsförståelse av faktatext och baseras bl a på den forskning jag nämner ovan. Genom att använda modellen gör man eleverna medvetna om vad de redan kan om ett ämne (V=vet), deras nyfikenhet aktiveras (Ö=önskar veta) och de får träna på att formulera vad de har lärt sig (L= Lärt mig). Se bilden.

Related: