background preloader

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga!

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga!
Jag får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk). Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag kan helt ärligt säga att jag inte tycker att det finns något heltäckande läromedel som passar alla. I stället för att rekommendera läromedel skulle jag vilja rekommendera er att välja läromedel och texter utifrån det ni arbetar med för tillfället. Det behöver inte vara ett läromedel specialskrivet för nyanlända. Jag arbetar ofta utifrån ett tema och då utgår jag ifrån det i allt jag planerar. Ibland när jag högläser så "modell-läser" jag. Jag brukar tänka utifrån tre olika perspektiv när jag planerar min undervisning när det gäller läsning av texter, före-läsning-aktiviteter, under-läsning-aktiviteter och efter-läsning-aktiviteter. Före-läsning-aktiviteter kan vara att man tittar på bilder eller annat visuellt stöd för att väcka intresse och samla ord/begrepp i en tankekarta. Så. Related:  Språkutvecklande arbetssätt

Att bygga broar mellan tal och skrift Jag har under denna termin haft en grupp där elevernas läsförmåga varierat stort. En del elever har precis påbörjat sin läsresa, på svenska ska tilläggas, och att lära sig läsa på ett, för eleven, nytt språk är oerhört krävande. För de elever som redan kan läsa på sitt modersmål är det oftast inga som helst problem att "överföra" läsförmågan på ett nytt språk, även om det är ett nytt alfabet, men för de elever som inte fått chansen att lära sig läsa på sitt modersmål kan det vara svårt att lära sig läsa på ett språk man inte behärskar. Andra elever i min grupp kan läsa mycket bra på sitt modersmål, och på svenska, och denna variation ställer höga krav på mig som lärare och på min undervisning. Jag har fokuserat mycket på att bygga broar mellan tal och skrift i min undervisning och jag har arbetat mycket med olika läsrelaterade aktiviteter som jag bloggat om tidigare. Vi har medvetet arbetat med att gå från det muntliga till det skriftliga.

Ställ en fråga till en av personerna i boken Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund.

Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland Det finns några länder som jag brukar snegla lite extra på när det gäller skolfrågor, ett av länderna är Nya Zeeland eftersom de har kommit ganska långt när det gäller att se till att eleverna utvecklar språk och kunskaper parallellt i skolan. Nya Zeeland har, precis som vi i Sverige, ganska många flerspråkiga elever och de brottas med samma problem som vi, nämligen svårigheten att eleverna ska tillägna sig ett såpass bra skolspråk att de klarar av kunskapsinhämtandet på sitt andra- (eller tredje-) språk. Litteracitet Det finns en nyzeeländsk sida, Literacy online, som jag brukar återvända till, för att inspireras och för att hålla koll på vad som händer. Deras underrubrik är ”Every child literate – a shared responsability” och det säger en hel del om vad det handlar om. Literacy online är en sida där man kan ta del av deras kursplaner och styrdokument men där finns även mycket råd och stöd till både lärare och elever. Bild från Bedömning

vilka texter passar att träna med En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Vi identifierade olika berättelsers händelser, komplikationer och lösningar.

arbetsgång Råd till skolledare med flerspråkiga elever Hur gör man? Det är en högst relevant fråga att ställa sig när man har många flerspråkiga elever i en skola. Kanske kommer många nyanlända elever till skolan. Ge inte elever från språkliga minoriteter undervisning på en lägre nivå än majoriteten. Följer man dessa råd har man kommit en bra bit på vägen. Läsläxsamtal Fick chansen att lyssna på en fantastisk föreläsare, Katarina Kuick, som berättade hur man kan hålla strukturerade boksamtal för en klass. Vi lärare som var där fick själva prova på att delta i boksamtalet utifrån en bilderbok. Det var väldigt inspirerande och tankeväckande. Man kan säga att allt det som Anne-Marie Körling och Barbro Westlund pratar om rör sig inom det här spektrat och jag gick från föreläsningen med kreativiteten pyrande! Tiden vi har tillsammans med eleverna är så oerhört värdefull. Det var då mina tankar gick till läseböckerna vi har i tvåan. Kände också att det var dags att byta genomgångsförfarande innan läsläxan skickas hem. Så igår var det dags! Först läste jag vår nya läsläxa högt ur B-boken som har mer text. Vi hjälptes slutligen åt att sammanfatta texten med hjälp av läsfixaren Cowboy Jim. På whiteboarden ritade jag upp fyra spalter. Elevernas första uppdrag var att säga något som de gillade med texten.

Ett exempel på språkutvecklande arbete i mitt klassrum Jag går under detta läsår en väldigt intressant kursledarutbildning (i regi av Nationellt centrum för svenska som andraspråk) som heter "Vägar till skolframgång -språk, text och lärande i ett mångfaldsperspektiv". Som kursdeltagare är det en del inlämningsuppgifter som ska göras, lämnas in och redovisas och under vår senaste träff var det en av mina kursledarkollegor som frågade om hon fick låna, och använda, en av mina inlämningsuppgifter för att tydliggöra hur man kan arbeta språkutvecklande kring ett ämnesområde tillsammans med nyanlända. Det fick hon självklart göra och då slog det mig att det kanske finns fler av er som skulle uppskatta att få läsa och ta del av hur jag arbetade med känslan "Ilska" med mina elever, alltså blir det nu även ett blogginlägg. Gemensam läsing Vi började med att titta på ett bokomslag till den bok jag valt ut om ”ilska”. Vi samlade in sådant som vi trodde kunde vara anledningar till att pojken var arg och skrev ner det i en tankekarta. Skriva gemensam text

Start | EN LÄSANDE KLASSEN LÄSANDE KLASS En bok fylld av goda exempel "Det här med att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, vad är det för något och hur gör man egentligen?" "Har du några tips på skolor som man kan besöka?" "Jag skulle vilja läsa mer om hur lärare gör i klassrummet när det gäller språk- och kunskapsutveckling, har du några tips?" Frågor liknande dessa här ovan får jag ganska ofta men de är inte helt lätta att besvara. När jag blev tillfrågad av Lena Vestlin från Lärarförbundets förlag om jag ville vara "bollplank" i arbetet med att ta fram en bok som lyfter fram vikten av ett arbetssätt, eller snarare ett förhållningssätt, som innebär att eleverna utvecklar sina språk och sina kunskaper parallellt, behövde jag inte fundera speciellt länge. Kunskap, språk och identitet – att undervisa flerspråkiga elever i F–6 Hur kan skolan stötta flerspråkiga elever, så att fler når målen? Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och medarbetare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, har medverkat som rådgivare och skrivit bokens inledning.

Reciprok undervisning, RU – ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Publicerad av Anna Andersson En tisdagseftermiddag klockan tre tränger 28 förväntansfulla Språk-, läs- och skrivutvecklare i Malmö in sig i ett klassrum på Munkhätteskolan. Vi ska snart få höra Susanne Kristensen, lärare i åk 5, berätta hur hon och hennes elever arbetar med en läsförståelsemetod som de kallar RU. Denna forskningsbaserade metod även kallad RT (reciprocal teaching) har väckt mycket uppmärksamhet i Sverige på sista tiden. Bakgrund Medan vi tar för oss av goda mackor och kaffe inleder Gunilla Rasmusson, rektor på Munkhätteskolan, med att prata om PIRLS och den sjunkande trenden i svensk skola vad gäller läsförståelse. – Vad är det då andra länder gör som vi inte gör, frågar hon. – Jo, de undervisar i mycket högre grad eleverna i läsförståelsestrategier visar undersökningarna! Teori om läsförståelse Elisabeth Troberg, specialpedagog på Munkhätteskolan, tar över och beskriver teoretiskt hur en elev lär sig läsa och förstå. Teorin blir praktik Expertläsare De fyra strategierna

Grupparbete - en pedagogisk utmaning Idag är det torsdag vilket betyder #skolchatt på twitter. Kvällens ämne är "Hur kan man bedöma individuella prestationer, formativt och summativt, i grupparbeten?" och det kommer säkerligen bli ett väldigt intressant och givande samtal. När jag twittrade ut veckans ämne fick jag ett svar som jag håller med om till fullo: @anna_kaya Nej, men spännande! Grupparbeten är en enorm pedagogisk utmaning och jag tänkte här dela med mig lite av det Pauline Gibbons skriver i Stärk språket stärk lärandet om vad som kännetecknar effektiva grupparbeten. Talets roll för lärandet Gibbons väljer att ta upp grupparbeten i kapitel 2 som heter Tal i klassrummet - att skapa sammanhang för språkligt lärande. Effektiva grupparbeten Men. Tydliga instruktioner Instruktioner i flera led kan vara svåra för andraspråkselever att komma ihåg eftersom det krävs energi för att både förstå och komma ihåg instruktionerna. Skapa uppgifter som kräver interaktion Tydligt syfte Kognitivt anpassade uppgifter

Läsfixarna | Munspelsungar Idag när halvklasslektionen började bad fröken oss att läsa en text som fanns på tavlan. Vi försökte läsa den men märkte snabbt att det inte var helt lätt. Fröken läste den för oss och då hörde vi att hon kunde läsa den men vi förstod ingenting. Fröken bad oss att fundera över vad läsa är?!

Related: