Cirkelmodellens fyra faser

Cirkelmodellen har påverkat både elever och lärare i de klasser som utvecklingspedagogen Sonja Dahlqvist arbetat. Elevernas arbete blir både bättre och roligare när de gått igenom modellens fyra faser - och lärarna tycker att modellen förändrat deras sätt att vara som pedagoger. Det började med att Sonja Dahlqvist, utvecklingspedagog med ansvar för skriv- och språkutveckling inom Vänersborgs kommuns grundskolor, och lärarkollegorna funderade kring vad en faktatext egentligen är och vad som skiljer den från en berättande text. Tidigare hade de inte funderat kring frågorna och eleverna hade svårt att veta vad som förväntades av dem. För att eleverna skulle bli bättre på att läsa och skriva texter, och lärarna på att lära ut hur man gör, började man arbete enligt cirkelmodellens fyra faser: bygga upp kunskap om ämnesområdet, studera texter i genren för att få förebilder, skriva en gemensam text och skriva en individuell text. Tankekartor till hjälp Skaffar förebilder Text och foto: Sofia Ax

Sagoprojekt Höstterminen 2011 läste jag svenska på lärarlyftet i Borås. Denna kurs var mycket inriktad på läsförståelse och skrivprocessen. Lgr 11 var ny och det som vi jobbade mycket med när det gäller skrivandet var genrepedagogiken. Jag gjorde då ett arbete runt sagor med min klass. Detta var innan vi hade iPads och endast tillgång till några datorer. Vi började med att läsa olika sagor högt i klasserna för att eleverna ska få veta hur en saga kan vara uppbyggd och för att ge dem en förförståelse. Efter detta så delades klassen in i fem grupper. När de var klara med sina utkast på datorn gick vi igenom hur man bearbetar texten. Sedan var det dags för grupperna att sätta sig igen med sina egna sagor för att titta igenom hur de skulle kunna bearbeta sina texter på samma sätt som vi gjort med min saga. Därefter så delade de upp sagan i tre delar, för att de skulle få en del var att illustrera. När illustrationerna var färdiga scannade vi in dem för att kunna jobba vidare med sagan i Photo Story.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Jag har haft elever i åk 1-3 som gjort detta galant. Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. De har även sin målbok till hjälp där de har alla planeringar med matriser samt tidigare utvecklingsmål. Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa igenom alla omdömen som ligger på Infomentor. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. /Ullis

Hem och expertgrupper- en modell för grupparbete Det här med grupparbete är en utmaning att jobba med eftersom det inte alltid är lätt att få alla att vara delaktiga i arbetet tycker jag. Det är lätt att det slutar med att någon står helt ensam med hela arbetet. Jag har genom åren på alla sätt och vis försökt hitta former som göra att alla är med och tränar på att samarbeta i en grupp. Nu har jag hittat en form som verkligen fungerar! Jag läste boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbon i somras. I boken får man många konkreta tips på hur man kan jobba för att stärka språket i en grupp samt många påminnelser om språkets betydelse i alla ämnen. Det här har vi nu testat vid två tillfällen. Vi kombinerade arbetet med att fundera på hur vi kunde gå till väga för att hitta svar på den här typen av frågor. Jag valde att organisera det genom att göra lite större hemgrupper där det fanns två experter till varje fördjupningsområde. När vi nu jobbade med det för andra gången så hade vi alla med oss erfarenheten från första gången.

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin