background preloader

Cirkelmodellens fyra faser

Cirkelmodellens fyra faser
Cirkelmodellen har påverkat både elever och lärare i de klasser som utvecklingspedagogen Sonja Dahlqvist arbetat. Elevernas arbete blir både bättre och roligare när de gått igenom modellens fyra faser - och lärarna tycker att modellen förändrat deras sätt att vara som pedagoger. Det började med att Sonja Dahlqvist, utvecklingspedagog med ansvar för skriv- och språkutveckling inom Vänersborgs kommuns grundskolor, och lärarkollegorna funderade kring vad en faktatext egentligen är och vad som skiljer den från en berättande text. Tidigare hade de inte funderat kring frågorna och eleverna hade svårt att veta vad som förväntades av dem. För att eleverna skulle bli bättre på att läsa och skriva texter, och lärarna på att lära ut hur man gör, började man arbete enligt cirkelmodellens fyra faser: bygga upp kunskap om ämnesområdet, studera texter i genren för att få förebilder, skriva en gemensam text och skriva en individuell text. Tankekartor till hjälp Skaffar förebilder Text och foto: Sofia Ax Related:  Språkutvecklande arbetssättSpråkutveckling

Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Cirkelmodellen spar tid! Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med. Men det handlar inte enbart om att utveckla elevernas skrivande, det handlar även om att utveckla elevernas läsförståelse. Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. Det som nu har drabbat mig (och som jag tror de flesta lärare drabbas av, som arbetar med cirklemodellen för allra första gången) är känslan av att detta tar så lång tid!

Genrepedagogik Genrepedagogik. Vad är det? Enkelt uttryckt är genrepedagogik ett sätt att undervisa explicit för att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda. Genrepedagogik handlar om att synliggöra sådant som man i den vanliga undervisningen ofta tar för givet att eleverna redan känner till, sådant som elever från studievana hem kanske har med sig men som andra saknar. Det handlar om att tydliggöra textstrukturer för att eleverna lättare ska kunna läsa och förstå och det handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man producerar olika texttyper. Genrepedagogik handlar också om att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett metaspråk. Det är inte det lättaste att sätta sig in i vad genrepedagogik är och hur man gör, men det är värt arbetet. Ett annat intressant program som visar upp hur genrepedagogik fungerar i praktiken är UR-programmet På väg mot ett andra språk i serien Barn av sitt språk.

KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter | Kooperativt Lärande Cirkelmodellen och genrepedagogik fungerar utmärkt tillsammans med Kooperativt Lärande. Vi har använt oss av ett flertal kooperativa strukturer när vi arbetat kring argumenterande texter för att främja lärandet och stärka samarbetet i klassen. Jag vill påpeka att detta inte är första gången klassen jobbar med argumenterande texter. I så fall hade vi gått långsammare fram. Lektion 1 Vi startade lektionen genom att ha hörnsamtal där eleverna fick välja ett hörn med ett ämne att diskutera kring. Sedan pratade vi om vad som behöver finnas i en argumenterande text. Rubrik (vad texten ska handla om)inledning (vem som skriver och vad hen tycker)argument (varför hen tycker så)sammanfattning (vad hen tycker en gång till) Vi pratade om att man också kan ha med motargument – vad någon skulle säga som inte håller med – och sen ett argument till. Eleverna delades upp i grupper om 3-4. Nu var det dags att komma på egna argument. Lektion 2: om nationella proven. I "Allmänt" Klassens favoritstruktur

Stärk språket Stärk lärandet Scaffolding Language, Scaffolding Learning - Teaching Second Language Learners in the Mainstream Classroom Gibbons, Pauline Hallgren och Fallgren, tredje upplagan, 2013. Hur ska man som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum? Hur kan man arbeta så att undervisningen blir både språk- och kunskapsutvecklande? Boken är närmast att betrakta som en handbok för alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och används flitigt i lärarutbildningar i svenska som andraspråk. Sedan 2006 finns boken även i svensk översättning. Studiehandledningar Till boken Stärk språket Stärk lärandet har Nationellt centrum för svenska som andraspråk utarbetat en studiehandledning, som är tänkt att fungera som underlag för bearbetning av innehållet.

Vad finns det för tester i svenska som andraspråk? Bedömningsstöd Det finns nationella prov i svenska/svenska som andraspråk för årskurs 3, 6 och för skolår 9. Proven är obligatoriska och är avsedda att vara ett stöd för läraren inför betygssättningen. Förutom nationella prov finns Nya Språket lyfter, ett stöd för lärarens bedömning i ämnena svenska och svenska som andraspråk som kan användas för grundskolans årskurs 1-6. Materialet kan laddas ner eller beställas via blankett på Skolverkets webbplats: Nya språket lyfter! För årskurs 6-9 finns kartläggningsmaterialet Språket på väg för den som vill kartlägga elevernas språkutveckling. Europeisk språkportfolio Ett annat användbart pedagogiskt verktyg är Europeisk språkportfolio, ESP, som bidrar till att eleven blir medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Performansanalys och bedömning För att bedöma andraspråkselevers språkbehärskning kan man med hjälp av s.k. performansanalys (språkutvecklingsanalys) av elevers fria produktion i alla ämnen, göra en allsidig bedömning.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips

Ämneslärare startade språkutvecklande arbetssätt– resultaten höjdes Att arbeta med språket i alla ämnen är en viktig faktor för att alla elever ska nå framgång i alla ämnen i skolan och därför blev jag så glad när jag läste ett reportage från Centralskolan i Tierp, Kommunen som gjorde en språkresa. Reportaget går att läsa i sin helhet i boken Se språket i ämnet av Lena Vestin (red). Bakgrunden till språksatsningen var låga meritvärden under många år och kommunen hade haft stora svårigheter att lyfta elevernas resultat. Vid en sådan omfattande språksatsning i kommunen är det av största vikt att det är långsiktigt och systematiskt. I reportaget berättar en ämneslärare i kemi att hon vid starten hade varit mycket skeptisk eftersom hon under hela sin yrkeskarriär arbetet metodisk med ord och begrepp i sina ämnen och därför kunde hon inte se att ett fortbildningsprojekt skulle göra skillnad. Nu får hennes elever fler möjligheter att arbeta med begrepp och nyckelord som ingår i undervisning och ofta sitter de i mindre grupper och diskuterar. / Ingegerd Norder

Related: