background preloader

Cirkelmodellens fyra faser

Cirkelmodellens fyra faser
Cirkelmodellen har påverkat både elever och lärare i de klasser som utvecklingspedagogen Sonja Dahlqvist arbetat. Elevernas arbete blir både bättre och roligare när de gått igenom modellens fyra faser - och lärarna tycker att modellen förändrat deras sätt att vara som pedagoger. Det började med att Sonja Dahlqvist, utvecklingspedagog med ansvar för skriv- och språkutveckling inom Vänersborgs kommuns grundskolor, och lärarkollegorna funderade kring vad en faktatext egentligen är och vad som skiljer den från en berättande text. Tidigare hade de inte funderat kring frågorna och eleverna hade svårt att veta vad som förväntades av dem. För att eleverna skulle bli bättre på att läsa och skriva texter, och lärarna på att lära ut hur man gör, började man arbete enligt cirkelmodellens fyra faser: bygga upp kunskap om ämnesområdet, studera texter i genren för att få förebilder, skriva en gemensam text och skriva en individuell text. Tankekartor till hjälp Skaffar förebilder Text och foto: Sofia Ax

Sagoprojekt Höstterminen 2011 läste jag svenska på lärarlyftet i Borås. Denna kurs var mycket inriktad på läsförståelse och skrivprocessen. Lgr 11 var ny och det som vi jobbade mycket med när det gäller skrivandet var genrepedagogiken. Jag gjorde då ett arbete runt sagor med min klass. Detta var innan vi hade iPads och endast tillgång till några datorer. Vi började med att läsa olika sagor högt i klasserna för att eleverna ska få veta hur en saga kan vara uppbyggd och för att ge dem en förförståelse. Efter detta så delades klassen in i fem grupper. När de var klara med sina utkast på datorn gick vi igenom hur man bearbetar texten. Sedan var det dags för grupperna att sätta sig igen med sina egna sagor för att titta igenom hur de skulle kunna bearbeta sina texter på samma sätt som vi gjort med min saga. Därefter så delade de upp sagan i tre delar, för att de skulle få en del var att illustrera. När illustrationerna var färdiga scannade vi in dem för att kunna jobba vidare med sagan i Photo Story.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Cirkelmodellen spar tid! Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med. Men det handlar inte enbart om att utveckla elevernas skrivande, det handlar även om att utveckla elevernas läsförståelse. Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. Det som nu har drabbat mig (och som jag tror de flesta lärare drabbas av, som arbetar med cirklemodellen för allra första gången) är känslan av att detta tar så lång tid!

Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Jag har haft elever i åk 1-3 som gjort detta galant. Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. De har även sin målbok till hjälp där de har alla planeringar med matriser samt tidigare utvecklingsmål. Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa igenom alla omdömen som ligger på Infomentor. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. /Ullis

Stärk språket Stärk lärandet Scaffolding Language, Scaffolding Learning - Teaching Second Language Learners in the Mainstream Classroom Gibbons, Pauline Hallgren och Fallgren, tredje upplagan, 2013. Hur ska man som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum? Hur kan man arbeta så att undervisningen blir både språk- och kunskapsutvecklande? Boken är närmast att betrakta som en handbok för alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och används flitigt i lärarutbildningar i svenska som andraspråk. Sedan 2006 finns boken även i svensk översättning. Studiehandledningar Till boken Stärk språket Stärk lärandet har Nationellt centrum för svenska som andraspråk utarbetat en studiehandledning, som är tänkt att fungera som underlag för bearbetning av innehållet.

Hem och expertgrupper- en modell för grupparbete Det här med grupparbete är en utmaning att jobba med eftersom det inte alltid är lätt att få alla att vara delaktiga i arbetet tycker jag. Det är lätt att det slutar med att någon står helt ensam med hela arbetet. Jag har genom åren på alla sätt och vis försökt hitta former som göra att alla är med och tränar på att samarbeta i en grupp. Nu har jag hittat en form som verkligen fungerar! Jag läste boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbon i somras. I boken får man många konkreta tips på hur man kan jobba för att stärka språket i en grupp samt många påminnelser om språkets betydelse i alla ämnen. Det här har vi nu testat vid två tillfällen. Vi kombinerade arbetet med att fundera på hur vi kunde gå till väga för att hitta svar på den här typen av frågor. Jag valde att organisera det genom att göra lite större hemgrupper där det fanns två experter till varje fördjupningsområde. När vi nu jobbade med det för andra gången så hade vi alla med oss erfarenheten från första gången.

Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips

Related: