background preloader

Teori och elevex

Teori och elevex
Related:  cirkelmodellenCirkelmodellen/genreskrivandeCirkelmodellen

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Referenser

Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Fas 1 Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Fas 2 Eftersom det tyvärr är omöjligt att få besök av Astrid letade vi fram de böcker och texter vi kunde hitta på skolan och på biblioteket kring henne som person och författare.

Bloggtips-för dig som är intresserad av genrepedagogik | Språkforskningsinstitutet Genrepedagogiken sprids och utvecklas idag i klassrum över hela Sverige. Ett språk- och ämnesutvecklande arbetssätt som, har det visat sig, ger lärare verktyg för att nå alla elever i undervisningen. I det här inlägget vill vi tipsa om två bloggar som ger dig som läsare konkreta exempel på och reflektioner kring hur man kan arbeta med texter i cykeln för undervisning och lärande. Den första bloggen vi tipsar om är Britt Johanssons blogg, Britts måndagsblogg. Britt är pedagogisk utvecklingsledare på Knutbyskolan i Rinkeby och även en av författarna till boken Låt språket bära. Det andra bloggtipset gäller Karin Petterssons blogg, Fröken Karin. Kristina Ansaldo

"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. Den nyfikna apan som formulerar frågor och cowboyen som sammanfattar. Allihop beskrevs i Att undervisa i läsförståelse från 2009 och förekommer i dag som tygdockor, illustrerade bokmärken och utklädda lågstadielärare i klassrummen. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. – Jag förstår att man menar något positivt med det.

Pauline Gibbons och cirkelmodellen | Magister Karlsson Under förra läsåret började det en helt ny språkklass med nyanlända somaliska barn på ”min” skola. Ungefär samtidigt blev jag för första gången bekant med begreppen Genrepedagogik och Cirkelmodellen via det utvidgade kollegiet. Min nyfikenhet på dessa nya begrepp i kombination med min nyfikenhet för skolans nya elever fick mig att börja läsa en del artiklar och blogginlägg för att fördjupa mig i ämnet och för att utveckla mina egna kunskaper. Nu har språkklassen gått hos oss på Adolfsbergsskolan i snart ett år och det börjar bli dags att slussa ut dessa elever i den övriga verksamheten. Att arbeta med språkutveckling utifrån cirkelmodellens fyra faser främjar både utvecklingen av elevernas skrivande och ger dem en fördjupad förståelse för hur olika typer av texter är uppbyggda. Cirkelmodellens fyra faser: 1. Är du också nyfiken på detta och vill ha inspiration? Kör hårt!

Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. När vi kommer fram till fjärde fasen är barnen redo att skriva enskilt eller fortsätta parskrivandet ett tag till, men med mindre stöttning från mig. Att diskutera: 1.

Samla ord och begrepp I vårt ämnesövergripande tema kring Sverige arbetar vi tre lärare med tre klasser enligt cirkelmodellen. I fösta fasen bygger vi upp kunskap kring ämnet. I andra fasen läser vi och studerar texter. Vi tittar på texttyp men samlar samtidigt på oss ord och begrepp vi behöver reda ut samt sammanfattar de texter vi läst. I fas tre skriver vi en gemensam text, denna gång en beskrivande. Skriv din text.Läs igenom och gör de ändringar du tycker förbättrar din text.Visa för din lärare.Be om kamratrespons, använd vår mall.Beatbeta utifrån den respons du fått.Be om lärarrespons.Bearbeta utifrån den respons du fått.Publicera på bloggen. Som ni märker samspelar vårt arbete med cirkelmodellen med några av våra lässtrategier. Eleverna fyller varje dag på med nya ord och begrepp vi lärt oss i temat på en stor plansch på klassrumsväggen. Att arbeta som ämneslärare ställer krav.

Berättande genre - Genre på sfi i Norrköping Strukturen hos berättande genre: En berättande text innehåller ofta någon form av rubrik, orientering, händelsebeskrivning och avslutas med någon form av kommentar. Rubriken ska på något sätt fånga läsarens intresse. Orienteringen ska ge en bakgrund så att läsaren lättare kommer in i texten. Orienteringen svarar på frågorna när, var, vem/ vilka och vad. Sedan följer en händelsebeskrivning. Berättelsen avslutas med en sammanfattande kommentar som tar fasta på det viktiga i texten (moralen eller budskapet). Typiska språkliga drag hos texttypen: Verben (processerna) i en berättande text är ofta i preteritum. Det ordförråd som används är vardagligt. Satser och meningar länkas ihop med tidsadverbial. Utvecklade nominalgrupper är vanliga vid beskrivningar av personer och platser (ex.

En språkutvecklande NO-lektion | Min undervisning Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den. Vi beskrev vad som hände på filmen och funderade på vilka frågor man kunde/behövde ställa för att kunna förklara det som hände. Idag smög vi också igång med fas 2, att studera olika exempeltexter och hitta genretypiska drag hos texttypen vi ska arbeta med. Rakt på sak, inget onödigt.Fakta, inte åsikter eller påhittade saker.Lite torr och tråkig…men man ska lära sig och förstå av den.

Related: