Vill du veta mer om pristagarnas verk? - ALMA Läsnycklar är handledningar för dig som vill veta mer om våra pristagare och deras verk. Läsnycklarna ska dels ge bakgrund om författaren eller illustratören, dels berätta litet om temata och stilistik i något eller några av pristagarens verk. De är tänkta att kunna användas i bokcirkeln, för skolarbetet, eller som inspiration till vidare läsning. Det finns läsnycklar till 14 verk av 11 pristagare. Läsnycklarna är skrivna av medlemmar i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.
Sv åk 9 Litteraturhistoria Ansvarig lärare: Maria Niläng När, under vilka veckor? vecka 45-51 Vad? Frågeställning (och följdfrågor): Vad kan jag lära mig av att läsa litteraturhistoria? Det sötaste monstret i världen – en skrivaktivitet efter läsningen Undervisningen i svenska som andraspråk ska ”bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.” (Lgr 11 s.259) Att eleverna har en tilltro till sin förmåga är så oerhört viktigt och därför är det blir den anpassade stöttningen väsentlig. I inlägget ges ett exempel på en gemensam läsning som avslutas med en kort skrivuppgift. Jag brukar ofta modella uppgifterna (I do – we do – you do) men den här gången ville jag prova något annat. Boken Bara för dig på lågstadiet innehåller 12 berättelser, varav en text som heter Det sötaste monstret i världen skriven av Janina Kastevik med illustrationer av Amanda Hellberg.
Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan: likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida.
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning). Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). Schuele & Bodreau (2008) menar att evidensen de har gått igenom visar på följande punkter (för fördjupad information och referenser, se artikeln!). När och hur mycket?
Arbetsmaterial- Nypon Nypon förlag vill öka möjligheterna att använda lättläst skönlitteratur i undervisningen. Det gör vi genom att komplettera alla våra böcker med arbetsmaterial. Materialet består dels av en handledning med tips och idéer till er pedagoger, dels av lektionsmaterial för eleverna. Elevmaterialen till de nyare svenska böckerna är utformade på lite annorlunda sätt. De består av skrivbara pdf:er. Lässtrategier i engelska: ställa frågor till texten – Hanna Fjeld I princip all läsning i mitt klassrum är gemensam läsning, oavsett om vi läser på engelska eller svenska. Eleverna läser alltså oftast samma texter för att kunna ha ett gemensamt textunderlag att diskutera och analysera. Vi läser på olika sätt: tystläsning, högläsning, replikläsning, gruppläsning, ja, det varierar. Under året ligger ett antal läspass inplanerade. Då läser vi skönlitteratur. Sedan läser vi givetvis andra typer av texter också i samband med de arbetsområden vi sysslar med för stunden (artiklar, debattartiklar, insändare, faktatexter, you name it).
karinsklassrumsblogg.blogg.se - Mitt namn är Karin Alfredsson och jag är utbi... Under höstterminen började vi samtala om små djur vi kunde se i naturen. Ett av dessa var snäckan, eller då "snigeln", som många kallar den. Jag berättade för eleverna att namnet på detta djur inte alls är snigel, utan att sniglarna var de som inte har något skal. De med skal kallas för snäckor. Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop.