background preloader

Home page

Home page

https://www.readingtolearn.com.au/

Related:  SvenskaLäsningbifa2016Kolla upp...språkutvecklande arbetssätt

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför.

Vi skapar #BlackOutPoetry Vi har tjuvstartat skapandet av BlackOutPoetry, ett tema som jag tänkte ha till hösten egentligen. Jag har tre nior som ville göra något kreativt sista veckorna. De som är klara med sina uppgifter har fått några exempel i korridoren att inspireras av: Elevexemplena är gjorda i förra veckan av några elever (och en av mig) och nu sitter där även en faktatext bredvid om vad BlackOutPoetry är för något. Strategi: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst.

Alternativ läslogg Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull. Inte heller när de faktiskt uppskattade boken de läste. I stället började Sarah prova olika modeller.

Ämnesutveckling - Matematik Matematiklyftet Matematiklyftet är en kompetensutvecklingsinsats i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Huvudmannen anmäler sina lärare till fortbildningen. Läs mer om Matematiklyftet Kooperativ redovisning – Kooperativt Lärande Eleverna har haft i uppgift att intervjua sina föräldrar om deras yrken. De har sedan skrivit en beskrivande text om detas yrken. I stället för att som på traditionellt sätt stå inför hela klassen och redovisa så har de fått redovisa för varandra i små grupper. Innan vi startade skrev vi på tavlan vad man ska tänka på när man redovisar på detta sätt. De hade många kloka strategier som att lyssna på varandra, låta kamraten tala till punkt, titta på den som talar, tala tydligt och ställa frågor. De läste sen upp sina texter för varamdra i sin lilla grupp.

Lektion X – vikten av att kunna sätta ord på det som är svårt Dagens mål: Att tydliggöra vikten av ett metaspråk. Att alla i gruppen ska kunna sätta ord på vad det är som gör att de inte förstår en text samt att ingen nöjer sig med att förstå “det mesta”. Vi började med att gå igenom “Nyhetsuppläsaren” och vad en sådan gör. (I stora drag: sammanfatta, ta ut det viktigaste, göra tankekarta.) Därefter hade jag ritat upp de fyra olika strategisymbolerena på tavlan och sedan fick hela gruppen fyra och fyra ta ansvar för att på tavlan göra en tankekarta till sin tilldelade symbol. Tillsamms gick vi sedan igenom läsförståelsestrategierna och hur man arbetar med dem.

Läsarnas mattetips Fyllda flaskor för mattelek På vår förskola arbetar vi med temat Hur möter barn matematik?. För att väcka de minsta barnens nyfikenhet över skillnaden mellan lätt och tungt har vi använt 1,5 liters plastflaskor som vi har fyllt med olika material. Vi har använt fjädrar, färgat vatten, plastblommor och färgat ris. I flaskorna har vi knutit fast ett snöre och sedan hängt upp dem i en hylla med spjälor. Förstelärare i Svedala För att förstå en text bör 95 % av orden vara kända för eleverna menar Inger Lindberg & Sofie Johansson Kokkinakis. 65 % av orden i de flesta texter som eleverna möter är flertydliga. För att förstå en text fodras det mycket av elevers faktiska ordförråd, förmåga att tyda synonymer och att kunna hitta rätt sammanhang. Annars kan det leda till potentiella problem i de texter eleven möter och det vill vi undvika i högsta grad! Därför ställs det nödvändigtvist krav på oss som jobbar som lärare att jobba med språket i alla ämnen för att ge eleverna en chans att utvecklas så långt som möjligt. I detta blogginlägg ska jag berätta hur jag arbetar med begrepp och få dem i ett sammanhang.

Reparationskurs Läsa Kop pärm - Gleerups Reparationskurs är en serie kopieringspärmar i svenska med extra träning för elever som riskerar att inte nå eller inte har nått målen för årskurs 9. Serien består av Reparationskurs Läsa, Reparationskurs Skriva samt Reparationskurs Ord. Reparationskurs Läsa Kopieringspärm innehåller specialskrivna texter, både skönlitterära texter och facktexter, för unga vuxna, med teman och ämnen som lockar även läsovilliga elever till läsning. I den separata lärarhandledningen presenteras alla texter. Texterna är i första hand inte lättlästa utan ämnesinnehållet gör läsningen intressant. Materialet vänder sig inte i första hand till elever med stora läs- och skrivsvårigheter.

Nyckelord, lucktext och eget skrivande Faktatexter var det område vi valde att starta med när vi skulle planera vårt första arbetsområde efter språkutvecklande arbetssätt och cirkelmodellen. Arbete gick över förväntan och det var verkligen en helt annan undervisning än den vi är vana med. Ut med alla läromedel, vad ska vi med dem till? Nejdå men i glädjen av att det blev så bra så fanns tanken där och malde. Kanske kan vi inte använda läromedel på samma sätt som vi har gjort…. Martin Widmark: Jag skäms över hur vi har svikit barnen i skolan I veckan som gick kom en ny nedslående Pisarapport om tillståndet i skolan. Den visar att svenska elever är sämre än genomsnittet i OECD på att lösa problem, och sämst i Norden. I december kom siffrorna som visade att svenska elevers läsförståelse försämrats dramatiskt. De två resultaten hänger förstås ihop.

Läsundervisningen i svenska för årskurs 7-9 Att eleverna är duktiga på att läsa är en förutsättning för att de ska kunna ta del av undervisningen i alla ämnen. Ändå finns det stora kvalitetsskillnader mellan lektionerna på enskilda skolor. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsundervisningen i svenska på ett 40-tal grundskolor. Skolinspektionen har granskat läsundervisningen i årskurs 7-9 på 40 slumpvis utvalda skolor, både fristående och kommunala.

Related: