background preloader

Reading to Learn – Teaching Children to Read

Reading to Learn – Teaching Children to Read
Related:  språkutvecklande arbetssättModersmål

Plocka ut nyckelord ur en text How Most Children Learn to Read Between the ages of four and nine, your child will have to master some 100 phonics rules, learn to recognize 3,000 words with just a glance, and develop a comfortable reading speed approaching 100 words a minute. He must learn to combine words on the page with a half-dozen squiggles called punctuation into something – a voice or image in his mind that gives back meaning. (Paul Kropp, 1996) Emerging literacy Emerging literacy describes the gradual, ongoing process of learning to understand and use language that begins at birth and continues through the early childhood years (i.e., through age eight). Listening and speaking Emerging literacy begins in infancy as a parent lifts a baby, looks into her eyes, and speaks softly to her. Young children continue to develop listening and speaking skills as they communicate their needs and desires through sounds and gestures, babble to themselves and others, say their first words, and rapidly add new words to their spoken vocabularies. Kindergarten

Vi skapar #BlackOutPoetry Vi har tjuvstartat skapandet av BlackOutPoetry, ett tema som jag tänkte ha till hösten egentligen. Jag har tre nior som ville göra något kreativt sista veckorna. De som är klara med sina uppgifter har fått några exempel i korridoren att inspireras av: Elevexemplena är gjorda i förra veckan av några elever (och en av mig) och nu sitter där även en faktatext bredvid om vad BlackOutPoetry är för något. BlackOutPoetry – ett kreativt sätt att få igång skapandet av egna dikter BlackOutPoetry innebär att man använder redan skrivna ord och gör dikter av dem. När man skapar BlackOut Poetry börjar man med att ringa in de ord man vill ha kvar så de bildar en dikt. Den som sägs ha startat dikterna är en man vid namn Austin Kleon. Idag finns hashtagen #blackoutpoetry för att samla de dikter som delas i sociala medier. Vill du veta mer?

Strategi: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst. På engelska kallas denna strategi för pose, paus, pounce & bounce. Du ställer en Fråga av öppen karaktär och söker med blicken i gruppen intensivt! Varför använda Fråga, pausa, nedslag och studs? Handuppräckning inom Kooperativt Lärande På denna blogg har vi släppt flertalet strukturer och metoder inom Kooperativt Lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning. I "Allmänt" Struktur: Vem är jag?

Reading to Learn: Upper Elementary Reading Skills The main goal in grades 3 to 5 is for children to become enthusiastic, independent readers who can use their skills to learn new material in all subjects — from history to math. Put simply, children focus on learning to read through 2nd grade. After that, they "read to learn," as well as read for pleasure. The National Research Council, the National Reading Panel, and the National Institute for Literacy identified these skills as key for kids to become strong, independent readers who enjoy reading: 1.Fluency: Fluent readers recognize words automatically so they can focus their attention on making connections among the ideas and their background knowledge.Reading milestones: Instant recognition of words Reading out loud with expression Reading quickly and accurately 2. Putting events in sequence Articulating the main idea Summarizing a story orally or in writing 3. 4.

S A G O K I S T A N Lär för livet! | Formativ bedömning och ett språkutvecklande arbetssätt lyfter undervisningen! 9 Life Lessons Everyone Can Learn From These Beloved Classic Children's Books Our very favorite children's books left an irreversible impression on our childhoods and on our lives. Some of our most cherished storybook characters are so real and palpable in our memory that it feels as if we were introduced to them yesterday. Beyond being gloriously entertaining though, the very best children's books also helped us understand the world around us. 1. Maurice Sendak's Where the Wild Things Are is the perfect story for every child who's ever dreamed of running away. 2. In Dr. 3. Judith Viorst's Alexander and the Terrible, Horrible, No Good, Very Bad Day introduced us all to the "bad hair day," when everything that can go wrong, does go wrong. 4. In Antoine de Saint-Exupéry's The Little Prince, the protagonist struggles with his love for a tempestuous but beautiful rose. 5. In Lois Lowry's The Giver, 11-year-old Jonas lives in a highly controlled "utopia," in which conformity and obedience are prioritized above all else. 6. In E.B. 7. 8. 9.

Anmäl dig till ordverkstad - Ordkonst Ordverkstaden är en inspirerande plats där barn och unga får ge utlopp för sin skaparglädje och hitta sitt eget personliga uttryckssätt. I ordverkstaden skriver man, leker med ord, berättar muntligt, gör teaterpjäser, ritar serier, gör egna tidningar och böcker och ger utlopp för fantasins kraft på många olika roliga sätt. Gruppen består av en grupp på ca 8-12 barn eller unga som träffas en gång i veckan. Varmt välkommen med i ordkonstens fantasifulla värld! Höstterminen: 3.9.2018 - (12 gånger) Vårterminen: 14.1.2019 - (13 gånger) Anmälningslänkarna för läsåret 2018-2019 hittar du nedan: Anmäl dig till ordverkstäderna i ÅbolandAnmäl dig till ordverkstäderna i Nyland Broschyrer för de olika regionerna: Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder

5 things you should know about Periscope for education Pros and cons for educators considering Twitter’s new live video streaming service Ever since Twitter introduced its live streaming service, Periscope, earlier this year, educators have become enamored. It’s not hard to understand why. The video app is integrated right into your Twitter account and boasts an impressive number of education applications, from broadcasting a riveting unconference discussion for a global audience to impromptu blended learning for students. But while opportunities abound, so do privacy and other concerns. Here are five things you should know about this new technology and its implications for schools. It’s easy to use. On the home screen, you can see video streams from the people you follow on Periscope—and if someone is streaming live, that video feed will appear at the top. Anyone following you on Twitter can click on the link that’s embedded automatically in this tweet to watch your live stream. Schools are getting creative with it. Privacy is a big concern.

Läsrörelsen i skolan - Läscentrum Skolkampanjen Läsrörelsen för ut läsupplevelser till skolor och daghem runtom i Finland. Alla barn och unga i Finland kan komma med i Läsrörelsen. Läsrörelsen för ut roliga evenemang, tips för hur man kan tända läsgnistan och innehåll som stöder undervisningen och läsfostran till skolor och daghem. Barnen och de unga kan också själva delta i planeringen och förverkligandet av kampanjen. Målsättningen är att alla barn och ungdomar ska vara belästa när läsåret är slut! Läsrörelsen drar igång med lyskraftiga läsjippon i fyrtio skolor på olika håll i landet. Man kan delta i Läsrörelsen på många olika sätt. Läsrörelsen är en kampanj som erbjuder olika innehåll och uppgifter för skolor och daghem som stöd för läsningen. Läsrörelsen erbjuder skolorna färdiga verkstadsmodeller och författarbesök. Skolorna kan anmäla sig till kampanjen här Riktlinjer för utvecklandet av barns och ungas

Kooperativ redovisning – Kooperativt Lärande Eleverna har haft i uppgift att intervjua sina föräldrar om deras yrken. De har sedan skrivit en beskrivande text om detas yrken. I stället för att som på traditionellt sätt stå inför hela klassen och redovisa så har de fått redovisa för varandra i små grupper. Innan vi startade skrev vi på tavlan vad man ska tänka på när man redovisar på detta sätt. De hade många kloka strategier som att lyssna på varandra, låta kamraten tala till punkt, titta på den som talar, tala tydligt och ställa frågor. De läste sen upp sina texter för varamdra i sin lilla grupp. Nu är alla yrkena samlade i en mapp så de finns tillgängliga för alla att läsa. Att redovisa kooperativt När man arbetar i klasser upp mot 25-30 elever kan redovisningar ta lång tid, även om du låter eleverna arbeta i par eller grupper. I "Allmänt" Konsten att konstruera frågor Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans.

Related: