background preloader

Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet

Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet
Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text. En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Den viktigaste enskilda faktorn som kan förklara språkförståelse är ordförråd (Elbro, 2006) samtidigt som en individs förutsättningar att förstå läst text är beroende av dennes muntliga språkliga färdigheter. Denna artikel har för avsikt att redogöra för ordförrådets betydelse för läsning och därmed också tydliggöra hur ett bristande ordförråd kan skapa hinder för en god läsutveckling. Barns olika förutsättningar Utvecklingen och omfattningen av individers ordförråd ser olika ut bland annat beroende på den socioekonomiska omgivningen (SES) barnet befinner sig i. Undervisning av ordförråd

http://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/ordforradets-betydelse-for-lasning?l=sv

Related:  Arbeta med begreppläsningmarianneluhr

Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand. Att utveckla läslust är centralt och kommer genom mycket läsning anser de svenska pedagogerna.

Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda.

LUS 19. Nya Språket lyfter, del 2 I del 2 av filmerna om Nya Språket lyfter får vi höra närmare om hur Maria Ekenhill, lärare åk 3, arbetar med ”Nya Språket lyfter” samt bedömning med stöd i materialet. Läsförståelse För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god.

Fokus på läsning och läsförståelse I torsdags föreläste jag på konferensen Läsförståelse, tillsammans med olika lärare och forskare från olika delar av Sverige. På förmiddagen fick vi lära oss mer om projektet ”Att skriva sig till läsning” och på eftermiddagen föreläste bland annat Maria Rasmusson om sin avhandling (den har jag skrivit mer om här, här och här bland annat). Jag avslutade dagen med att i min föreläsning berätta om hur jag ändrat mitt förhållningssätt i klassrummet och hur man kan konkret kan lägga upp arbetet i klassrummet för att utveckla elevernas läsförståelse. Jag la stor vikt vid arbetet med digitala texter och metakognitiva reflektioner kring lärande och läsande.

Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer.

Språkutvecklande arbete med begrepp Såhär tänker jag prova att arbeta med begrepp i matematik och NO! Inom varje arbetsområde listar jag viktiga begrepp när jag gör min pedagogiska planering för området. Begreppen skrivs ut och lamineras och blir begreppskort. För att arbeta med begreppen finns sedan några fasta, återkommande övningar.

Bokstavsskogen – ett kreativt sätt att arbeta med bokstavsinlärning Skolverkets rekommendationer är att läs- och skrivinlärningen ska varieras med många olika metoder för vi lär på olika sätt. John Hattie syftar också till detta, att bäst effekt uppnås när läraren använder sig av kombinationen, ordförståelse, phonics och förståelseinriktade metoder, alltså en ” balanserad syn på läsinlärning” Att arbeta i årskurs 1 innebär att större delen av höstterminens arbete ägnas åt bland annat bokstavsinlärning. Riktad skrivning – vad innebär det? Jag fick en spännande fråga på sidan Flippa Klassrummet på facebook – vad innebär begreppet riktad skrivning? Så här kommer en förklaring vad riktad skrivning innebär och hur jag kan dra nytta av det i mitt Flippade Klassrum. Jag har i tidigare inlägg skrivit om EPA- metoden. En metod då eleverna först får skriva ner sina tankar kring en frågeställning innan de delger sina kamrater i basgruppen/helklass. Denna skrivning är en form av riktad skrivning. Jag utgår då från en öppen fråga, t.ex. ”Hur påverkar religionen min vardag”?

Related: