background preloader

Undervisning i svenska och psykologi på gymnasiet: Lässtrategier i kursen Svenska 2

Undervisning i svenska och psykologi på gymnasiet: Lässtrategier i kursen Svenska 2
De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna. Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist. Både skönlitteraturen och faktatexterna blir mer utmanande i tvåan och jag vet att många även har svårt för de ämnesspecifika texterna i till exempel Psykologi 2a, som jag själv undervisar i. Jag tyckte helt enkelt att det behövdes en lektion då vi kunde prova, diskutera och lyfta fram strategierna lite mer intensivt. I årkurs ett har vi arbetat utifrån följande mallar: Under dagens lektion utgick jag från den här presentationen: Åsa

http://asaedenfeldt.blogspot.com/2014/11/lasstrategier-i-kursen-svenska-2.html

Related:  läsförståelseMitt klassrumLäsning

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Skrivundervisning i Svenska 2 – tankar och konkreta exempel Tankar om skrivundervisning En av de största förändringarna som skett i mitt klassrum de senaste femton åren är att jag i väldigt stor utsträckning har gått från VAD till HUR. Detta gäller i synnerhet läsundervisningen, men även skrivundervisningen. Hur skrivandet kan stöttas på olika nivåer är viktigare än att hinna med så många skrivuppgifter som möjligt. Skrivprocessen är inte bara något som de mest ambitiösa, erfarna och högpresterande eleverna har i bakhuvudet när de skriver, utan den är något som är högst levande i klassrummet hela tiden. Vi fokuserar på olika delar av processen på olika sätt, ibland i helklass eller i grupper, ibland i par och enskilt.

Att göra den enskilda läsningen gemensam - Förstelärare i Svedala De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet. Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka:

Mot ett akademiskt skrivande - gemensamma språkövningar i Svenska 2. På min skola har jag fått chansen att föreläsa och utbilda alla skolans lärare inom både lässtrategier och språkutvecklande undervisning under 2014, och detta är frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Alla lärare har ett gemensamt ansvar att tillsammans verka för att eleverna utvecklar ett skolspråk, och den enskilda ämnesläraren är den som är expert på det specifika ämnesspråk som varje ämne kräver. Det är också viktigt att lärare får tid att arbeta med och diskutera sådana här frågor tillsammans, tycker jag. I årskurs 2 och 3 blir kurserna svårare och kraven högre, vilket kan vara utmanande för många elever. Det finns en risk att man som lärare väljer att förenkla innehållet och språket när det blir för utmanande, vilket är fel väg att gå. I stället ska vi, precis som språkforskaren Maiike Hajer betonar, aktivt arbeta för att stärka elevernas ämnesspecifika språk och synliggöra typiska drag i de texter de förväntas skriva och läsa inom olika ämnen.

Vägledd läsning – jag provar mig fram Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning. Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter. I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning. Hon skriver bland annat: ”Det som utmärker denna undervisningsform är det lilla undervisningssammanhanget med ett fåtal elever.” (2006:268) Och det är det som är själva poängen med vägledd läsning – eleverna får närheten till läraren samtidigt som de lär av och med varandra. Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram.

#skrivmall Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1.

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten.

Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel. Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. En annan utgångspunkt är att kunskap skapas genom samarbete i en kontext.

Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Martin Ahlstedt och Ann-Christine Norman: Stärk svenskans och litteraturens r... Unga människors läsvanor är ett hett ämne på många håll i dagens skoldebatt. Men en aspekt av diskussionen som sällan uppmärksammas är att svenskämnet, i och med Gy11, blev kraftigt försvagat på gymnasiets yrkesprogram. Förutsättningarna för att locka yrkeselever in i litteraturens värld är idag alltför dåliga. Samtidigt fastnar den politiska skoldebatten i samma plakatfrågor om och om igen, och det blir alltför sällan utrymme kvar till frågor som rör litteratur och bildning. Man kunde hoppas att den nya gymnasie- och kunskapslyftsministerposten skulle bidra till ökat fokus på den typen av frågor. Men Aida Hadzialic röst har än så länge inte hörts särskilt ofta, och när den väl har gjort det har det blivit tydligt att det kunskapslyft hon och hennes parti tänker sig tyder på en kunskapssyn som oroar.

Stötta eleverna i deras lärande I Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 kan man läsa att undervisningen ska anpassas efter de elever vi har. I läroplanen för gymnasiskolan står det: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Related: