background preloader

Vägledd läsning – så gick det!

Vägledd läsning – så gick det!
- När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget! Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk. Därefter satte vi igång att läsa. Därefter fick de turas om att inleda samtalet. När vi hade läst en stund, bad jag dem fundera på vilka strategier vi använder och de pratade en stund två och två. Därefter fortsatte de att läsa ett stycke (tyst för sig själv) och därefter turades de om att leda diskussionen: ”Jag tror att det betyder…”. dagbokvärldskrigockupationförföljdakoncentrationslägerfirmaöverleva Lektionen tog så klart längre tid än vad jag hade planerat, så huxflux ramlade alla 4:orna in i klassrummet och undrade vad vi gjorde. Related:  praktisk pedagogik i klassrummetgenrepedagogikläsning

Beskrivande texter – svampar En av mina kollegor har arbetat med beskrivande texter med sina 1:or. Hon är den som har inspirerat oss andra att börja med cirkelmodellen på skolan. Här berättar hon hur deras arbete växte fram under hösten. Så här gjorde vi (sättet att arbeta på kallas cirkelmodellen):Först lärde vi oss mer om svampar genom att titta på filmer, läsa i böcker och titta på bilder med speciella ord som handlar om svampar. Som att en svamps hatt kan vara klotformad, utbredd eller välvd och att svampens fot kan ha strumpa och ring.Sedan fick vi lära oss om hur en beskrivande text kan vara uppbyggd, att de brukar vara indelade i flera stycken. När vi skulle skriva om våra svampar skulle vi ha med fyra olika textstycken: klassificering, (d.v.s. vilken typ av svamp det var), utseende, växtplats och ätbarhet.När vi hade lärt oss ganska mycket om svampar och om hur man kan skriva en text om en svamp var det dags att skriva en text tillsammans.

Några mycket enkla och användbara tips när man undervisar andraspråkselever i läsning och skrivning: 1 Låt eleverna skriva frågor till karaktärerna de läser om. Det väcker engagemang, aktiverar elevens eget tänkande och hjälper en som lärare att förstå elevens tankar om texten. Frågorna kan man sedan använda för ytterligare undervisning. 2 Elever som kommit en bit i sin andraspråksutveckling, blir ibland frustrerade över att de inte kan uttrycka sin kunskap, skrivglädje och fantasi på samma höga nivå som de kan på sitt modersmål. 3 Låt eleverna markera med understrykningspenna alla ord de förstår i en text. 4 Låt eleverna hjälpa och förklara för varandra. 5 Ge eleverna tillgång till tydliga skrivmallar. Eleven som skrivit följande återgivande och evaluerande texter har varit i Sverige i ett år. Skrivmallarna kan naturligtvis se ut på olika sätt, bara de är lättillgängliga och ett stöd för eleverna.

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text. Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma.

Undervisning i svenska och psykologi på gymnasiet: Lässtrategier i kursen Svenska 2 De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna. Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist. Både skönlitteraturen och faktatexterna blir mer utmanande i tvåan och jag vet att många även har svårt för de ämnesspecifika texterna i till exempel Psykologi 2a, som jag själv undervisar i. Jag tyckte helt enkelt att det behövdes en lektion då vi kunde prova, diskutera och lyfta fram strategierna lite mer intensivt. I årkurs ett har vi arbetat utifrån följande mallar: Under dagens lektion utgick jag från den här presentationen: Åsa

Språklig stöttning i gymnasieskolan: Skrivmallar till prov i historia Idag har våra ettor på samhällsprogrammet haft prov på de stora revolutionerna i kursen Historia 1b. Min kollega Freddy och jag bestämde oss för att skapa skrivmallar till frågorna för att dels underlätta för elevernas skriftliga produktion och dels för att skapa tankestrukturer för dem. Många av våra elever har svenska som ett andraspråk och även om de har tillägnat sig kunskaper har de ofta stora svårigheter överföra sina kunskaper till skrift. Vissa har även svårt att strukturera sin tankar i skrivandet och skapa en logisk disposition i sina texter. Att använda sig av skrivmallar kan därför vara ett bra sätt att stötta sina elever i tanke- och skrivprocessen vid prov eller uppsatsskrivning. Så här såg frågorna och mallarna ut: 1a. Skrivmall till fråga 1a Jag vill förklara vilka orsaker som gjorde att ………………….. uppstod. Först ................................................................................................................................................ b. c. 2. 3.

Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals. Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till.

Läsgrupper - stödstruktur för tidig läsinlärning Att läsa och förstå det man läser är grunden för att kunna delta i olika aktiviteter i skolan. Att skapa tillfällen för eleverna att träna detta är en viktig grundläggande aktivitet tidigarelärare arbetar med. Jag kan egentligen inte lära barn att läsa, det är barnet som själv lär sig läsa. Mitt arbete är att skapa situationer som gör detta möjligt. Om barn ska lära sig läsa krävs det att läsningen blir en ofta förekommande, meningsfull och användbar aktivitet. För att utveckla läsförståelse är det enligt aktuell forskning, läroplan och t ex skolverkets bedömningsmaterial Nya språket lyfter, som vi använder, av stor vikt att elever tränar läsning på olika sätt.Med utgångspunkten att läsning är en social process, där man i samarbete med andra skapar förståelse för texten, har jag och arbetskollegerna i arbetslaget arbetat med bl a läsgrupper och fadderläsning under många år. Arbetet med läsgrupperna kan se olika ut från år till år. Med arbetssättet följer också värdegrundsarbete.

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons! Övning 1 - Gemensamma tankekartor För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder

Att undervisa nyanlända elever Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever. Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant. På Skolverkets läs- och skrivportal finns vår text, de olika undervisningsfilmerna samt en samtalsfilm där jag och några lärare samt en skolbibliotekarie samtalar om frågor som vår text kan väcka. Sara Persson och hennes nyanlända elever åk 3-6 samtalar om en text: Hülya Basaran undervisar nyanlända elever åk 4-6 och låter dem närma sig en text genom att använda bilder:

Minskat gap mellan starka och svaga med genrepedagogik När Karin Pettersson såg vilken positiv effekt genrepedagogiken hade på sina elever så ville hon sprida undervisningsmetoden till kollegerna. Idag är hon förstelärare och driver det språkutvecklande arbetet på Kvarnbackaskolan i Kista. - Om jag ska räkna ut arean på den här rektangeln, hur ska jag göra då? - Du ska mäta med linjalen, svarar en pojke. - Vill du komma och hjälpa mig? Pojken går fram till smartboarden och visar. Karin berättar att det är som att poletten trillar ner hos eleverna när de jobbar ihop och de får stöttning av henne. Den här inlärningsprocessen där elevernas kunskap växer fram genom frågorna som läraren ställer är karakteristisk för genrepedagogiken som är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som syftar till att ge elever en förståelse för texters struktur och ett metaspråk för att diskutera språkets uppbyggnad. Från uträkning till instruktion - På så vis kan de som inte vet följa vår instruktion för att lära sig det, säger Karin till sina elever.

Related: