Lektionsförslag – Ta en mening och gör den större Detta är en mycket rolig skrivuppgift. Jag har gjort den i alla ämnen och den sätter igång elevernas skrivande. Man tar en kort liten mening ur vilken bok som helst, den meningen ska och får eleverna välja själva. Det enda kriteriet är att den ska vara kort. Eleverna samlas och läser upp sina meningar högt för varandra. Jag gör samma uppgifter som eleverna. Elevalstren är från årskurs fyra och fem!
Lektionsförslag: Kittla hjärnan med en rolig ingång i boken! Hjärnan ska alltid kittlas tänker jag. Om jag förmår kittla elevernas hjärnor handlar om att reta upp systemet en aning. Det handlar om att förvåna eleverna. Ta dem med ut på okända marker men sedan låta dem upptäcka att de är utmanade så att de kan tänka, grubbla och fundera. Låt oss undersöka hur vi kan ta oss in i en bok. En första idéEn tävlingEn domare utsesKom tillbaka i morgon! Jag ber eleverna undersöka meningarna. Vad är det för meningar? De här frågorna ska givetvis generera tankar om det som står skrivet i punktform. Om man måste tänka i tid så är det här många lektioner. Eleverna får naturligtvis möta boken.
Lektionsförslag: Härma författarens mening eller meningar Upprepningar funderar jag på. Hur gör man dem? Varför? Om jag hade klass skulle jag fråga eleverna. Inte undervisa utan lyfta fram och fråga mina elever. Låt oss titta på dessa två meningar av Ulf Stark: ” Snart blir jag stark, tänkte jag. Snart blir jag nog lika stark som Percy.” Jag skulle högläsa texten med inlevelse, olika betoningar och med olika känslor. Därefter skulle eleverna få undersöka skillnaderna mellan de två meningarna. Därefter skulle vi tillsammans skapa nya meningar där vi lånar och härmar författarens. Därefter får eleverna härma och skapa egna meningar utifrån de modeller, författarens och de vi själva skapat. Snart blir jag stark, tänkte jag. Snart blir jag nog lika stark som Percy. Min mening blir: Snart blir jag trött, tänkte jag. Snart blir jag nog lika trött som hunden. Min andra mening: Aldrig blir jag pigg, sa jag. Aldrig blir jag nog så pigg som mörten. Så här blir min planering: 1) Jag väljer några meningar ur en skönlitterär bok.
LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. parken solen krukväxten hunden Dessa ord ska eleverna få smaka på, sätta in i meningar. – Sätt in ett ord i en mening? Solen skiner på mig.Krukväxten är en kaktus.Krukväxten behöver vatten.Hunden morrar när hunden ser en annan hund.OBSERVERA att varje elev ska få säga en mening, det tar inte många minuter i anspråk och därmed skapas variation och ordet finns med i olika sammanhang. – Sätt in två ord i en mening Solen skiner på en krukväxt som står i fönstret.Hunden morrar åt solen.Solen gillar hunden.Hunden vill till parken.OBSERVERA att varje elev ska få säga en mening eller pröva hur att göra en mening. – Sätt in tre ord i en mening – Sätt in alla ord i en mening. Tankar om undervisningen och lärarens förhållningssätt
Lärarna och ordet, undervisningen och ordberikandet Tänk om varje lärare en dag bar omkring på ett favoritord. In i skolan. Idag gillar jag ordet ”rubank”. Tänk om varje skolpersonal dagligen hade ett ord med sig till eleverna. Tänk om vi tog uppdraget att ordberika elevernas världar. – Min lärare är jättetokig – hon gillar ordet rubank. Jag vet att Vygotskij ler då jag föreslår det här. Jag tror också på det lite gråa ordet ”gråsugga”. This entry was posted in Barns rättigheter, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Ordförrådet and tagged alla ska ordberika eleverna, Gråsugga, Hallsberg, Lgr 11, ordberika eleverna, ordförråd, skolan är generös, skolberika eleverna, skolutveckling.
Lärare – djupdyk i det som går bra Låt mig göra en lista över vad vi själva kan göra för att undersöka det som går bra: undersök vad för metoder som lyckas – olika för olika eleverundersök hur ni lyckashur upplever jag min undervisninghur upplever eleverna min undervisningfrågor som ställs är de till form eller till innehålllyssna till elevernas frågor – hur frågar de och vad gör deras frågor med ossnär det fungerar i klassrummet – sätt ord på vad det är som fungerar och varförvad gör dig till den där ”skickliga” läraren?vem kan du tala lyckade lektioner med? En lärare som jag coachar skrev ett mail om sina funderingar och tillkortakommanden i undervisningen. Jag beslöt mig för att inte kidnappas i den frågeställningen utan frågade om läraren kunde återkomma med svar på vad läraren tyckte sig lyckas med. Jag bad läraren fundera över sina lyckanden.
Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten?Hur låter tystnad? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Lektion: Vilket djur talar jag om? Denna lektion bidrar till elevernas förmåga att lyssna, fundera, tänka och argumentera, analysera och fundera över fakta de hör eller tar del av. Lgr 11 berättar att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Samtidigt som eleverna ska få denna möjlighet ska undervisningen vara saklig och allsidig. Det betyder att vi måste utbilda för möjligheten att i stort och i smått tycka, tänka, belägga och uttrycka hur vi tänker och samt att skaffa argument för varför vi säger som vi gör. Gör så här: Förbered med att välja en text. Förbered dig genom att ta bort det texten beskriver: Här är den text jag kommer att göra med mina elever. Alltid, alltid en tydlig koppling till Lgr 11. Undervisningen brukar utvecklas till att bli mycket språkrik. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende att pröva egna idéer och lösa problem. Undervisningen ska vara balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Skriv ut!
Lektionsförslag; Ta en text och förändra den med ord som inte, aldrig etc Ta en text, vilken som helst, och placera in ordet inte och andra ord som gör att textens innehåll inte längre har ägt rum eller vad som nu kommer att ske med innehållet, läs båda texterna högt och dela innehåll och tankar med eleverna: Lektionen måste modellas och göras gemensamt innan eleverna kan och får välja ut sin text och göra uppgiften där. Det gäller att visa och dela med sig till eleverna så att de får se och tänka ihop med undervisande lärare. Synliggöra frågorna: Hur ska jag lösa det här? ”Varje dag sprang jag ner till Arvidsson och sammanfattade lite. Den här texten har Reidar Jönsson skrivit och boken heter ”Mitt liv som hund”, den kom ut 1983 som Månpocket. ”Jag sprang inte längre ner till Arvidsson och ingenting sammanfattade. Eleverna måste få höra mig tänka, delta genom att ge förslag och lektionen har jag gjort från första klass och upp genom stadierna. Här tar jag ett textstycke ur Ulf Starks bok ”Min vän Percys magiska gymnastikskor” 1991: ”Vi skulle rita ett träd.
Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Hellre döpa lektionerna: Lektionen om ”den osynliga ingrediensen!”