Bli bästa läspedagogen på 5 minuter En del barn som börjar skolan har fått sagor varje dag. En del har nästan inte fått några alls. Ett av skolans uppdrag är att utjämna skillnader och kompensera barn i underläge. Kombinationen av kraftigt försämrad läsförmåga hos våra elever och bristande tillgång på välutbildade lärare känns alarmerande och därför behöver vi hjälpas åt. För att hjälpa till kommer här mitt bidrag, baserat på diverse forskningsrön och beprövad erfarenhet. Grundläggande lästräning bör i stor utsträckning handla om kopplingen mellan bokstav och ljud. Följ upp noga vilka barn som behärskar fonem – grafemkopplingen (ljud – bokstav) och har knäckt koden. Läs från förskola till gymnasiet med barnen varje dag! Förutspå – prata med barnen om bokens utsida, bilder, rubriker, format m.m.och aktivera gissa-hjärnan. Den här modellen (Reciprocal Teaching) kommer ursprungligen ifrån några forskare som heter Palincsar & Brown och har senare blivit utklädd till Spågumman m.fl. Andra modeller (variation är viktigt!)
På föräldramötet: Modella högläsning och förklara varför Det är ett ypperligt tillfälle att tala om det vi gemensamt kan göra för varje barns språkutveckling – att tala om den på föräldramötet. Skolan har ett övergripande nationellt mål som säger att skolan ska ansvara för att varje elev: ”kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” Lgr 11, s. 13. Att skolan ska berätta om hur detta språkutvecklande arbete ser ut och att språket och förmågan att berätta, lyssna, förklara, resonera och uttrycka sig finns med i varje ämnes kunskapskrav. Varje ämne är i sig språkutvecklande och har ett specifikt språk. Föräldrar vill naturligtvis hjälpa till. Jag brukar berätta hur jag högläser för eleverna. Jag skrev lite om en nödvändig skrämselhicka i min lilla bok om högläsning. Då barn får höra berättelser i högläst form får de: Böcker ska blänka som solar skrev någon. Ja, jag önskar er lycka till på vartenda föräldramöte där ni diskuterar språkutveckling och läsutveckling.
"Sätt ord på läsförståelsen" Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. – Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg. Barbro Westlund menar att det centrala i läsförståelsen är innehållet i texten. För att ge rätt stöd till elever med olika behov måste läraren kunna visa sina elever hur man flexibelt men medvetet kombinerar flera lässtrategier. Om undervisningen ska bli bra bör läraren ha tänkt igenom vilken kunskapssyn och vilka teorier hennes undervisning vilar på.
Vänta inte! Var resursen! Läslyftet börjar med dig! Rörande elevers läsförmåga kan varje lärare kan göra något genast. Ett är att vi själva kan läsa och skriva. Vi kan läsa. För varje lärare kan göra ordrika lektioner. Börja med: i varje lektion lyfta fram tre begrepp, låt dessa tre komma i omlopp i klassrummet.högläs en text, en kort novell, en dikt, en saga, en artikel, bara ge ut det språk som döljer sig för den som inte kanfråga kollegorna om att dela högläsningsberättelseren sida ur en bok tar knappt 60 sekunder att högläsa ur och vi öppnar horisonter till texternas mångfaldkopiera texter för följande läsning, eleverna ska inte läsa tyst utan följa med då du modellar läsningställ frågor till allt som presenteras i textbunden form, ställ öppna frågor till textenvåga göra texten till ett äventyr för undervisningen och samtalen mellan lärare och elev.lyssna till de frågor eleverna ställer. Kära lärare; Kidnappas inte in i uppgivenheten.
Vårbyskolans elever släpper ny app för boksamtal | IT-Pedagogen.se Igår släppte mellanstadieelever på Vårbyskolan i Huddinge ett digitalt läromedel i form av en app för boksamtal. Barn, lärare och föräldrar i hela Sverige kan ha nytta och glädje av appen. Appen ”Boksamtal” är resultatet av ett språkutvecklande och entreprenöriellt projekt som pågått under flera månader. Syftet är att stärka läskulturen och öka intresset för skönlitteratur. – Eleverna har skapat applikationen på lektionerna för elevens val, i något som vi kallar för Författarskolan. Appen är ett digitalt läromedel som både svensklärare, föräldrar och barn över hela Sverige kan ha nytta av. Projektet är ett bra exempel på entreprenöriellt lärande, där man tar tillvara på elevernas kunskaper och låter dem vara delaktiga i undervisningen. – Genom att sätta upp ett skarpt och konkret mål med undervisningen blir eleverna mer motiverade. Kostnadsfri nedladdningAppen ”Boksamtal” riktar sig i första hand till lärare men även till föräldrar som läser tillsammans med sina barn. Relaterade Artiklar
Vad hittar vi bakom masken? Vem skruvade av cykelventilen på Mimmis mammas cykel? Och vem har stulit fröken Annikas röda cykel? Ja, det är frågor som Mimmi, Fredde och Zacki ska ta reda på i boken Bakom masken som årskurs 4 på Kyrkskolan läser för att utveckla sina lässtrategier för en djupare läsförståelse. Utifrån kartläggning av våra nya elevers läsflyt och läsförståelse, i årskurs fyra, stod det klart för oss att eleverna behöver utveckla sitt läsflyt (avkodning) samt sin läsförståelse av skönlitterära texter och faktatexter av olika typer. Val av metod och material Eleverna var sedan tidigare bekanta med lässtrategierna eller ”läsfixarna” från En läsande klass av Martin Widmark, vilket till stor del underlättade min planering. Jag har därför valt att använda mig av materialet Bakom masken och använt mig av läsfixarna från En läsande klass som eleverna sedan tidigare var väl bekanta med. Minneskarta från Bakom masken, där jag lagt till läsfixarna från En läsande klass. Spågumman – gör förutsägelser Vad ser du?
Fem frågor till Barbro Westlund, - Lärarutbildningar vid Stockholms universitet Barbro Westlund föreläste på Skolforum utifrån sin senaste bok i serien "Aktiv läskraft". Var femte svensk elev har inte grundläggande kunskaper i läsförståelse, enligt Pisa-mätningen. Vad är det som utmärker svaga läsare? – God läsförmåga innebär att både ha god avkodning och förståelse. Ibland står inte de två förmågorna i balans med varandra. När det gäller förståelsen, det vill säga meningsskapandet, vet vi att många elever läser utan att veta varför. Du har i din forskning jämfört kanadensiska lärares undervisning i läsförståelse med svenska lärares. – Jag tycker inte man kan säga att kanadensiska lärare undervisar bättre än svenska lärare. – Det är också skillnad i yrkets status. Du använder dig i dina böcker av begreppet ”aktiv läskraft”. – Det är ett försvenskat begrepp från engelskans ”reading power”, som jag refererade till i min avhandling. Hur kan då lärare stötta sina elever att ta makten över sitt eget språk? Till sist, vad kommer årets Pirls-resultat att visa, tror du?
Tidigt stöd i finsk skola Ann-Sofie Selin arbetar som speciallärare på Cygnaeus skola i centrala Åbo, en mellanstor stad i Finland. På skolan går det 450 elever upp till årskurs 6, samtliga undervisas på svenska. På skolan görs en kartläggning av barnens språk, läsutveckling och vad de kan om matematiska begrepp redan under den första skolveckan i årskurs 1. Resultatet av kartläggningen ligger sedan till grund för den fortsatta undervisningen. Målet är att sätta in stöd tidigt till de barn som har ett behov av det. – För mig är det självklart att alla barn utvecklas olika och har individuella behov. Intresset för att arbeta med tidigt stöd växte när Ann-Sofie Selin i början av sin lärarkarriär mötte ett barn som hade specialundervisning. – Eleven satt längst bak i klassrummet och skulle ha specialundervisning i ett annat klassrum. Det är förmiddag i klass 1D. – Jag skriver ned ordet och sedan klipper jag ut en bild på samma bokstav. Monika Sandberg är klasslärare. Ljudvolymen ökar, barnen pratar högre och högre.
Strategier för läsförståelse - evidens för alla Aktivera förförståelse/förutse VAD? Att använda kunskapen man redan har för att skapa sig en bild av vad texten ska handla om redan innan man börjar läsa. HUR? Ta en huvudidé från texten och fråga eleven om hen kan relatera detta till något hen redan kan. Att lära sig att ställa “bra" frågor VAD? HUR? Visualisera VAD? HUR? Att lära sig att förstå när man inte förstår och att lära sig att använda rätt strategi vid rätt tillfälle VAD? HUR? Att sammanfatta En ytterligare strategi som ofta nämns som exempel är att summera eller skriva en sammanfattning. Hjälper strategier elever med språkstörning till bättre läsförståelse? Det korta svaret är ja. Till exempel så tittade Wright och kollegor (2015) på en fyra veckors gruppbehandling, där två logopeder träffade 10 elever (12-14 år) med läsförståelsesvårigheter och/eller språkstörning för att arbeta med fem olika läsförståelsestrategier. Referenser Joseph, L. Kamhi, A. Shanahan, T., Callison, K., Carriere, C., Duke, N.
Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord Forskarna ville se om CALS kunde förklara variation i läsförståelseförmåga, efter det att man kontrollerat för ålder, om eleven hade engelska som modersmål eller inte, socioekonomisk status, avkodningsförmåga, och ordförråd. De gjorde detta genom en regressionsmodell där de adderade en av dessa faktorer i taget. Alla faktorer bidrog till att förklara variation i läsförståelse, och den slutliga modellen visade att 59% av variationen i läsförståelse kunde förklaras av modellen (vilket är ganska mycket, men också visar att 41% av variationen berodde på andra saker som inte testades i studien). Precis som forskarna förutsåg så var poängen på uppgifterna i CALS signifikant relaterad till läsförståelse resultat EFTER att alla andra faktorer lades till. CALS var också generellt lägre hos de som kom från lägre socio-ekonomiska förhållanden (oavsett om de hade engelska som andraspråk eller inte). Det kan vara svårt att testa och sätta fingret på vad “skolspråket” är. Referenser Wallach, G.