background preloader

Högläsning med ökat elevansvar

Högläsning med ökat elevansvar
I boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund finns ett lektionsförslag som hon kallar ”Högläsning med ökat elevansvar”. Detta provade jag idag och här ska jag berätta om hur Barbro Westlund beskriver övningen i boken och hur jag genomförde den i klassrummet. Syftet är att högläsningen ska ge goda effekter på flyt i läsningen, som då i sin tur påverkar förståelsen. Två elever (som har svårigheter med läsning) bildar en läsgrupp (som du lärare har valt ut) sedan läser den ena texten högt tre gånger för den andra. Så här gjorde vi idag: Jag delade in mina 3:or i par, men eftersom de är ojämna till antalet fick en av dem läsa med mig. Innan de fick läsa för varandra, gjorde jag hela övningen med eleverna. Alla var positiva till denna övning och ingen knorrade över att texten var för svår eller för lätt. Related:  läsning

Svenskanoveller Wiki Gruppträning – boksamtal | Läsmuskler Att prata böcker tillsammans med kloka medmänniskor är fantastiskt roligt. Och man lär sig så mycket av varandra! De mest intressanta boksamtalen blir det ofta när man inte är riktigt överens eller när boken man läst är lite konstig och svår att förstå. I boken Böcker inom oss av Aiden Chambers finns förslag på hur man kan organisera ett boksamtal så att alla kommer till tals och får lära av varandra. Ha ett stort papper som ni kan anteckna på. I kolumnen Jag tycker om ska ni skriva något ni gillat med boken. När ni har gått igenom så alla i gruppen snabbt fått säga något som passar i alla kolumner så börjar det spännande samtalet. Sätt då igång att samtala om det! Hjälp varandra med möjliga förklaringar till frågor, argument om vad som ni gillar och inte gillar, försök förstå varför mönstren finns där och lyssna till varandras kopplingar! När ni samtalat klart så kommer ni allihop att ha lärt er en massa av varandra. Och… lite fika eller så gör förstås boksamtalet ännu trevligare!

Astrid, Pippi och hela världens lilla fästmö Astrid Lindgren 100 år Ur Kapten Stofil nr 27-28 Vad har Pippi Långstrump gemensamt med stumfilmsstjärnan Mary Pickford? Vi vet att film var en viktig inspirationskälla för Astrid Lindgren, och att hon som barn flitigt besökte Vimmerbys två biografer. ”I utkanten av den lilla, lilla staden låg en gammal förfallen trädgård. Så börjar den första boken om Pippi Långstrump, som utkom i november 1945. 1941 låg Astrid Lindgrens sjuåriga dotter Karin sjuk i lunginflammation. I motsats till vad många tror blev Pippi Långstrump en omedelbar succé, både hos kritiker och läsare. Pippis kritiker må ha olika utgångspunkter, men den moralistiska tonen förenar dem, liksom det faktum att de talar för döva öron. Astrid Lindgren var en omvittnat receptiv person, som kunde bevara repliker, människor och händelser i sitt minne, för att långt senare använda dem i sitt författarskap. Säkert finns det många fler exempel, som vi inte känner till. Samma år fick Wimmerby sin andra biograf. Suds (USA 1920).

Pippi är sakletare och råkar i slagsmål - Svenskanoveller Wiki - Wikia Av Astrid Lindgren Annika vaknade tidigt nästa morgon. Hon skuttade kvickt ur sängen och tassade bort till Tommy. Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?

Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.

Läsförståelse | Malins PPlugg | Sida 2 Fick en fråga om en av genreplanscherna så jag fotade alla så att de går att läsa lite tydligare. Tanken är att det ska vara som stöd för eleverna beroende på vilken text vi jobbar med i klassrummet vid olika tillfällen eftersom vi hela tiden återkommer till de olika textsorterna. Lite skrynkliga eftersom de är väl använda… En del av genrepedagogiken och ett arbetssätt som många jobbar med via Cirkelmodellen i fas två då man jobbar med modelltexter. Ett arbetssätt för alla elever! Hemsida I den här filmen sim jag tipsat om innan ser man ett exempel på arbetet. Jag jobbar lite så när jag jobbar med min 6-fältare. Nu har vi fortsatt med vår läsförståelse PP genom att ha börjat skriva våra egna böcker som klasskompisarna sedan kan låna och läsa av varandra. Vi har tidigare jobbat med 4-rutan för strukturen. Böcker på en tråd var ett tips från en kollegas blogg som bloggar en hel del om ASL. 4-rutans tankar finns på filmen: En fantastisk liten serie av UR igen… Lässugen Här är ett exempel. 2-rutor

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text. Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma.

Läsning spelar roll

Related: