background preloader

Intro lässtrategier

Intro lässtrategier
Related:  LÄSNING

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. PS.

lässtrategier Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:

Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk. Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text. I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur. För att eleverna skulle få upp ögonen för vad en sammanfattning kan vara, lät jag dem prova att sammanfatta förra kapitlet med max tre meningar. Eftersom jag inte är någon större konstnärstalang övertalade jag min sambo att rita en frukt (oklart vilken) med stor kärna och lite fruktkött runt omkring. Nästa gång ja.

Varför läsa? | Läsmuskler att det finns så himla många bra böcker! Och det som inte finns på skolbiblioteket hittar man säkert på någon av stadsbibliotekets filialer. Du vet väl att där kan man alltid be att få beställa en bok om den inte finns inne? Ibland är det roligt att bara strosa runt på biblioteket och kolla, låta sig överraskas av vad man hittar i hyllorna eller fråga en bibliotekarie eller någon annan till råds. LitteraturMagazinet är en webbtidning med massor av olika reportage och tips. På Provläs kan du läsa en bit ur olika böcker för att se om de verkar bra. På Bookfinger, Tonårsboken och Matildas läshörna kan du få boktips av storläsande tonåringar. Mer om ungdomsböcker kan man läsa på Collaget och Bokfreak, fast där är det vuxna som skriver. Här är en lång lista över klassiker – såna där böcker som är himla roliga att ha läst. Sista länken blir till Skuggornas bibliotek, en bokblogg om skräck, urban fantasy, postapokalyps och ond bråd död.

Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen. Men samtidigt förstår jag att det är en svår bok för eleverna att ta sig igenom – de möter ett helt annat samhälle (inte mycket igenkänning här!) Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den.

Textkopplingar | Min undervisning Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna

Del 5: Textsamtal före, under och efter läsning | Calles Läslyft Två texter hör till delen. Och jag skriver först om ”Textsamtal före, under och efter läsning av sakprosatexter” av Anna Kaya och Monica Lindvall. Läs texten som pdf. Anna Kaya har en hemsida. Texten är praktiskt inriktad och ger förslag på olika övningar som man kan göra för att samtala om texter man ska läsa, läser eller har läst. Ord som ledtråd (före läsning) Läraren plockar ut ord och meningar som hen tycker är intressanta och låter eleverna associera fritt kring orden/meningarna. exempel på nätet som illustrerar tydligt vad det handlar om. Textsamtal före, under och efter läsning av Anna Kaya och Monica Lindvall Texten som pdf. Kaya & Lindvall påpekar att tanketid är extra viktigt vid inlärning på sitt andraspråk, detta eftersom eleven i sin tanke kanske väljer att översätta, från svenska till sitt förstaspråk, sedan betänka uppgiften på sitt förstaspråk, för att sedan behöva översätta sin konklusion språkutvecklande tillbaka till svenska. Utforskande samtal.

Related: