Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.
Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. PS.
Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa
Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen. Men samtidigt förstår jag att det är en svår bok för eleverna att ta sig igenom – de möter ett helt annat samhälle (inte mycket igenkänning här!) Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den.
Cirkelmodellen i berättelseskrivande Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text). Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Här var målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det. Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Genom att arbeta med en berättelsekarta fick eleverna hjälp att se strukturen och de bärande delarna i en berättelse. Vi tittade på film och skrev och samtalade om hur den berättelsen var uppbyggd. Vi lärde oss också om personbeskrivningar. Utvärdering
Textkopplingar | Min undervisning Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat
Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna