background preloader

Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå

Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå
Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. Vad är det som gör läsförståelsen svårare än avkodningen för de här barnen? Att jobba med läsförståelsestrategier, inte minst med ”En läsande klass”, är poppis. Related:  Läsning

Läsförståelse För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god. Undervisning i läsförståelse skiljer sig från vanlig läsundervisning till en stor del. Eleverna skall bli medvetna om hur de förstårEleverna skall lära sig strategier tillsammansEleverna skall lära sig använda grafiska representationer av texten för att underlätta förståelsenEleverna skall få direkt feedback på de frågor läraren ställerEleverna skall själv formulera frågorEleverna skall lära sig använda strukturen i en berättelseEleverna skall kunna förklara vad de lästEleverna skall kunna integrera idéer och generalisera från textinformationen Läsförståelse sker på fyra olika nivåer. att hitta och återberätta direkt uttryckt information. För svaga läsare skall det alltid finnas lättlästa texter tillhands.

Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok. Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Under olika kapitel har vi fokuserat på olika lässtrategier och eleverna har förutspått, rett ut ord och uttryck, illustrerat sina inre bilder, ställt frågor och sammanfattat i sina loggböcker. Hela tiden har vi också haft författarperspektivet och funderat på varför Astrid Lindgren har skrivit som hon har gjort. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet. Vad skulle du göra i Nangilima?

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

Läs- och skrivstudion - Partille kommun Läs- och skrivstudion vänder sig till elever mellan 6 och 16 år i Partille kommun. Vi erbjuder pedagogiska utredningar där vi fokuserar på elevernas läs- och skrivförmåga och/eller räkneförmåga. Vi ger även stöd och handledning till föräldrar och lärare. Dagens samhälle ställer krav på goda kunskaper i att läsa och skriva. Oupptäckta läs- och skrivsvårigheter kan innebära allvarliga praktiska funktionshinder och skapa problem i skolan och senare även i arbetslivet. Att inte kunna lära sig läsa, trots vanlig undervisning och normal begåvning, kan bero på dyslexi som beror på en störning i vissa språkliga funktioner som hindrar automatisering av ordavkodningen. Genom pedagogiska utredningar kan man undersöka graden av läs- och skrivsvårigheter och fastställa om det rör sig om dyslexi eller finns andra skäl till svårigheterna. Filmen Boken om mig själv berättar Niklas, 14 år, om sina läs- och skrivsvårigheter. Länk till filmen och tillhörande folder finns i menyn till höger under Dokument.

Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln Martin Widmark är Sveriges mest utlånade och lästa barnboks-författare och högt älskad av nybörjarläsarna. Få barn passerar lågstadiet utan att läsa böckerna om Lasse-Maja, Nelly Rapp och Rakel.* För att bli kompetenta läsare måste barn läsa kilometervis med text. Trist och jobbigt, tycker många. - Läsning kräver lite tid och engagemang. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. *Finns ej att tillgå i bokhandeln. Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Högläsning varje dag Barnets egna hörselintryck stöder synintrycken. Upprepad läsning Upprepad läsning av samma text har visat sig vara en bra strategi för att uppnå bättre flyt i läsningen. Minutläsning Barnet läser samma ställe i läseläxan varje vardag under en veckas tid. Bekanta sig med en ny text genom att läsa den högt för sig själv Låt eleven läsa texten högt för sig själv innan han eller hon läser den med ett par eller en grupp. Parläsning Paren kan antingen läsa turvis eller sinsemellan komma överens om hur de läser en given text. Läskvart Drama

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson. De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. -Varför säger Boris så?

Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. Det centrala forskningsproblemet är förståelsen av språkutvecklande arbete med elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling samt de kompetenser som krävs för att bedriva sådan undervisning. I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals. Stimulerande lärandemiljö minskar risker Flera av de elever som omnämns i avhandlingen har fått diagnosen dyslexi. Ett viktigt område i sammanhanget förefaller vara lärarens yrkesskicklighet. Fordrar kompetenta lärare

untitled Kolla källans wiki - Källkritik - exempel webbsidor Här hittar du exempel på webbsidor, till exempel fejksidor eller fejkade bloggar, källkritiska experiment och annat som kan användas i skolans diskussioner om källkritik! Lämpliga frågor att ställa till materialet hittar du i Kolla källans lathund. Se också Källkritik - filmer, IKT-sidas länklista sammanställd av Tove Andersson och Metros Viralgranskaren. Riktigtsant.seElever i sexan på Årstaskolan i Stockholm får träna källkritik genom attskapa hemsidor med påhittad fakta, men skrivet och paketerat på ett så trovärdigt sätt som möjligt, så att folk ska tro på det. Luriga webbsidor / fejkade webbsidor och fejkbloggar (mockbloggar) och källkritiska experiment Samlingar av luriga webbsidor och mediaskrönor Viralgran Snopes. Fake websites or spoof websites. Webbsidor att jämföra - avsändare?

Related: