background preloader

Gränslöst digitalt lärande

En anledning till att det verkar vara svårare att minnas texter man har läst digitalt, kan vara att vi använder fel teknik. När vi läser i böcker är vi vana att anteckna i marginalen eller på anteckningsblock, att stryka under eller att helt enkelt vika ett litet hundöra vid en viktig sida. Med låneböcker har jag använt post-it lappar av olika storlekar för att kunna anteckna och markera. En fördel av att själv vara studerande, är att jag ser vilka svårigheter jag själv möter och då lättare kan leva mig in i elevernas svårigheter. Vad gäller studieteknik tror jag ändå att jag är ganska bra på att läsa och kunna använda det jag läst. Jag kan markera med både överstrykningspenna och stryka under med olika färger. Vi har inte alltid möjlighet att låta eleverna ta med sig läroböckerna i skolan hem. Jag hittade tipset på Pinterest, att använda Skitch med eleverna vid ”Close reading”, men tyvärr funkar inte länken, bara bilden. Related:  skollänkarPedagog Stockholmdigital läsning

Ugglans NO | Ett extra prima läromedel för år 7-9 Kunskapsplattan En läsande klass Det digitala läsandet | Pedagog Östersund Läsförståelse av komplexa, digitala texter kräver speciella förmågor som kan främjas av datorspelande. Det visar Maria Rasmusson i sin avhandling i pedagogik. Samtidig påpekar hon att den traditionella, övergripande läsförståelsen aldrig får glömmas bort. Digital läsning ökar i samhället och i skolan. En stor del av svenska ungdomars läsning sker idag i datorer surfplattor och i mobiltelefoner. Texterna de möter på skärmarna är både traditionella och av mer komplexa slag med bilder, hyperlänkar och animationer. Maria Rasmusson, doktor i pedagogik vid Mittuniversitetet, har undersökt hur läsförståelse av digitala texter skiljer sig från läsförståelse av tryckta texter. Papperets betydelse I en studie jämfördes elevresultat från ett traditionellt läsförståelsetest som samma elever gjorde på papper respektive dator. – Generellt är det så att om man får sjunka in i en tryckt text, så blir förståelsen bättre. Den digitala faktorn Likvärdighet Text: Mi Edvinsson Läs Maria Rasmussons avhandling

5 missar lärare gör – enligt senaste hjärnforskningen Annika Nilsson och Lena Winqvist undervisar i svenska på Einar Hansen-gymnasiet i Malmö. De håller lektioner tillsammans, skriver läromedel tillsammans – och driver utbildning om hjärnsmart lärande för pedagoger tillsammans. De två lärarna har läst in sig på kognitions- och neurovetenskap och har möjlighet att konsultera personal på universitetet i Lund när de utvecklar sina metoder. Här kan du felsöka – och hitta rätt åtgärd för att förbättra undervisningen. Bristande studiero: ”Ett vanligt exempel som de flesta vet, men som många inte orkar brottas med är distraktioner i klassrummet. Åtgärd: Mobiler är förbjudna i klassrummet, locket på datorn helst ska vara nedfällt vid genomgång, och sociala kanaler stängda – precis som klassrumsdörren. Eleverna är passiva lyssnare: ”Som lärare tänker man ofta att man måste prata hela tiden – det är mitt jobb. Åtgärd: Dra ner på hastigheten, låt eleverna få tid att tänka. För långa genomgångar:”Vi blir slöa och trötta av att sitta ner.

Normalsnoppens längd är avslöjad Nu är det bevisat: Normalsnoppen mäter 13,24 centimeter - i lustfyllt tillstånd. Porrstjärnan John Holmes brukade skryta om att hans bäste vän var 38 centimeter. En och annan rodnande biobesökare som sett hans filmer drog på sig livslånga komplex därför att de själva inte ens kom i närheten av filmhingstens djuriska mått. Avundsjuka kollegor till Holmes, som påstod sig ha sett när han mätte monstret hävdade dock att saken inte var längre än 34,5 centimeter, alltså inte mycket längre än en gammaldags skollinjal. Klen tröst Detta var dock klen tröst för de stackare som kände sig mindervärdiga. Nu har Storbritanniens främsta forskare på området kommit fram till att Holmes var ett undantag och att normalfjången inte reser sig mer än 13, 12 centimeter - 13, 24 om någon drar lite extra i den. Studien heter: "Är jag normal?" Resultatet: Penis i avslappnat tillstånd - 9,16 centimeter. Fjång: 13,12. Dragläge: 13,24. Fotnot: Den ovanstående, något utdragna texten mäter 1316 - tecken

Så flippar jag Är du nyfiken på att flippa ditt klassrum? I filmen Så flippar jag får du tips och inspiration till hur du kan flippa ditt klassrum från sju olika lärare från lågstadiet till gymnasiet. Medverkande lärare På Johan Skytteskolan började Andreas Hernvald flippa sina matematiklektioner för att nå de ständigt uppkopplade eleverna. Ann-Sofie Leven på Lovidedasskolan brukar frågar sina elever hur de vill att hon ska flippa lektionen. SO- och svenskläraren Jannike Kohinoor samarbetar med Ma/NO-läraren Helena Dalivin kring lektions flippar på Mälarhöjdens skolas mellanstadium. På gymnasiet Norra Real forskar lektor Lars Adiels och lärarna Patrik Sandström och Daniel Barker om effekten av flippande av matematiklektioner på elevernas resultat. De medverkande bjuder på tankar och tips kring flippande och hur du kan flippa sitt klassrum och deras allra viktigaste råd är – våga testa! Fortsätt inspireras på nätet Det här är bara några av alla som flippar sina lektioner.

Being a Better Online Reader Soon after Maryanne Wolf published “Proust and the Squid,” a history of the science and the development of the reading brain from antiquity to the twenty-first century, she began to receive letters from readers. Hundreds of them. While the backgrounds of the writers varied, a theme began to emerge: the more reading moved online, the less students seemed to understand. There were the architects who wrote to her about students who relied so heavily on ready digital information that they were unprepared to address basic problems onsite. Certainly, as we turn to online reading, the physiology of the reading process itself shifts; we don’t read the same way online as we do on paper. The screen, for one, seems to encourage more skimming behavior: when we scroll, we tend to read more quickly (and less deeply) than when we move sequentially from page to page. The online world, too, tends to exhaust our resources more quickly than the page. Wolf’s concerns go far beyond simple comprehension.

Vill staten förgifta oss alla? Har ni hört om diväteoxid? Det är en kemisk förening som används vid framställning av kärnkraft och utgör en viktig beståndsdel vid de miljöfarliga utsläpp som syns som små moln bakom flygplan. Det är sedan länge känt att det är fullständigt livsfarligt vid inandning. Men myndigheterna gör inte ett enda dugg. Varför? Vill staten förgifta oss alla? Nej. I och med internet kan vem som helst nu publicera vad som helst, och de gör det tyvärr också. Vi häpnar när vi hör om hur människor i andra delar av världen hänger sig åt förödande föreställningar som att man kan bota hiv genom samlag med en oskuld, och ebola genom dyrt specialvatten. Men det är inte av desperation som folk i västvärlden vägrar ta vaccin, vägrar ge det till sina små. Självklart skall man inte lita blint på auktoriteter, men för att kunna avfärda dem måste man först vara i stånd att bedöma vad som är rimligt. + Det finns ett enzym som gör osttillverkning både billigare och mer ekologisk. - Miljömärkningen.

Fyra stödstrategier vid närläsning Som framgick av förra inlägget så presenterar och beskriver artikelförfattarna fyra sätt för läraren att ge stöd. Det som var speciellt för studien, som artikeln bygger på, är att stödet läggs in under olika faser av närläsningen; de distribueras. Stödstrategierna som författarna talar om benämns distributed scaffolds och de inkluderar: Upprepad läsningTextanknutna frågorSamverkande konversationer och samarbeteAnnotationer; anteckningar som eleven för i marginalen under läsningen Upprepad läsning (Repeated Reading) Begreppet upprepad läsning är alldeles säkert bekant för de flesta av er läsare. upprepad läsning rekommenderas för att hjälpa elever att träna upp ordigenkänning och läsflyt. Artikeln ger begreppet upprepad läsning en annan innebörd. Textanknutna frågor (Text-Dependent Questions) Arbetet med frågor visade sig vara en kritisk del i undervisningen. Vad säger texten? Samverkande samtal (Collaborative conversations) Annotationer (Annotations) Du känner igen strategierna?! Referenser:

Digital läsning | Strategier för lärande I svenska, precis som i många andra kurser på gymnasiet, förväntas elever att söka upp, använda och förhålla sig till källor av olika slag. Personligen anser jag att just arbetet med källor är en kritisk punkt i undervisningen, då elever utan goda strategier i hur en sådan sök- och användningsprocess kan gå till, riskerar att falla mellan stolarna. Här kan jag se med kritiska ögon på min tidigare undervisning där jag lämnat eleverna med för stort ansvar i att både hitta, värdera och använda källor själv, och detta är något som jag hela tiden försöker att utveckla. Astrid Roe ägnar ett avsnitt i sin bok Läsdidaktik åt den digitala läsningen, och trycker på följande: ”Internet erbjuder texter om det mesta och utgör ett värdefullt komplement till undervisningen i alla ämnen” och ”goda lässtrategier fungerar lika bra på digitala texter som på pappersbaserade texter. I Svenska 3-gruppen arbetade vi i början av lektionen tillsammans efter följande struktur: Åsa

Digitala prov Roland S Persson om särbegåvade elever ”Lär känna dina högpresterande och särbegåvade elever”, en presentation av Roland S Perssons föreläsning i Stockholm den 21 maj 2014. – Många särbegåvade döljer sin begåvning. De låtsas vara som alla andra. Roland S Persson är professor i psykologisk pedagogik vid Högskolan för lärande o kommunikation i Jönköping. Varifrån kommer vi? Why digital natives prefer reading in print. Yes, you read that right. Frank Schembari loves books — printed books. He loves how they smell. He loves scribbling in the margins, underlining interesting sentences, folding a page corner to mark his place. Schembari is not a retiree who sips tea at Politics and Prose or some other bookstore. He is 20, a junior at American University, and paging through a thick history of Israel between classes, he is evidence of a peculiar irony of the Internet age: Digital natives prefer reading in print. “I like the feeling of it,” Schembari said, reading under natural light in a campus atrium, his smartphone next to him. Textbook makers, bookstore owners and college student surveys all say millennials still strongly prefer print for pleasure and learning, a bias that surprises reading experts given the same group’s proclivity to consume most other content digitally. “These are people who aren’t supposed to remember what it’s like to even smell books,” said Naomi S. “I don’t absorb as much,” one student told Baron.

Related: