Om oss | LegiLexi LegiLexi vårt namn står för god läsförmåga och vi är en stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under de tidigaste åren i svenska skolan. Syftet med LegiLexi är att stötta lågstadielärare med användarvänliga verktyg, inspiration och bra material att använda i läsundervisningen, baserade i forskning och beprövad erfarenhet. Huvudidé, material och verktyg utvecklas av lärare för lärare, med stöd av forskare och expertis inom olika områden. LegiLexis verktyg ska gå enkelt och snabbt att sätta sig in i, stötta ett formativt och adaptivt arbetssätt, erbjuda en uppsättning av metoder baserade i forskning och beprövad erfarenhet som lärare kan använda i sin helhet eller delar av, uppmuntra till kollegialt lärande och kommer att vara kostnadsfritt. Initiativtagare är Bertil Hult och Martin Ingvar som tillsammans brinner för att alla barn ska lära sig läsa. Martin Ingvar är professor och vice rektor på Karolinska Institutet.
How To Convert Your Fake Readers Into Real Readers I’m here to share some tried and true tips and tricks to convert your fake readers into real readers. To help our fake readers, we have to identify their coping behaviors that are helping them hide the fact that they aren’t reading. Here is a list of 10 Ways to Spot a Fake Reader: I always feel like I can spot a fake reader a mile away. In the past, I have tried to eliminate those fake reading behaviors to try and stop the problem dead in its tracks. Read and make it fun. The most important factor is having a classroom that is both centered around reading and celebrates reading. I tell my students about what I’m reading at home and share new books with them every chance I get. By letting your kids just read and making it fun, they will want to read more. Observe your students. I took the advice of Donalyn Miller in her book Wild Readers, and I started observing the fake readers over a few days and took notes. After my observations, I discovered quite a bit about my fake readers.
Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse? Alla människor kan hålla som mest 4-5 saker i arbetsminnet samtidigt (Alloway, 2008). Arbetsminnesproblem uppstår när vi inte kan uppdatera eller återfå informationen vi försöker hålla i arbetsminnet från någon annanstans i omgivningen. Detta är också nyckeln till arbetsminnesbehandling - och forskarna fortsatte att presentera följande: 1. Här visade forskarna upp en stor bild på en överkryssad dator. Två stora meta-analyser (Melby-Lervåg & Hulme, 2013; Rapport et al. 2013) och en väldesignad studie som inkluderade elever med ADHD (Chacko et al., 2014) såg korttidseffekter, där elever blev bättre på de arbetsminnesuppgifter de tränade på, men de visade inga långtidseffekter. Spencer-Smith och Klingberg (2015) rapporterade dock att resultaten från 12 studier i deras meta-analys (de uteslöt över 600 studier som inte uppfyllde deras krav!) 2. Att förbättra avkodningsförmågan hos en elev med dyslexi är också ett sätt att frigöra arbetsminnesresurser och öka kapaciteten för läsförståelse. 3.
Kartläggning av läsutvecklingen - Läsa & skriva Det är viktigt att som lärare veta hur långt eleverna kommit i sin utveckling och vilka eventuella problem de har. För att göra denna kartläggning måste man som lärare fortlöpande ha möjlighet att följa varje enskilt barn. Det mesta av det diagnostiska arbetet sker inom ramen för den ordinarie undervisningen där man gör informella iakttagelser när man till exempel låter barnet läsa högt endast för läraren och genomför enkla övningar där exempelvis problem med avkodningen kan uppenbaras. Utöver informella iakttagelser kan man också använda sig av mer formella prov. Språket lyfter Skolverkets diagnostiska material Språket lyfter! Nu finns även diagnosmaterialet Nya Språket lyfter! Andra material för kartläggning Nedan finns några exempel på mer formella prov och mätinstrument som kan användas på hela klassen: DLSTMbas för skolår 1 och 2 Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga av Birgitta Järpsten, Psykologiförlaget God läsutveckling. Referens Johanesson Vasberg, A. (2001).
Att läsa faktatexter är en bok av Adrienne Gear, nyligen utkommen på svenska. Gear är verksam som lärare och läsmentor i Canada och förordet i den svenska utgåvan är skrivet av Barbro Westlund. Gear utgår i sin bok från den forskning som pekar ut skickliga läsares användning av olika strategier, känd bland annat från reciprok läsundervisning. I denna bok väljer Gear att formulera och belysa fem strategier som hon anser är särskilt användbara när man ska undervisa yngre elever i läsning av faktatexter. Gear föreslår dessa fem strategier: Att zooma inAtt ställa frågor och att göra inferenserAtt avgöra vad som är viktigtAtt göra kopplingarAtt transformera (eller syntetisera) Det aktuella begreppet MIK (medie- och informationskunnighet) innefattar bland annat de kunskaper som krävs för att finna, analysera och kritiskt värdera information men i de sammanhangen tycker jag att läsförståelsen ofta kommer i skymundan. Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
Matteuseffekten - evidens och konsekvens Metod 485 engelskspråkiga elever deltog i studien. Avkodning av enstaka ord mättes i årskurs 4, och ordförråd mättes i årskurs 4, årskurs 8 och årskurs 10 (mellan barnen var 10 år och runt 16 år) med flera olika standardiserade tester. All data analyserades med ”Multilevel modeling”. En komplicerad statistisk metod som gör en tillväxtmodell i ordförråd varje elev för sig mellan årskurs 4 och 10, men där de också räknar in hur stort ordförråd eleven hade i förskolan. Resultat Ordavkodning i årskurs 4 hängde samman med ordförrådstillväxt i mellanstadiet och högstadiet Eleverna med god ordavkodning (>percentil 80) hade snabbare tillväxt på ordförrådet jämfört med elever med medelgod och sämre läsförmåga. Duff, Tomblin & Catts är noga med att påpeka att det inte är ordavkodningsfömågan i sig som gör skillnaden, utan vad man gör med sin goda läsförmåga. De rikare blev rikare men de fattiga blev inte fattigare (i denna studie) Varför är detta intressant? Referenser Duff, D., Tomblin, J. Morgan, P.
Information - Bedömningsportalen I ämnet svenska och svenska som andraspråk finns ett bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs 1-3. Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, årskurs 1-3 Bedömningsstödets syfte är att du som lärare lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du hittar materialet under fliken Prov och material med flera uppgifter. Obligatoriskt i årskurs 1 Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Från den 1 juli 2016 gäller också ett nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan. Bedömningsstöd i grundsärskolan publiceras i slutet av höstterminen 2016. Specialskolan Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling innehåller även delar som riktar sig till specialskolan. Synanpassning
Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3 Ja, det ska vara versal i Bedömningsstöd för det är namnet på Skolverkets nya bedömningsstöd. Titeln är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling respektive Bedömningsstöd i taluppfattning. Jag håller mig till det förra. På Läslyftets utbildning för kommunernas språk-, läs- och skrivutvecklare för några veckor sedan var en av programpunkterna en presentation av det nya bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för åk 1-3. Detta kommer att publiceras på Skolverkets webb under juni. Det är det här ni ska hålla utkik efter. Målet är att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevers kunskaper i läs- och skrivutveckling. Vi fick se några exempelbilder ur bedömningsstödet samt höra ljudfiler med läsande elever som exemplifiering av hur materialet kommer att se ut. Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling omfattar följande delar: Vi fick också ta del av den beräknade tidsåtgången för att genomföra bedömningarna i de olika årskurserna. PS.
5 tips som skapar läsglädje : LärandeLek Hur ska jag få mitt barn att prioritera läsning framför annat? Det är en fråga som vi på Lärandelek ofta får. Det finns ingen universallösning, eftersom alla barn är unika. Men vi har sammanställt fem tips under tre ledord. 5 tips under 3 ledord: Uppmuntra, utmana, utforska Läsprocessen är komplicerad och det finns inga genvägar. I vår bok ”En sagolik gåva – Från sagostund till läsglädje” kan du läsa mer om denna process. Uppmuntra 1. En av de viktigaste förutsättningarna för att skapa läslust är boksamtalet. Att läsa aktivt är egentligen inte speciellt komplicerat, men läsaren behöver uppmärksammas och träna på detta. 2. Prioritera läsning och sätt er tillsammans och läs. En gemensam lässtund kan vara när du och ditt barn sätter er i soffan med varsin bok. Låt matlagningen bli en högläsningsstund, då ditt barn läser högt för dig. Utmana 3. Alla läsare måste komma över tröskeln till litteraturens värld. Vi har sammanställt flera spännande läsutmaningar som kanske kan passa ditt barn. 4.
Skolbibliotekariens bästa boktips inför sommarlovet! - Axiell Education Liselott Drejstam, skolbibliotekarie på Hjulsbroskolan ger sina bästa boktips inför sommarlovet. Bilderböcker för de små En gammal favorit är Det underbara trädet av Ulf Löfgren. Böckerna om Bockarna Bruse av Bjørn F. Börja läsa Noa får en liten morbror av Tiril Valeur handlar om Noa som så gärna skulle vilja ha en häftig morbror precis som hans kompisar. Serien Spökhuset av Ewa Christina Johansson och Jonna Björnstjerna är spännande och roliga historier med fina illustrationer. För de lite äldre Kapitelböcker 6-9 Bosse flyttar in av Åsa Karsin är en söt historia om hunden Bosse. Monstret i natten av Mats Strandberg (en av författarna till Engelsforstrilogin) handlar om 9-årige Frank som blir biten av en hund och därefter börjar uppleva märkliga saker. Kapitelböcker 9-12 Spänning Det självklara valet denna sommar, om man gillar spännande böcker är naturligtivs Sal 305 av Ingelin Angerborn! För dig som vågar… En bok som kräver mycket mod är Vandraren utan ansikte av Andreas Palmaer.
Läslust | Hjärtat hos @frksarapersson Den här sommaren har jag tänkt mycket på vad jag läser ihop med mina barn, hur vi läser tillsammans och vad det gör med läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställningsvärladar. Jag vill gärna dela med mig av lite reflexioner till andra som också läser tillsammans med barn, hemma eller i förskolan och skolan. Att få lyssna till högläsning En dag satt jag på båten och började läsa Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta för 6-åringen. ”Vem tror du att Duvdrottningen är?” Att få ta del av ”förbjudna” böcker 6-åringen och jag har också börjat med Katarina Taikons Katitzi-serie i sommar. Vi är just nu på 6:e delen. Att uppleva läsning som en angelägen sysselsättning Här har han just satt sig tillrätta med Moni Nilsson-Brännströms Tzatziki och Retzina och satt fast läslampan. ”Så där ja, nu ska jag äntligen få läsa!” Det gör mig så glad och visar på vikten av läsande förebilder. ”Jag vill kunna hitta dem lätt.” ”Hälsa dem att det är världens bästa böcker!”
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen En uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter fick under sommaren igång en debatt om läsförståelse och inlärning. Läsforskarna Barbro Westlund och Gunilla Molloy pekade i debattartikeln bland annat på vikten av att alla lärare oavsett ämne borde undervisa i läsförståelse. Barbro Westlund är lektor i didaktik vid Stockholms universitet, lärarutbildare och sedan flera år en av landets mest framstående forskare inom läsforskning. Hennes bok ”Att undervisa i läsförståelse” från 2009 blev för många lärare ett startskott för hur man ser på aktiv läsförståelseundervisning i den svenska skolan. – Att undervisa i ett ämne borde samtidigt innebära att undervisa i hur man läser och skriver i ämnet. Förmågan att kunna läsa och förstå en deckare eller roman betyder inte automatiskt att du kan läsa och förstå en fysik- eller kemitext, säger Barbro Westlund. Barbro Westlund och Gunilla Molloy pekar även på skillnaden på läsförmåga och läsförståelse.