Zentangle Inte visste jag att det jag höll på med när jag pratade i telefon eller när jag satt och lyssnade på föreläsningar hade ett namn - Zentangle. Det som är så häftigt med Zentangle är att det går att göra väldigt enkelt och det går att utveckla i oändlighet. Dessutom är det väldigt avstressande, nästan meditativt (därav namnet ZEN-tangle) De som "skapade" Zentangle. Har en sida som heter zentangle.com I grunden handlar det dessutom om mönster, något som jag som mattelärare också älskar. Hur börjar man då? 1. 2. 3. 4. Det bästa är att det inte finns några rätt eller fel. Här är några förslag på hur man kan arbeta med Zentangle i barngrupp: I en barngrupp/skolklass hade jag börjat med att prata om mönster. Sedan kan man samla mönster på t ex tavlan- dela upp tavlan och låt barnen få fylla var sin bit med ett mönster - det behöver inte vara komplicerade saker - randigt, prickigt, hjärtan, rutigt, stjärnor... Gör zentangle i 2-3 grupper på lite större papper. Här är lite av det jag själv gjort.
Om oss | LegiLexi LegiLexi vårt namn står för god läsförmåga och vi är en stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under de tidigaste åren i svenska skolan. Syftet med LegiLexi är att stötta lågstadielärare med användarvänliga verktyg, inspiration och bra material att använda i läsundervisningen, baserade i forskning och beprövad erfarenhet. Huvudidé, material och verktyg utvecklas av lärare för lärare, med stöd av forskare och expertis inom olika områden. LegiLexis verktyg ska gå enkelt och snabbt att sätta sig in i, stötta ett formativt och adaptivt arbetssätt, erbjuda en uppsättning av metoder baserade i forskning och beprövad erfarenhet som lärare kan använda i sin helhet eller delar av, uppmuntra till kollegialt lärande och kommer att vara kostnadsfritt. Initiativtagare är Bertil Hult och Martin Ingvar som tillsammans brinner för att alla barn ska lära sig läsa. Martin Ingvar är professor och vice rektor på Karolinska Institutet.
Prima julkalender Mysteriet med lussekatterna Klockan var bara 5 på morgonen men på Bageriet Bullen var bagarna i full gång med att baka. De hade redan 8 färdiga plåtar med lussekatter som senare skulle skickas till Mys och Jons skola. Idag var det nämligen lucia och efter luciatåget skulle alla eleverna få vars en lussekatt. Klockan 7.30 kom lastbilen till bageriet och 160 lussekatter packades in.
How To Convert Your Fake Readers Into Real Readers I’m here to share some tried and true tips and tricks to convert your fake readers into real readers. To help our fake readers, we have to identify their coping behaviors that are helping them hide the fact that they aren’t reading. Here is a list of 10 Ways to Spot a Fake Reader: I always feel like I can spot a fake reader a mile away. In the past, I have tried to eliminate those fake reading behaviors to try and stop the problem dead in its tracks. Read and make it fun. The most important factor is having a classroom that is both centered around reading and celebrates reading. I tell my students about what I’m reading at home and share new books with them every chance I get. By letting your kids just read and making it fun, they will want to read more. Observe your students. I took the advice of Donalyn Miller in her book Wild Readers, and I started observing the fake readers over a few days and took notes. After my observations, I discovered quite a bit about my fake readers.
Arbetsscheman | Min undervisning Jag använder ofta arbetsscheman och fick en ide om att göra några i Canva. Så här blev de och här finns arbetsscheman som pdf för utskrift om så önskas. Varför arbetsscheman? För att det blir tydligare för elever och särskilt om de har diagnos inom NPF. Det är ett sätt att skapa struktur och lugn i klassrummet. Elever som vill ha arbetsscheman får använda det hos mig. Här finns några enklare arbetsscheman en i punktform och ett per lektion. Spana in min pärla om stödinsatser för mer konkreta metoder för att arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åp. Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse? Alla människor kan hålla som mest 4-5 saker i arbetsminnet samtidigt (Alloway, 2008). Arbetsminnesproblem uppstår när vi inte kan uppdatera eller återfå informationen vi försöker hålla i arbetsminnet från någon annanstans i omgivningen. Detta är också nyckeln till arbetsminnesbehandling - och forskarna fortsatte att presentera följande: 1. Här visade forskarna upp en stor bild på en överkryssad dator. Två stora meta-analyser (Melby-Lervåg & Hulme, 2013; Rapport et al. 2013) och en väldesignad studie som inkluderade elever med ADHD (Chacko et al., 2014) såg korttidseffekter, där elever blev bättre på de arbetsminnesuppgifter de tränade på, men de visade inga långtidseffekter. Spencer-Smith och Klingberg (2015) rapporterade dock att resultaten från 12 studier i deras meta-analys (de uteslöt över 600 studier som inte uppfyllde deras krav!) 2. Att förbättra avkodningsförmågan hos en elev med dyslexi är också ett sätt att frigöra arbetsminnesresurser och öka kapaciteten för läsförståelse. 3.
Adventskalenderlänkar Kartläggning av läsutvecklingen - Läsa & skriva Det är viktigt att som lärare veta hur långt eleverna kommit i sin utveckling och vilka eventuella problem de har. För att göra denna kartläggning måste man som lärare fortlöpande ha möjlighet att följa varje enskilt barn. Det mesta av det diagnostiska arbetet sker inom ramen för den ordinarie undervisningen där man gör informella iakttagelser när man till exempel låter barnet läsa högt endast för läraren och genomför enkla övningar där exempelvis problem med avkodningen kan uppenbaras. Utöver informella iakttagelser kan man också använda sig av mer formella prov. Språket lyfter Skolverkets diagnostiska material Språket lyfter! Nu finns även diagnosmaterialet Nya Språket lyfter! Andra material för kartläggning Nedan finns några exempel på mer formella prov och mätinstrument som kan användas på hela klassen: DLSTMbas för skolår 1 och 2 Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga av Birgitta Järpsten, Psykologiförlaget God läsutveckling. Referens Johanesson Vasberg, A. (2001).
Matematikpapper Här finns kopieringsunderlag som du fritt kan använda i din undervisning. En del lärare skriver ut exakt det som behövs till en lektion, andra gör iordning en pärm med de underlag som kan vara aktuella för ett läsår och placerar pärmen vid kopiatorn. Eleverna kan alltid få arbeta på fina papper som inte är kopia på kopia på kopia … Har du önskemål, förslag eller synpunkter, hör av dig till Lena.Nilsson@ncm.gu.se. Läs en Nämnarentext om Matematikpapper >>, Stämmer inte måtten när du skrivit ut? Rutade papperKollegieblocksrutigt papper Obs! PrickpapperPrickpapperPrickpapper 2 cmIsometriskt prickpapperIsometriskt prickpapper 25 mm, avpassat för multilinkkuber TriangelpapperTriangelpapper, småTriangelpapper, mellanTriangelpapper, stora HexagonpapperHexagonpapper, småHexagonpapper, mellanHexagonpapper, stora MultiplikationsmaterialTom multiplikationsruta, två mindreTom multiplikationsruta, en störreTvå ifyllda multiplikationsrutor Rektangelformationer för multiplikation
Att läsa faktatexter är en bok av Adrienne Gear, nyligen utkommen på svenska. Gear är verksam som lärare och läsmentor i Canada och förordet i den svenska utgåvan är skrivet av Barbro Westlund. Gear utgår i sin bok från den forskning som pekar ut skickliga läsares användning av olika strategier, känd bland annat från reciprok läsundervisning. I denna bok väljer Gear att formulera och belysa fem strategier som hon anser är särskilt användbara när man ska undervisa yngre elever i läsning av faktatexter. Gear föreslår dessa fem strategier: Att zooma inAtt ställa frågor och att göra inferenserAtt avgöra vad som är viktigtAtt göra kopplingarAtt transformera (eller syntetisera) Det aktuella begreppet MIK (medie- och informationskunnighet) innefattar bland annat de kunskaper som krävs för att finna, analysera och kritiskt värdera information men i de sammanhangen tycker jag att läsförståelsen ofta kommer i skymundan. Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
Fantasibild - blandade tekniker En sak, som jag tycker är roligt, är att få eleverna att använda sig av nya tekniker och nya material. Det är så lätt att de annars fastnar i blyertsteckningar. Den här bilduppgiften görs i flera moment och kan med fördel göras lärarledd, dvs man gör det steg för steg tillsammans. Läraren gör sin bild och eleverna gör sina. Lärarens bild blir då ett stöd för eleverna, samtidigt som eleverna kan få vara med att påverka lärarens bild genom att komma med idéer. Jag valde att använda sk "julgransljus" som är lite mindre och lättare att hålla i för eleverna. Uppgiften är att rita figurer med ljuset på pappret. Moment 2 - vattenfärger Andra momentet innebär att man målar över allt med vattenfärger så att figurerna, som man gjorde med ljuset framträder. (Medan den första bilden torkar kan man låta eleverna göra flera bilder enligt moment 1 och 2 utan lärarstöd.)Moment 3 - hitta kanterna Nu är det dags att ta fram färgpennorna. Nu är det dags att ta fram en lite mindre pensel och nytt vatten.
Matteuseffekten - evidens och konsekvens Metod 485 engelskspråkiga elever deltog i studien. Avkodning av enstaka ord mättes i årskurs 4, och ordförråd mättes i årskurs 4, årskurs 8 och årskurs 10 (mellan barnen var 10 år och runt 16 år) med flera olika standardiserade tester. All data analyserades med ”Multilevel modeling”. En komplicerad statistisk metod som gör en tillväxtmodell i ordförråd varje elev för sig mellan årskurs 4 och 10, men där de också räknar in hur stort ordförråd eleven hade i förskolan. Resultat Ordavkodning i årskurs 4 hängde samman med ordförrådstillväxt i mellanstadiet och högstadiet Eleverna med god ordavkodning (>percentil 80) hade snabbare tillväxt på ordförrådet jämfört med elever med medelgod och sämre läsförmåga. Duff, Tomblin & Catts är noga med att påpeka att det inte är ordavkodningsfömågan i sig som gör skillnaden, utan vad man gör med sin goda läsförmåga. De rikare blev rikare men de fattiga blev inte fattigare (i denna studie) Varför är detta intressant? Referenser Duff, D., Tomblin, J. Morgan, P.
Information - Bedömningsportalen I ämnet svenska och svenska som andraspråk finns ett bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs 1-3. Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, årskurs 1-3 Bedömningsstödets syfte är att du som lärare lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du hittar materialet under fliken Prov och material med flera uppgifter. Obligatoriskt i årskurs 1 Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Från den 1 juli 2016 gäller också ett nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan. Bedömningsstöd i grundsärskolan publiceras i slutet av höstterminen 2016. Specialskolan Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling innehåller även delar som riktar sig till specialskolan. Synanpassning