Läsförståelsestrategier i praktiken Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!
Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text. En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Denna artikel har för avsikt att redogöra för ordförrådets betydelse för läsning och därmed också tydliggöra hur ett bristande ordförråd kan skapa hinder för en god läsutveckling. Barns olika förutsättningar Utvecklingen och omfattningen av individers ordförråd ser olika ut bland annat beroende på den socioekonomiska omgivningen (SES) barnet befinner sig i. Beroende på en mängd olika omständigheter och färdigheter varierar individers vokabulär både ur ett kvantitativt (antalet ord) men också ur ett kvalitativt (lexikal kvalitet) perspektiv (Ouellette, 2006). Undervisning av ordförråd
Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. PS.
Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand. De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. 1. Under en sådan lässtrategilektion är dessa korta bra texter som jag berättade om här ovan, jättebra att ha som utgångspunkt. - Vad heter morfar?
Stödmall, analysförmågan och sommaren Idag använde vi för första gången en stödmall med inspiration av Göran Svanelid för att träna analysförmågan när vi bearbetade sommaren som varit. Det gick jättebra!! Barnen fick först tänka själva och skriva ner stödord. Sedan pratade de med en eller två kompisar och skrev ner vad de fick veta. Därefter kom vi till analysen :) Vi pratade tillsammans om vad analysera kunde stå för, ordet jämföra kom upp, orden lika och olika. Barnen tittade sedan på sina arbetsblad och markerade det som var lika (om de hittade något som var lika) sedan skrev de ner sin analys. Jag märkte att fler elever var mer aktiva än de brukar. Imorgon ska vi använda stödmallen igen, men nu om skolans trivselregler.
LUS 19. Nya Språket lyfter, del 2 I del 2 av filmerna om Nya Språket lyfter får vi höra närmare om hur Maria Ekenhill, lärare åk 3, arbetar med ”Nya Språket lyfter” samt bedömning med stöd i materialet. 18. Nya Språket lyfter, del 1 Filmen ger dig en första översiktlig introduktion i Skolverkets bedömningsstöd ”Nya Språket lyfter”. 17. "Läs- och språkpaketet" vänder sig till lärare i F -- 3. 16. Barbro Westlund, lektor i didaktik vid Stockholms universitet, visar med handrörelser de fyra reciproka lässtrategierna att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. CORI är en begreppsorienterad läsundervisningsmodell som används i SO- och NO-ämnena. 13. Utvecklingen från LUS-punkt 10 till 15 motsvarar en resa från att kunna använda och växla mellan alla enskilda lässtrategier till flytande läsning av elevnära texter med god förståelse. 11. 12. 10. Kravnivån för åk 3 är att eleverna ska läsa elevnära texter flytande med god förståelse. 9. 3. 3 faser och 19 punkter 2. 1.
Vill du inte klippa i boken? - Bonusmaterial - Föräldrar - Majema <div class="global-site-notice noscript"><div class="notice-inner"><p><strong>JavaScript seems to be disabled in your browser.</strong><br />You must have JavaScript enabled in your browser to utilize the functionality of this website. </p></div></div> Konversationskorten Läsloppan Crazy dinner tombola Fokus på läsning och läsförståelse I torsdags föreläste jag på konferensen Läsförståelse, tillsammans med olika lärare och forskare från olika delar av Sverige. På förmiddagen fick vi lära oss mer om projektet ”Att skriva sig till läsning” och på eftermiddagen föreläste bland annat Maria Rasmusson om sin avhandling (den har jag skrivit mer om här, här och här bland annat). Jag avslutade dagen med att i min föreläsning berätta om hur jag ändrat mitt förhållningssätt i klassrummet och hur man kan konkret kan lägga upp arbetet i klassrummet för att utveckla elevernas läsförståelse. I det här inlägget tänkte jag dock dela med mig av Christina Olin-Schellers föreläsning, där hon berättade ingående om sin forskning. ”Läsa mellan raderna – dialogisk strategiundervisning” Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet. Projektet ”Läsa mellan raderna” har pågått i flera år (läs gärna mer om det här) och arbetssättet i projektet kallas för dialogisk strategiundervisning. Begreppet lässtrategi