background preloader

En-lasande-klass_bokmarke-baksida.pdf

En-lasande-klass_bokmarke-baksida.pdf
Related:  läsning

Läsförståelsestrategier i praktiken Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Här hittar du förslag på föreläsningar och filmer om hur man jobbar med läsförståelsestrategier. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken. Filmen om läsfixarna. Filmen om läsfixarna

Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!

Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text. En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Denna artikel har för avsikt att redogöra för ordförrådets betydelse för läsning och därmed också tydliggöra hur ett bristande ordförråd kan skapa hinder för en god läsutveckling. Barns olika förutsättningar Utvecklingen och omfattningen av individers ordförråd ser olika ut bland annat beroende på den socioekonomiska omgivningen (SES) barnet befinner sig i. Beroende på en mängd olika omständigheter och färdigheter varierar individers vokabulär både ur ett kvantitativt (antalet ord) men också ur ett kvalitativt (lexikal kvalitet) perspektiv (Ouellette, 2006). Undervisning av ordförråd

Läsförståelsestrategier i praktiken: Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth Vart ska Lasse resa?

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. PS.

Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand. De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. 1. Under en sådan lässtrategilektion är dessa korta bra texter som jag berättade om här ovan, jättebra att ha som utgångspunkt. - Vad heter morfar?

Att lära tillsammans: Läs och redovisningsuppdrag - Stormaktstiden Nu är vi i full gång med historiatemat och just nu stormaktstiden. Det här uppdraget till onsdag vecka 4 innehåller: repetera lässtrategier, läsa och sedan redovisa. Du behöver ha med dig ett häfte hem. Det finns tre olika varianter på häften. Du kommer att få fördjupa dig i ett område som du sedan ska berätta om för dina kompisar som har läst om andra områden. Starta med att se filmen som repeterar strategier som man kan använda när man läser svår text: Därefter: 1. - Träna på att berätta om det du läst. - Berätta gärna för någon där hemma. 2. 3. Fundera och diskutera med någon vuxen; - Hur kan man veta så mycket om något som hände på 1600-talet? Vad tror du? Glöm inte att använda dig av lässtrategierna när du läser dina texter! Ser fram emot att lyssna på redovisningar och få prata om de frågor som finns!

Stödmall, analysförmågan och sommaren Idag använde vi för första gången en stödmall med inspiration av Göran Svanelid för att träna analysförmågan när vi bearbetade sommaren som varit. Det gick jättebra!! Barnen fick först tänka själva och skriva ner stödord. Sedan pratade de med en eller två kompisar och skrev ner vad de fick veta. Därefter kom vi till analysen :) Vi pratade tillsammans om vad analysera kunde stå för, ordet jämföra kom upp, orden lika och olika. Barnen tittade sedan på sina arbetsblad och markerade det som var lika (om de hittade något som var lika) sedan skrev de ner sin analys. Jag märkte att fler elever var mer aktiva än de brukar. Imorgon ska vi använda stödmallen igen, men nu om skolans trivselregler.

Related: