Satsar tidigt – Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark! Skrivstunden är kort. När Alexandra har skrivit ett dussintal ord får hon välja ett ordspel på surfplattan, och sedan, efter knappt tio minuter, är tiden slut. – Jag tror på korta, intensiva stunder. Man kan se det som injektioner, som en skjuts i lärandet. – Det finns inget att vänta på. Karin Jaresved Andersson tror inte heller på argumentet att ”låta barnet mogna” eller att det skulle vara stigmatiserande att ”peka ut” ett barn för tidigt. – Eleverna ser det inte som att det är synd om dem som får gå till mig. Flogstaskolan är en liten F-3-skola med 175 elever. När Malin Sandlund började som rektor här för ett par år sedan upplevde hon att arbetet med eleverna präglades av alltför många brandkårsutryckningar. – Det vi ser är inte sanningen. Rektorn skjuter in:
Synliggöra bedömningen av förmågorna. | Malins PPlugg Ny pedagogisk planering i Taluppfattning och tals användning har idag introducerats i klassen. Jag har den här gången försökt att ta ännu ett steg mot att förtydliga bedömningen av förmågorna. Vi bedömer eleverna i kunskapskrav och centralt innehåll men det görs genom förmågorna. I matrisen och på PP-väggen har jag försökt förtydliga det ännu mer den här gången. Vi började med att introducera området. Redan här försöker jag markera förmågeorden som är viktiga i temat. Sedan pratade vi om vad det står i LGR11. Idag har barnen då varit med i bestämmandet av hur vi ska nå de här målen. Till höger på bilden sitter det som jag kommer att bedöma eleverna i. Självbedömningarna gör eleverna i ”målboken”.
Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. Att om man som jag har behov av glasögon är det helt naturligt att man blir uppmanad att gå till en optiker och undersöka vilka glasögon som är lämpliga för att jag ska kunna fungera i vardagen på samma sätt som alla andra…. By Sgarton MorgueFiles Men om jag har svårt att läsa eller skriva är det inte lika självklart att jag blir uppmanad att använda något redskap för att kunna presetera lika bra som mina klasskamrater. Det är ingen som säger till elever med glasögon att i grupprummet finns möjlighet till hjälp, där har vi glasögon. Vem skriver idag på en dator utan rättstavningsfunktion? Relaterade
Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.
"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. I Sverige siktar man mer på individuell ”läslust”, vilket Barbro Westlund är kritisk till. – Jag förstår att man menar något positivt med det. I arbetet med avhandlingen intervjuade Barbro Westlund totalt tio mellanstadielärare i Stockholm och Vancouver. – Jag ser risker.
Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.
Reciprocal Teaching Reciprocal Teaching Visual Concept Diagram Description Reciprocal teaching is a strategy used to help pupils develop a better understanding of what is presented in any given text. It encourages interactive dialogue or discussion between teacher and learners and is mostly used with pupils who have adequate reading ability. A benefit of reciprocal teaching includes helping pupils to read and strategically learn textbook material in a systematic manner. The developmental stages and ages of pupils determine the role that the teacher plays in modeling the strategy or actively facilitating the interactive dialogue or discussion. The Four Principles of Reciprocal Teaching Summarizing-Pupils tell or explain what they have read from any given selection from a text. Procedures A selection of any given text is distributed or assigned to pupils individually or in a group (a teacher can also be included in the reading of the text depending on the ages and stages of pupils).
”Ansvaret ligger på alla ämneslärare” Melin och Englund debatterar skönlitteraturens roll inom svenskämnet och huruvida den bidrar till eller motverkar utveckling av elevers läskompetens (DN Debatt 18/7). Melin menar att skönlitterär läsning har en alltför dominerande roll inom svenskämnet, som gör att läsning av informativa texter, som Melin anser vara mer relevanta, kommer i skymundan. Englund å andra sidan menar att just skönlitterär läsning utvecklar såväl elevers empatiska som deras kritiska förmåga. Englund påpekar också på att ämnesplanen i svenska föreskriver att elever ska erbjudas undervisning i läsning och skrivande inte bara av berättande texter, utan också av förklarande och argumenterande texter. Melin och Englund representerar på universitetsnivå olika grenar av svenskämnet – språk vs litteratur och uppehåller sig ensidigt kring svenskämnets roll och ansvar när det gäller att utveckla elevers läsförmåga. För att sammanfatta – skönlitterär läsning har sin särart och här har svenskämnet undervisningsansvaret.
Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är: • Att förutspå handlingen/ställa hypoteser • Ställa egna frågor • Klargöra otydligheter • Sammanfatta texten med egna ord En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn: 1. Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse Film som går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för lite yngre barn. Film som visar äldre elever som använder metoden.
Läsfixarmatris untitled