background preloader

Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid

Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid
När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument. Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten. Att läsförmågan sjunker bland barn och unga i Sverige oroar honom. Related:  Läsning

Satsar tidigt – Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark! Skrivstunden är kort. När Alexandra har skrivit ett dussintal ord får hon välja ett ordspel på surfplattan, och sedan, efter knappt tio minuter, är tiden slut. – Jag tror på korta, intensiva stunder. Man kan se det som injektioner, som en skjuts i lärandet. – Det finns inget att vänta på. Karin Jaresved Andersson tror inte heller på argumentet att ”låta barnet mogna” eller att det skulle vara stigmatiserande att ”peka ut” ett barn för tidigt. – Eleverna ser det inte som att det är synd om dem som får gå till mig. Flogstaskolan är en liten F-3-skola med 175 elever. När Malin Sandlund började som rektor här för ett par år sedan upplevde hon att arbetet med eleverna präglades av alltför många brandkårsutryckningar. – Det vi ser är inte sanningen. Rektorn skjuter in:

Dyslexi, läs- & skrivsvårigheter / Få stöd av Kod-Knäckarna Synliggöra bedömningen av förmågorna. | Malins PPlugg Ny pedagogisk planering i Taluppfattning och tals användning har idag introducerats i klassen. Jag har den här gången försökt att ta ännu ett steg mot att förtydliga bedömningen av förmågorna. Vi bedömer eleverna i kunskapskrav och centralt innehåll men det görs genom förmågorna. I matrisen och på PP-väggen har jag försökt förtydliga det ännu mer den här gången. Vi började med att introducera området. Redan här försöker jag markera förmågeorden som är viktiga i temat. Sedan pratade vi om vad det står i LGR11. Idag har barnen då varit med i bestämmandet av hur vi ska nå de här målen. Till höger på bilden sitter det som jag kommer att bedöma eleverna i. Självbedömningarna gör eleverna i ”målboken”.

Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. Att om man som jag har behov av glasögon är det helt naturligt att man blir uppmanad att gå till en optiker och undersöka vilka glasögon som är lämpliga för att jag ska kunna fungera i vardagen på samma sätt som alla andra…. By Sgarton MorgueFiles Men om jag har svårt att läsa eller skriva är det inte lika självklart att jag blir uppmanad att använda något redskap för att kunna presetera lika bra som mina klasskamrater. Det är ingen som säger till elever med glasögon att i grupprummet finns möjlighet till hjälp, där har vi glasögon. Vem skriver idag på en dator utan rättstavningsfunktion? Relaterade

"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. I Sverige siktar man mer på individuell ”läslust”, vilket Barbro Westlund är kritisk till. – Jag förstår att man menar något positivt med det. I arbetet med avhandlingen intervjuade Barbro Westlund totalt tio mellanstadielärare i Stockholm och Vancouver. – Jag ser risker.

Arbetet för likvärdigt stöd fortsätter Nu är det dyslexivecka igen, och i landet sker ett antal aktiviteter på biblioteken bland annat, där främst Svenska Dyslexiföreningen och Dyslexiförbundet FMLS står för aktiviteterna. Intresseorganisationerna gör stora insatser för att sprida kunskap om funktionsnedsättningen dyslexi. Vi på SPSM har som uppdrag att stötta och fortbilda lärare, och vi ser att våra insatser gör skillnad. Vi arbetar vidare med kartläggning och utredning, både på svenska och andra modersmål. Exempelvis har flera hundra modersmålslärare nu fått fortbildning om dyslexi, och specialpedagoger har fått ett verktyg för att göra en pedagogisk bedömning, som gör det lättare att göra utredningar på ett likvärdigt sätt. Skoldatateken är tack vare våra utvecklingsbidrag väl spridda i landet, och bidrar starkt till både elevers delaktighet och lärares kompetensutveckling. Men det finns fortfarande problemområden kvar. Gunilla Salo, rådgivare med särskild inriktning på läs- och skrivsvårigheter

Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.

Reciprocal Teaching Reciprocal Teaching Visual Concept Diagram Description Reciprocal teaching is a strategy used to help pupils develop a better understanding of what is presented in any given text. It encourages interactive dialogue or discussion between teacher and learners and is mostly used with pupils who have adequate reading ability. A benefit of reciprocal teaching includes helping pupils to read and strategically learn textbook material in a systematic manner. The developmental stages and ages of pupils determine the role that the teacher plays in modeling the strategy or actively facilitating the interactive dialogue or discussion. The Four Principles of Reciprocal Teaching Summarizing-Pupils tell or explain what they have read from any given selection from a text. Procedures A selection of any given text is distributed or assigned to pupils individually or in a group (a teacher can also be included in the reading of the text depending on the ages and stages of pupils).

Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är: • Att förutspå handlingen/ställa hypoteser • Ställa egna frågor • Klargöra otydligheter • Sammanfatta texten med egna ord En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn: 1. Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse Film som går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för lite yngre barn. Film som visar äldre elever som använder metoden.

Rätt bemötande viktigast för elever i behov av stöd Prins Carl Philip delade ut Jerringpriset i januari. Vid prisutdelningen stakade han sig på några ord. Det ledde till några tråkiga kommentarer i media, berättade tidningen Metro nyligen. Att det fanns personer som i media fällde dessa tråkiga kommentarer visar att kunskapen är alltför låg om den ganska vanliga men också osynliga funktionsnedsättningen dyslexi. Dyslexi drabbar tal, läsning och skrivning, och cirka fem procent av alla är drabbade i lägre eller högre grad. Statistiken visar att barn med måttlig eller svår funktionsstörning mobbas tre gånger så mycket som andra barn. Prinsen berättar också i tidningen Metro om sin dyslexiproblematik, något som många elever brottas med. Läs mer på vår webbplats om hur stödet till skolor och elever kan utformas Detta med bemötande är kanske det allra viktigaste. Artikeln om Prins Carl Philips läs- och skrivsvårigheter på tidningen Metros webbplats Gunilla SaloRådgivare med fokus på frågor kring läs- och skrivsvårigheter

Läsfixarmatris

Related: