background preloader

Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid

Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid
När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/lasformagan-forandrar-var-hjarna-for-alltid/

Related:  Varför ska vi läsa?matildanläsa, skrivaLäsningHjärnan

Program « LäsAmbassadören I Läs för livet samtalar Sveriges läsambassadör Johanna Lindbäck med gäster om läsning och litteratur för unga. Varje månad sänds ett nytt avsnitt från Kulturrådet. Avsnitt 9 Suger ungdomsboken? Samtal med Erik Titusson, förlagschef Lilla Piratförlaget och Cecilia Nilsson, förläggare Rabén & Sjögren. Den lärande hjärnan När hjärnforskningen förs in i skolan utmanas invanda sätt att ta sig an problem. – Vi vill använda metoder från neurovetenskapen för att mäta hur en elevs utveckling fortskrider eller för att upptäcka inlärningssvårigheter och kunna sätta in insatser i tid, säger Georg Kuhn, professor i neurovetenskap. Han är föreståndare för Amble, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt vid Göteborgs universitet som initi-erats för att forskare inom psykologi, pedagogik och neurovetenskap ska få ut sina rön i skolundervisningen. Syftet är att förbättra yngre elevers kunskaper inom matematik och läsning, men projektet är ännu i sin linda. Vanligtvis görs inte hjärnforskning på unga, friska barn och utmaningarna är många.

Tidiga läsare blir smarta tonåringar Den som lär sig att läsa tidigt har längre fram i livet både bättre ordförråd och vassare logiskt tänkande. Den som däremot har det tufft med läsningen vid sju års ålder gör senare sämre ifrån sig på olika intelligenstester. Det skriver brittiska forskare i en studie publicerad i tidskriften Child Development. Forskarna har testat 1 890 brittiska enäggstvillingar vid sju, nio, tio, tolv och sexton års ålder. Redan vid sju års ålder utgjorde barnens förmåga en säker indikator på hur de skulle klara olika kunskaps- och intelligenstester längre fram i livet. Barn som tidigt var duktiga på att läsa var också framstående på andra områden.

Satsar tidigt – Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark! Testa mer för bättre inlärning Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet inledde med att betona att goda förutsättningar för lärande bygger på att man som lärare har ett språk för att tala om sin egen undervisning, så väl med eleverna som med kollegor, föräldrar och politiker och lärare behöver kunna argumentera för sin undervisning. – Dagens marknadsekonomiska situation gör att man försöker hitta enkla lösningar, men undervisning är komplex. En aspekt handlar om hur man bygger upp innehållet.

Pedagoger « LäsAmbassadören Hur får man sina elever att börja och fortsätta läsa? Klassen läser tillsammans Forskning visar att bästa sättet för att utveckla sin läsfärdighet är att ha textsamtal med andra om det man läser. Låt eleverna läsa samma bok eller text tillsammans och diskutera sedan fortlöpande med stöd av lärare, genom hela verket. Kartor och kartkunskap Jordens kordinatsystem - breddgrader och längdgrader För att lokalisera en viss geografisk plats på en karta används ett gradnät som kan beskrivas som ett slags nät som jorden är insvept i. De linjer som är parallella med ekvatorn kallas latituder eller breddgrader.

Elever som äger sin lärprocess – blir medvetna om sitt lärande Elever som äger sin egen lärprocess, vad innebär det egentligen? Att jag som pedagog kapitulerar och lämnar ifrån mig processen och ansvaret? Nej, för mig är det långt därifrån. Det krävs ännu mer medveten tanke om varför, vad och hur jag ska jobba med lärandet i klassrummet eftersom även eleverna behöver veta och förstå vart vi är och vart vi ska.

Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Fördomar finns överallt, och mer än en gång har jag fått höra: äh du har ju inte läst boken, du har ju bara lyssnat på den…. Jag brukar upplysa dem om att man kan läsa med både ögon och öron;) Trots detta är det för en del människor inte helt rumsrent att lyssna på ljudböcker, ”det är inte att läsa på riktigt”.

Så lär sig din hjärna medan du sover Det kräver övning för att få fingrarna att dansa fram på ett piano eller ett tangentbord. Men det är inte bara tragglande i vaket tillstånd som avgör hur snabbt du lär dig. Sömnen spelar en viktig roll för att förbättra både inlärning och minne. Nu har forskare i USA och Taiwan identifierat den sovande hjärnans inlärningscentrum. – Vi har försökt ta reda på vilken del av hjärnan som gör vad under sömnen, oavsett vad som händer i vaket tillstånd. Och vi kan visa att det är ett område som heter SMA (Supplementary Motor Area) som är aktivt när hjärnan lär sig under sömnen, säger forskaren Masako Tamaki vid Brown University.

Om vi överger barnen i läsningen blir de aldrig vuxna Böcker har blivit något som väldigt få unga föredrar framför sociala medier och dataspel. Johanna Lindbäck och Johan Unenge När kurvorna viker brant neråt och Sverige gång på gång placerar sig under genomsnittet i internationella mätningar av läsförståelse krävs mer än vad skolan förmår. Hälften av Sveriges unga läser aldrig för nöjes skull.

Related: