background preloader

Från 4-rutan till 8-rutan

Från 4-rutan till 8-rutan
Nu jobbar vi vidare från 4-rutan till att utöka berättelseskrivandet så att sagorna blir mer beskrivande. Då använder vi oss av 8-rutor istället. Vi introducerade 8-rutan genom att läsa bilderboken ”Över bäcken”. Pappret i mitten har jag färgat med färgerna som eleverna känner igen från 4-rutan. Eleverna skriver sedan på det vita pappret. När vi läst och fyllt i 8-rutan tillsammans skulle eleverna planera en egen saga mha en 8-ruta. Nästa steg blir nu att jag ska visa en modelltext som jag själv har skrivit utefter lite bilder, mha en bok eller serietidning. Bamse och sjöodjuret. Bamse är världens snällaste och starkaste björn men stark blir han bara när han ätit av farmors dunderhonung. Det är en jättefin sommardag. Just idag är Bamse och hans vän Lille skutt på väg till stranden. På väg till stranden pratar de om så skönt det ska bli att få hoppa i vattnet och svalka sig för de är väldigt varma och svettiga där de sitter i bilen. - Hm. Lille Skutt håller på att plocka ur bilen. Related:  anettehläsningGenrepedagogik på Vågbroskolan

En effektiv aktivitet för kollegialt lärande Temat för vår första träff med förstelärarnätverket var “stöttning”. Det är ett ord som man kan diskutera ur många olika synvinklar och tillämpa på många olika situationer. Att hitta en balans mellan krav och stöttning är en viktig del av en fungerande undervisningssituation. Hög kravnivå som paras med låg grad av stöttning (Det här ska du kunna och jag förväntar mig att du kan ta eget ansvar för att kunna det) kan ge en mängd beteendeproblem. Elever som inte gör det som förväntas, som “glömmer”, trotsar, flyr undan kan bli en effekt av att undervisningen mest befinner sig i den rutan. En låg kravnivå som paras med hög stöttning (Jag tror inte att du klarar mer än så här och jag hjälper dig hela vägen utifrån min tro på vad du klarar) kan leda till elever som lär sig att de inte kan. Två av förstelärarna i nätverket kom på en briljant idé. Jag brukar visa två bilder som illustrerar detta: De flesta brukar skratta till lite igenkännande.

Reciprok undervisning | Strategier för lärande Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget

Hinderschema Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. När vi bekantat oss med hinderbanan... Bild: Hinderbana/Makete-metoden/© Veronica Grönte & Argument Förlag genom att dramatisera gå-över-gatan-övningen och förstår att det inte är händelserna i sig som är viktiga i den spännande berättelsen, utan vem som drabbas av dem... när vi med hjälp av den röda tråden (röda repet) förtydligat och lekt in kunskapen om berättelsens början, mitt och slut... när vi berättat muntliga berättelser och skrivit kortkorta historier med ett eller två hinder, kan det vara dags att planera en längre berättelse. Hinderschemat är ett sätt att hjälpa eleven att se sin berättelse som en film, där klippen kommer i en bestämd, logisk ordningsföljd för att skapa mening och sammanhang och där alla stickspår måste tas bort. Hinderschemat kom till för att jag önskade att: Eleven bestämmer själv längden på berättelsen Skrivboken.nu

Vi fantiserar om huvudpersonen | Hjärtat hos @frksarapersson Vilka tre saker tror du huvudpersonen skulle ta med sig till en öde ö? Jag tror att Mio skulle ta med sig Miramis, ett stor hus med sån pannkakor som aldrig tar slut och Jumjum.Av Samuel Om Mio fyller år Jag tror att Mio önskar sig att riddaren Kato lämnade dom han hade tagit och ber om förlåtelse. Om Mio har tråkigt Jag tror att Mio skulle vara med sin Miramis och fader och leka. Om Mio skulle bli arg Jag tror att Mio skulle bli riktigt arg om riddaren Kato skulle ta Jum-Jum eller Mios pappa eller Miramis. Av Amiira Mio kommer bli arg om riddaren Cato tar JumJum och Mios pappa. Om Mio skulle lägga upp Bilder på Instagram Jag tror att Mio kommer lägga upp när han rider med Miramis i blixtfart. Om Mio skulle ha tråkigt Han skulle gå ut med Jumjums pappa och med Mios pappa och leka roliga lekar och sen skulle de gå hem till Jumjums mamma och äta plättar.

Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder This study focuses on teachers opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. Efterfrågad handledning till Gibbons böcker – ladda ner den gratis här! | Språkforskningsinstitutet Arbetar du på en skola med flerspråkiga elever? Behöver du och dina kollegor mer kunskap och tips och idéer om hur man undervisar elever med annat modersmål än svenska? Eller hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande med alla elever i alla ämnen? Hur man som lärare kan stötta elevernas litteracitet inom olika ämnen? Starta en studiecirkel med kollegorna med hjälp av vårt material! Många har frågat efter handledningarna till Gibbons böcker, så nu lägger vi ut dem här. STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET – skolan Handledning Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons har skrivit två mycket uppskattade böcker för lärare som undervisar elever med både svenska som modersmål och svenska som andraspråk i samma klassrum. 1) Gibbons varvar teori och praktik på ett tillgängligt sätt 2) De praktiska exemplen är väldigt konkreta och går att prova i undervisningen direkt 3) Böckerna vänder sig till lärare i alla ämnen Med hjälp av handledningarna kan ni starta läsecirklar/studiecirklar på din skola.

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen En uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter fick under sommaren igång en debatt om läsförståelse och inlärning. Läsforskarna Barbro Westlund och Gunilla Molloy pekade i debattartikeln bland annat på vikten av att alla lärare oavsett ämne borde undervisa i läsförståelse. Barbro Westlund är lektor i didaktik vid Stockholms universitet, lärarutbildare och sedan flera år en av landets mest framstående forskare inom läsforskning. – Att undervisa i ett ämne borde samtidigt innebära att undervisa i hur man läser och skriver i ämnet. Barbro Westlund och Gunilla Molloy pekar även på skillnaden på läsförmåga och läsförståelse. – Vi behöver därför utveckla mer precisa definitioner för att förtydliga vad vi egentligen menar. Forskning visar att elever läser texter olika, beroende på vilken kontext och ämne texten hämtas från. – Syftet med läsningen avgör vad vi ska använda läsningen till och därmed vilka lässtrategier som är lämpliga att använda.

Äntligen en app med läsförståelse som fungerar för både SVA, SFI, modermål, engelska och svenska! – IKTsidan Utbudet av appar är enormt och det är lätt att gå vilse. Ofta upptäcker man att man spenderat flera timmar bara att sondera marknaden utan att egentligen ha hittat en app som har allt man vill ha. Jag tror jag hittat en app som täcker det jag sökt för bland annat våra nyanlända elever, SVAAPP. Appen är gratis att ladda ner från AppStore och Google Play och du kan som lärare skapa dig ett konto på deras hemsida för att administrera dina elever och dela ut lämpligt material som dyker upp i elevernas plattor eller telefoner. Appen innehåller korta berättelser, videoklipp och ordövningar men elever och lärare har också möjlighet att göra eget material och dela fritt. Under fyra veckor är det helt gratis för dig att testa sedan kostar det 100 kr/mån för hela skolan med alla lärare och alla elever! SVAAPP riktar sig till: Nyanlända eleverSFI-eleverModersmålseleverElever i grundskolan SVAAPP Berättelser För modersmålselever finns texterna översatta till några av de vanligaste modersmålen.

Språkutveckling med sekvensbilder! - Hülya Basaran Varför sekvensbilder? Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Hur kan jag använda sekvensbilder? Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt: Med sekvensbilder kan eleverna: # Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till. # Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv. # Träna läsförståelse genom att para ihop text och bild (förutsätter att läraren har skrivit texter till bilderna). # Reflektera över hur man kan göra och inte göra. # Formulera egna frågor till bilderna. # Hitta på dialoger till personerna i bilderna. # Använda början på bilderna och fortsätta med ett eget påhittat slut. Tips! Var hittar jag sekvensbilder? Lycka till!

Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt 302 Moved Temporarily Modulen riktar sig till lärare, förskollärare och skolbibliotekarier som arbetar med elever i förskoleklass och i grundskolan, årskurs 1-9. Tanken är att lärare och skolbibliotekarier ska samarbeta i arbetet med modulen men det är också möjligt att genomföra modulen utan en skolbibliotekaries medverkan. Modulen behandlar läsintresse från ett flertal perspektiv och hur det kan stimuleras hos eleverna. I modulens delar finns texter och filmer som synliggör hur samverkan mellan skolans olika yrkeskategorier kan främja elevernas läsintresse och bidra till att utveckla en positiv läskultur på skolan. Ni kommer under arbetet med modulen att syna och arbeta med den egna skolans möjligheter att stimulera läsintresse: t.ex. genom att genomföra läsvaneundersökningar, inventera och utveckla läsmiljön, arbeta med att synliggöra läsande förebilder och på olika sätt fördjupa och vidga texter inom det ämne och sammanhang där ni befinner er. Mer om läsloggen kan ni läsa i Läsloggar - en introduktion >>

Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum En dag vi gick till stan. Först vi gick till bussen , sen åkte vi med bussen. ”Exkursion i stan Det var en härlig dag !

Att skriva faktatexter - Mia Kempe Läsåret börja lida mot sitt slut och mycket handlar nu om att avsluta terminen på ett bra sätt. Det ska bli skönt att vara ledig och få tid till att tänka på annat än skolarbete. Men visst kan det också kännas bra att ha lite tankar inför uppstarten i höst? I detta blogginlägg kommer jag berätta om ett arbetsområde som jag just nu håller på med i min klass, nämligen att skriva faktatexter om djur. Detta upplägg går lika bra att använda på hösten och upplägget passar både åk. 2 och 3. Arbetets upplägg Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i svenska och biologi för åk. 3. Konkretisering av mål för eleverna Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. Uppstart av arbetsområdet Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter. Gemensamt textskrivande Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Individuellt textskrivande Stödmall faktatext Checklista faktatext

Gruppträning – boksamtal | Läsmuskler Att prata böcker tillsammans med kloka medmänniskor är fantastiskt roligt. Och man lär sig så mycket av varandra! De mest intressanta boksamtalen blir det ofta när man inte är riktigt överens eller när boken man läst är lite konstig och svår att förstå. I boken Böcker inom oss av Aiden Chambers finns förslag på hur man kan organisera ett boksamtal så att alla kommer till tals och får lära av varandra. Han föreslår att man gör ungefär så här: Ha ett stort papper som ni kan anteckna på. I kolumnen Jag tycker om ska ni skriva något ni gillat med boken. När ni har gått igenom så alla i gruppen snabbt fått säga något som passar i alla kolumner så börjar det spännande samtalet. Sätt då igång att samtala om det! Hjälp varandra med möjliga förklaringar till frågor, argument om vad som ni gillar och inte gillar, försök förstå varför mönstren finns där och lyssna till varandras kopplingar! När ni samtalat klart så kommer ni allihop att ha lärt er en massa av varandra.

Related: