background preloader

Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang (svenska)

Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang (svenska)
Related:  skrivningsvenska

LÄSBINGO Exempel på texter, provuppgifter och bedömda elevlösningar - Uppsala universitet Delprov A: tala Nedan finns en autentisk inspelning från genomförandet av 2013 års nationella prov, delprov A: tala. Inspelningen är uppdelad i två filmsekvenser. I den första filmsekvensen visas hur läraren instruerar en grupp bestående av fem elever som följer kursplanen i svenska inför förberedelsen av delprov A: tala. I den andra filmsekvensen visas hur delprov A: tala genomförs av eleverna. Alla momenten i delprovet: Presentera, Leda diskussion samt Delta i diskussion finns med för eleverna 1–4. Lärarinstruktion (7 minuter) Elevers genomförande av delprov A: tala (34 minuter) (Filmerna verkar inte gå att visa i vissa webbläsare. Elevernas presentationer utgår från underlag som ingick i 2013 års delprov A: tala. Elev 1, delprovsbetyg AElev 2, delprovsbetyg CElev 3, delprovsbetyg DElev 4, delprovsbetyg AElev 5, bedöms ej här Det finns två bedömningsmateriser för det muntliga provet, en i svenska och en i svenska som andraspråk . Delprov B: läsa Exempel på uppgifter Delprov C: skriva Exempel

ingridremvall Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen. Genom att diskutera hur saker upplevs med övriga sinnen ges inspiration till att krydda sin berättelse med detta. Metodik: Denna övning gör jag genom att visa WS-deltagarna bilder av de olika sinnena. Sedan uppmanas de att försöka få med ett eller flera sinnen i sin berättelse då de berättar om vad huvudpersonen upplever. Då lapparna är skrivna väljer man ut en eller flera saker och jobbar vidare med sin egen berättelse i grupp eller individuellt. PDF med sinnena och en kort beskrivning finns nedan Känsloövning För att ge ytterligare en dimension till en karaktär är det bra att visa hur han eller hon känner sig. Metodik:Genom att visa olika ansikten med olika känslor får WS-deltagarna svara på frågorna: "Hur känns det i kroppen då man är ......?" Denna övning går att använda vid vilket skrivprojekt som helst. PDF med känslor och en kort beskrivning finns nedan.

En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.

Ny lärarhandledning för högstadiet om bilder, sociala medier och genusskillna... Rapporten "Duckface/Stoneface" tar bland annat upp frågan om hur ungas syn på sig själva och andra påverkas av bildkommunikationen i sociala medier. Lärarhandledningen, som baserar sig på rapporten, ger tips på hur du kan arbeta med frågorna i klassrummet. Lärarhandledningen innehåller tre teman: Killar, tjejer och medier – same, same but different? Om könsroller och medieanvändning (ämnesövergripande i samhällskunskap och svenska) Bilder – från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet (ämnesövergripande i samhällskunskap och bild) Sociala medier – var är killarna? Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. Ladda ned lärarhandledningen här. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten "Duckface/Stoneface".

Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Vi har jobbat med att synligöra arbetsgången för att kunna genomföra ett sådant här projekt. Det blev ett bra tillfälle att prata om processen fram till målet. Alla har jobbat intensivt med sina program och vi har nu lagt upp dem på vår klassblogg. Därefter funderade vi på hur man skulle kunna formulera responsen i form av två stjärnor och en önskan. Grupperna som hade gjort programmen tillsammans satte sig ner och började med att lyssna på sitt eget program som de sedan gav respons på. Vad lärde jag mig?

50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:

Lektionsresurser för källkritisk granskning Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället. Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen. Det finns flera webbplatser på nätet som avslöjar vandringssägner, myter, felaktigheter och rykten som presenteras och sprids som nyheter. Amerikanska Snopes, som snart har funnits på nätet i tjugo år, fäster blicken på vad som sprids i den engelskspråkiga världen. Detsamma gör Washington Posts avdelning What was fake on the Internet this week, som publiceras varje fredag. Viralgranskaren är en mediekritisk satsning från Metro som drog igång tidigt i våras. Webbstjärnans grundkurs i källkritiskt tänkande är en utmärkt startpunkt för både elever och lärare. På Utbildningsradions webbplats finns en hel del material om källkritik, bland annat programserien Är det sant?

Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.

Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning). Det är något man kanske ägnar sig åt på morgonen innan eleverna riktigt vaknat till, eller sist på eftermiddagen när de är trötta. Att diskutera 1.

Låt dem inte förstöra sina liv - Fria ord Jag instämmer helt med Jonas Carl Hallgrens insändare den 8 april om ungdomar och synen på droger. Vi har en generation som kommer att ge vårt samhälle stora problem framöver om inte något drastiskt görs. Jag har själv erfarenhet, som förälder, till en cannabisrökande ungdom som förstör sin framtid. Vi har arbetat med vår ungdom på alla möjliga sätt för att bryta detta men med föga resultat. All missbruksvård bygger på att individen själv måste vilja sluta med sitt missbruk och det kan jag naturligtvis inte säga emot. Som förälder har jag inflytande över mitt barn fram till 18 års ålder sedan är de myndiga. En myndig person kan göra det mesta, exempelvis sms-låna (lånen går ofta till droger) utan att sedan kunna betala tillbaka och därmed förstöra sin ekonomiska framtid. Skolan får inte ha kontakt med föräldrarna om inte ungdomen vill varpå föräldrarna blir utestängda. Jag önskar att myndighetsåldern höjdes till, säg 21 år. Trött och sliten förälder

Våra svenska dialekter - SweDia 2000

Related: