background preloader

Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang (svenska)

Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang (svenska)
Related:  skrivningsvenska

LÄSBINGO ingridremvall Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen. Genom att diskutera hur saker upplevs med övriga sinnen ges inspiration till att krydda sin berättelse med detta. Metodik: Denna övning gör jag genom att visa WS-deltagarna bilder av de olika sinnena. Sedan uppmanas de att försöka få med ett eller flera sinnen i sin berättelse då de berättar om vad huvudpersonen upplever. Då lapparna är skrivna väljer man ut en eller flera saker och jobbar vidare med sin egen berättelse i grupp eller individuellt. PDF med sinnena och en kort beskrivning finns nedan Känsloövning För att ge ytterligare en dimension till en karaktär är det bra att visa hur han eller hon känner sig. Metodik:Genom att visa olika ansikten med olika känslor får WS-deltagarna svara på frågorna: "Hur känns det i kroppen då man är ......?" Denna övning går att använda vid vilket skrivprojekt som helst. PDF med känslor och en kort beskrivning finns nedan.

#mellanstadiebloggen [SVENSKA] – En inspirationsbank för mellanstadiet! untitled En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.

Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Vi har jobbat med att synligöra arbetsgången för att kunna genomföra ett sådant här projekt. Det blev ett bra tillfälle att prata om processen fram till målet. Alla har jobbat intensivt med sina program och vi har nu lagt upp dem på vår klassblogg. Därefter funderade vi på hur man skulle kunna formulera responsen i form av två stjärnor och en önskan. Grupperna som hade gjort programmen tillsammans satte sig ner och började med att lyssna på sitt eget program som de sedan gav respons på. Vad lärde jag mig?

BLOGG Arbetsområdet I spåren av SKAM befinner sig nu i slutuppgiften om nordiska språk. I det här inlägget beskriver jag vad vi har arbetat med. När jag introducerade delen om språkhistoria kom jag och klassen fram till att vi behövde lära oss om några närliggande språk för att sedan kunna jämföra svenskan med dessa. Vi valde att fokusera på norska och danska och nosa lite på finska. Introduktion Norden i Skolen har ett spel som de kallar Rap it up! Norska Vi såg ett avsnitt av SKAM. SKAM-fansen tyckte att det skulle vara lättare att övertyga icke-fansen om seriens storhet genom att visa en del av andra säsongen så så fick det bli. Jag gjorde Quizlet-övningen Vi lär oss norska från SKAM med ord och uttryck från serien. Jag utnyttjade också det faktum att Noora och William läser ur Ibsens Et dukkehjem i avsnitt 12 av säsong 2. Avslutningsvis såg vi informationsfilmen om norska från Norden i Skolen. Finska Jutta besökte mig och klassen för att låta oss nosa på det finska språket. Danska Sådär.

Betyg – så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Kunskapskrav Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? //Uppdatering maj 2016//

50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:

Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.

Shoutouts som avslutande lektion för att summera året I mitt Twitterflöde såg jag en uppgift som jag fastnade lite extra för. Det var rubriken Shoutout på en film som mitt öga stannade upp vid. Jag klickade på länken och såg filmen nedan. “Shout-outs are such an effective strategy for anyone. En shoutout ska kort och gott fokusera på det som är bra och är ett sätt att främja för ett positivt klimat i klassen. Avslutande uppgift för terminen Jag började fundera på om vi inte kunde göra en avslutande uppgift om detta med klassen under nästa vecka när vi har klassdagar. När eleverna sedan har skrivit sina kladdar på shoutouts får de skriva rent och in dem via en länk till en Canva. Ett exempel på en bläddringsbar länk kan se ut så här. Avslutningskort Eleverna kommer att få läsa upp dem sista dagen i klassrummet när vi har med eventuella föräldrar där. Hur gör du en bläddringsbar Canva? Hur får man då sidan i Canva att bli så där delad som syns i länken ovan? Hur gjorde jag korten ovan? Vill du veta hur jag gjorde exemplet med korten ovan?

Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Jag vill verkligen poängtera att jag inte är färdig med mitt eget arbete att utveckla min bedömningskompetens. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. En matris kan se ut så här: Matrisen är inte nödvändig men ibland är det bra för att få struktur och tydlighet för sig själv om inte annat! Kopplingen till kunskapskraven då tänker du kanske?

Related: