background preloader

Att läsa, skriva och kommunicera bättre

Related:  svenska

Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged involvera i språket, Körlings språkberikarlektioner, litteraturen i undervisningen, Pippi Långstrump, språkberikarlektioner, språket i undervisningen.

Läsförståelsestrategier i praktiken Svenska klassiker som e-bok och epub Minibladet - Nyheter Dygnet Runt Toppnyheterna just nu Toppdelad 50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok?

Ett halvt ark papper Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Den här lektionen passar alla årskurser. Illustrationen visar två barn.

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt, där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en gardin…osv. Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.

100 antirasistiska boktips Litteraturen är full av böcker som handlar om tolerans och medmänsklighet. Här kommer vår lista, sammanställd den 15 september 2014 (uppdaterad 30 september). Vi hoppas att fler läser dessa böcker under decennier framöver. Listan är antirasistisk och antihomofob. UPPDATERAD: 30 september 2014 med fem nya titlar och 27 februari 2015 med två nya titlar- Anne Frank hörde en dag ett radioupprop från den holländska utbildningsministern: Alla invånare uppmanades att föra dagbok och skriva om sina liv i det tyskockuperade Holland. Amir är en rikemansson som växer upp i 70-talets Afghanistan. Katitzi bor på ett barnhem när hennes pappa kommer för att hämta hem henne. När döden berättar en historia, måste du lyssna Tyskland 1939. Den tolvåriga flickan Stephanie skickas av sina föräldrar undan judeförföljerserna och kommer på ett skakande tång till Göteborg tillsammans med sin lillasyster Nelli. Ett möte mellan två kvinnor som historien varit hårdhänt mot. Budapest 1944. Eva F. George M.

Den magiska dörren -ett romanprojekt | Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Det vore också roligt om du återkopplade till mig om ni använder materialet. Framsida – Hej!

Läsanalys I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleverna är införstådda i arbetet gör de själva underlaget. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia. Notera varje sak du önskar samtala med eleven om. Notera korrekt läsning vid varje rad med ett ok. Ringa in ord som du vill undersöka hur eleven förstår. Skriv in de korrigeringar eleven gör under sin läsning – då eleven självkorrigerar sin läsning notera med SK. Utveckla din förmåga att anteckna under läsningen. Då du är klar med dina noteringar, samtal med eleven, låt eleven vara den som berättar om sin läsning. (Körling, 2009, s.135) -Olle rättade sig själv flera gånger när han läste! -Ja!

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa

Start | EN LÄSANDE KLASSEN LÄSANDE KLASS Leta efter de spirande små fröna Min 4-åring har under de senaste veckorna visat flera gånger att hon är på väg att ‘knäcka koden’. Hon har utvecklat sin metaspråkliga förmåga och hon har börjat ljuda bokstäverna i ord som hon känner igen. Häromdagen stod hon med senaste Bamse och ljudade högt: /b-a-m-s-ä/ …mamma varför är det ett E? Det ska ju vara ett Ä! Allt detta har fått mig att återigen intressera mig för hur den informella läs- och skrivinlärningen går till, därför plockade jag fram en bok ur bokhyllan som vi hade på Lärarhögskolan. Det var Caroline Libergs bok Hur barn lär sig läsa och skriva. Men trots att jag tyckte om boken på lärarutbildningen och dessutom införskaffade mig andra upplagan för några år sedan, eftersom den bland annat innehåller nyare forskning och fler sätt att kartlägga barns läs- och skrivutveckling, så har den blivit stående i bokhyllan. Liberg skriver så kloka ord om bedömning: Kort beskrivet går det ut på att eleven läser en text högt för läraren. Hur gör du när du inte kommer på ett ord?

Related: