background preloader

Surfa lugnt » Länkar och läromaterial

Surfa lugnt » Länkar och läromaterial
På denna sida samlar vi länkar till information för såväl föräldrar som lärare. Materialet kommer både från Surfa Lugnt och andra organisationer. Uppdaterat material för användning i skolan För vem: Skolan Vem ligger bakom: Surfa Lugnt Här finns material för fri användning i skolan. Materialet är framtaget av Surfa Lugnts experter. Ett föreläsningsmaterial vuxna till vuxna:Presentation (Powerpoint)Talmanus (Pdf) Ett förslag till lektion och samtalsguide vuxna och unga:Presentation (Powerpoint)Talmanus (Pdf) Ett filter i huvet – för unga (Presentation Powerpoint)Ett filter i huvet – för unga (Presentation PDF)Ett filter i huvet – för unga (Talarmanus PDF) Ett filter i huvet – för vuxna (Presentation Powerpoint)Ett filter i huvet – för vuxna (Presentation PDF)Ett filter i huvet – för vuxna (Talarmanus PDF) #Nätprat – Telenors projekt mot otrygghet på nätet För vem: Föräldrar och barn Vem ligger bakom: Telenor Telenors projekt #nätprat fokuserar på samtalet mellan föräldrar och barn om nätet.

http://surfalugnt.se/lankar/

Related:  Barn och unga på nätet, sociala medier...VärdegrundVärdegrundpernillamonicaschack

Elevhälsan - Elevhälsan - Stina Haraldsson - Mobbningen tar inte sommarlov Snart är det sommarlov, något som de flesta elever ser fram emot. För elever som blir mobbade kan det vara skönt att slippa gå till skolan, men det kan också vara så att mobbningen fortsätter utanför skolan, till exempel i sociala medier som Facebook och Instagram. I en del av de anmälningar som kommer in till Barn- och elevombudet (BEO) ser vi också att skolor ibland avstår från att rapportera, utreda och om det behövs åtgärda kränkningar som sker i nära anslutning till ett lov, trots att skollagen tydligt säger att skolan ska ta tag i problemen skyndsamt. Vi på BEO har nyligen fått in en anmälan om en skola som meddelat att man inte tänker sätta in några åtgärder nu eftersom det snart är sommarlov. Hur kommer det sig att man resonerar så? Normalt brukar vuxna som arbetar i skolan tänka på barnets bästa, så jag tror inte det handlar om likgiltighet inför det obehag som barnet kommer att känna under lovet.

Jag <3 internet – mellanstadiet - Barn, unga och medier Med "Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online" får eleverna möta och diskutera en rad spännande, men komplexa frågor som de kanske redan måste hantera i sin nätvardag. Materialet innehåller en lärarhandledning med ett kopieringsunderlag samt elevmaterial. Det finns i två versioner: en för mellanstadiet och en för högstadiet/gymnasiet. Båda behandlar en rad komplexa frågor som många unga måste hantera i sin nätvardag som t.ex. Våld & kränkningar Alla har nog känt sig dåligt eller orättvist behandlade någon gång, eller sett någon annan bli det. Du har rätt att slippa våld och kränkningar, men om du råkar ut för det finns hjälp att få. Det finns en massa olika sätt att reagera på när man blir illa behandlad.

Startsidan - lararesyrkesetik.se Svenska lärare ska motverka främlingsfientlighet, men samtidigt inte i sin lärargärning påverka eleverna att ta ställning för eller emot politiska partier. De ska leda diskussioner i klassrummet runt mångfald och invandring i en värld där det finns partier som omväxlande benämns ”populistiska”, ”högerextrema”, ”främlingsfientliga” eller rentav som ”rasistiska” och som blivit invalda i parlament och i andra demokratiska sammanhang. Mot denna bakgrund har Lärarnas Yrkesetiska Råd gjort ett uttalande som kanske hellre kan beskrivas som ett tankestöd i arbetet. Här finns diskussioner exempelvis kring hur rasism och främlingsfientlighet kan komma till uttryck och hur begreppen kan förstås. Här finns också resonemang runt lärares utrymme och skyldigheter att agera i sammanhanget och yrkesetiska aspekter på detta. Lärarnas Yrkesetiska Råd ger här inga enkla svar på svåra frågor.

Källkritik - en utmaning - Barn, unga och medier Det är här källkritiken kommer in. Källkritik handlar om att förstå att texter och bilder har en avsändare och ett syfte – även om detta inte redovisas öppet. Källkritik kan formuleras i en fråga: ”Av vem och varför?”. Före internets genombrott mötte vi den mesta informationen genom etablerade massmedier. Avsändaren var tydlig och det fanns en ansvarig utgivare. Idag kan nästan vem som helst publicera text och bild offentligt, utan att ha ett mediehus bakom sig. Näthatet tar inte sommarlov – sjätte podden från No Hate om vad föräldrar kan göra Nu börjar sommarlovet – en härlig tid med ledighet, men också en tid då många barn spenderar mer tid framför datorn och kanske mår dåligt. Vad kan man som förälder göra om ens barn blir kränkt på internet? Hur får man som förälder reda på om det händer? I den sista podden för säsongen från No Hate Speech Movement står föräldrarna i fokus. I podden samtalar bland andra Johnny Lindqvist, projektledaren för No Hate och Jonas Söderlund från Bris.

Odaltande återkoppling Barnen kommer hem från fredagsträning respektive häng och kräver att få titta på Idol. Måhända inte mitt favoritprogram, men man får passa på när familjen samlas i TV-soffan. Man kan säga mycket om formatet för Idol, men den återkoppling som ges är ofta i högsta grad rak, direkt och ofta nog framåtsyftande. #Nätprat - Trygg på nätet Till nätpratskorten Den här guiden hjälper dig som vuxen att på ett bra sätt prata om nätet med dina barn och bli mer delaktig i deras digitala vardag. Guiden är framtagen av Telenor och Bredbandsbolaget i samarbete med organisationen Surfa Lugnt.

Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Här är guiden som hjälper dig att själv bli en bättre viralgranskare När du delar vidare ett Facebook-inlägg eller sprider ett påstående så blir du själv en avsändare. Alltså, dina vänner tror mer på det som sägs eftersom det är du som säger det. Därför är det viktigt att ta ansvar för sånt du delar på nätet och kolla upp om det stämmer eller inte. Hur gör man för att kolla upp om något stämmer på nätet? – Den första frågan man ska ställa sig är alltid vilka källor till exempel en artikel använder sig av, finns det källor överhuvudtaget och verkar de vara trovärdiga, säger Hugo Ewald, redaktör för Viralgranskaren.

Related: