background preloader

Provfri matematik – bedömning i praktiken

Provfri matematik – bedömning i praktiken
Detta blogginlägg handlar om regler för arbetsro baserade på inlärning istället för på disciplin. Jag kommer visa hur mina ordningsregler för eleverna är formulerade och Malin Larssons utveckling av dem, samt länkar till hennes blogg och radioprogrammet som var upprinnelsen till det hela. Men först vill jag visa ordningsregler för LÄRAREN: Upprinnelsen är att jag medverkade i Sveriges Radio P1. Studio Ett hade en specialsändning om skolan som avslutning på en reportageserie om skolan med rubriken och hashtagen Kaosklass. Mitt mål var att ändra fokus för den offentliga skoldebatten. Ska vi skapa ordning och reda i klassrummet, måste vi skapa regler som är baserade på det som forskningen säger främjar inlärning. En fråga till dig, kära läsare: Hur skulle du själv formulera ordningsregler i ett klassrum, om de ska utgå ifrån att främja inlärning? Här är en bild på reglerna i mitt klassrum, fula som stryk, men innehållet är vackert: Efter radioprogrammet hände något härligt. Related:  Skola

Helt normalt: Blyghet Varför har det plötsligt blivit så fult att vara blyg? Innan Yrsa Waldén började skolan hade hon aldrig funderat så mycket över att hon var blyg. Hemma hade aldrig någon sagt att hon borde vara mer framåt och ta större plats. Det var först när lärarna sade att hon behövde prata mer som det slog henne att hon kanske inte var som alla andra. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Kontakt och avskärmning - ett samtal om människan och mobilen 27 oktober 2013 kl 17:00 - Filosofiska rummet Ett fall för Emma Engdahl, Ann Heberlein och Anders Mildner: Smartphonen, datormobilen, har blivit vårt universalverktyg i vardagen. Enligt fransk statistik kollar vi mobilen 150 gånger om dagen. Vi vidrör den först på morgonen och sist på kvällen – och förmodligen mycket mer än vår partner. Sändes söndag 27 oktober 2013 kl 17:00 Datormobilen kan tillfredsställa snart nog alla våra behov och vara ett medel till total frigörelse. Samtidigt är den det ultimata övervakningsverktyget. Så vad gör datormobilen med oss som sociala varelser, och hur påverkar den samhällsbygget i stort?

Klassrumsregler Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Jag har nu gjort ett lektionsupplägg där vi i klassen gjort reglerna mer till våra. Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler fritt tolkat från Phoster Ljudkort fritt tolkat från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!

transförebilder Bo Hejlskov Elvéns blogg Senaste åren har jag flera gångar stött på skolor och andra verksamheter som säger sig ha nolltolerans mot problembeteende. När jag frågar vad det innebär säger de att de polisanmäler alla hot och allt våld. När jag sedan frågar varför har de inte riktigt något bra svar. Man har bara valt att göra så. Jag tycker det är ganska konstigt. Det finns ingen forskning som tyder på att människor blir mindre våldsamma eller hotfulla om polisanmäler dem. Jag pratade med en representant för danska kontorsfacket. Facket ville i stället att arbetsgivaren skulle ta hotet som ett arbetsmiljöproblem, där det helt klart är arbetsgivaren som måste vidta åtgärder för att det inte händer igen. Om vi flyttar det tänket till skolan skulle det innebära att om ett barn hotas eller är våldsam måste skolan, för att klara sina åtaganden kring elevernas och lärarnas arbetsmiljö, vidta relevanta åtgärder så att det inte hände igen. Då är det mera effektivt att låtsas att skolan är en bilverkstad!

Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverkets allmänna råd är tänkta att fungera som ett praktiskt redskap i arbetet med att stödja en elev i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Det finns också exempel på blanketter som kan användas i arbetet. De allmänna råden gäller i sin helhet för förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Utgått: Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram ersätter den tidigare Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd från 2013.

Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter. Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset. När nu myndigheter som Skolinspektionen, i sitt bedömningsunderlag (s. 2) då de kartlägger undervisningen vid inspektioner, använder parametern lärstilar som något läraren ska anpassa undervisningen till funderar jag givetvis om detta på senare tid fått stöd i någon forskning som är accepterad? Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan: Ytterligare läsning om lärstilar:

Fröken Rosenkvist

Related: