background preloader

VÄLKOMMEN TILL SÄKERONLINE - Hem

Related:  Värdegrund/elevperspektuv

På begäran: tips på program om rasism Igår fick vi frågan på Twitter om vi inte kunde samla ihop UR:s program om rasism och främlingsfientlighet i ett blogginlägg. Här är det inlägget. Hoppas det finns något som passar. Bildningsbyrån – rasism (2014), ett absolut måste – för alla. Bildningsbyrån – rasism/UR UR Samtiden har mängder av bra föreläsningar och samtal. Dokumentärfilmsserien Världen (2008-) samlar filmer från hela världen, ofta med den enskilda människan i fokus. I radioserien Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany (2014) leder Fanna Ndow Norrby fyra program med temat diskriminering och exotisering: Fanna, dag 1-4. I smått fantastiska Människor för ändring (2014) tas rasism upp i programmet Little Rock – lika värde. Människor för ändring/UR Det finns många som på olika sätt försöker bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Rasismens historia (2009) finns som både radio och tv. Några år på nacken har även programmet Max 1800-tal: Rasismens århundrade (2008) och tv-serien Välkomna nästan allihopa (2009).

Fanny - Näthatad - Namn: Fanny.Näthatades på: Instagram och Ask.fm.Åtgärd: Anmälde kommentarer.Nu: ”Det är så sorgligt att människor önskar livet ur mig för den jag är”. En kväll när hon ska gå och lägga sig får hon ett långt meddelande på Ask.fm om att hon borde stenas till döds. Men det är inte en engångsföreteelse. Dödshoten och hatet mot henne kommer i vågor – och det är det som är det värsta. Att det aldrig tar slut. Anonyma personer skriver att hon ska dö för att hon är lesbisk. Det har gått ett år sedan Fanny var med Idol. Samtidigt märker Fanny att det har blivit så vanligt att unga trakasseras på nätet att många inte verkar inse att det är ett samhällsproblem. – Folk rycker på axlarna. Själv har Fanny lärt sig att hantera det – men hon säger att många kanske aldrig gör det. – Jag tror inte de som näthatar förstår hur tungt det är att bli utsatt. Vad hände sen? Fanny har anmält flera kommentarer till Ask.fm. Så säger experten: – Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott.

Eftersom | hjälper dig som elev att fatta skolan och välja strategier i ditt lärande. granskar nätmobbningen av barn En 13-årig flicka som inte vill leva. En 15-årig pojke som inte orkar gå till skolan. En 14-årig flicka som tar sitt liv. Näthatet mot barn, så här ser det ut. Nu vill vi ha din hjälp att fortsätta berätta. Hur påverkas ett barn av att mötas av hat – varje gång hon loggar in på sin dator eller öppnar sin telefon? När näthatet har blivit så normaliserat att det plötsligt är en naturlig del av vardagen? ”Du förtjänar ett skott i pannan”. ”Alla hatar dig”. ”Dö”. I Flen träffar jag Moa som precis har fyllt 13 år. Det är en dag i början av sommaren och vi fikar i familjens kök. ”Jag ville inte leva längre”, säger Moa och berättar hur hon hade tänkt ta sitt eget liv. Hennes mamma försöker säga något, men rösten brister. I en liten ort strax norr om Norrtälje träffar jag Maria. Det är på dagen nästan exakt tre år sedan hennes dotter tog sitt liv. Det finns sällan ett enkelt svar på varför en 14-årig flicka väljer att dö. Det finns det inte heller nu. I Skärplinge träffar jag Mathias. Det är ett samhällsproblem.

När hela världen går bananas, kan du vara lite klokare. Om näthatet riskerar att bli ett hot mot demokratin och göra samhället råare, då är det också ett samhällsansvar att göra något åt det. Och ungefär där vill man kanske lägga sig i fosterställning och ge upp. Men bara lugn. Det finns en del ganska enkla saker vi alla kan göra för att livet på nätet ska bli lite snällare. KIT har samlat råden från de som forskar om näthat, jobbar mot det eller själva drabbats av det. Här har du en liten lista. Var snäll mot dig själv. Det är internetforskaren Elza Dunkels levnadsregel på nätet och även om den snuddar vid de andra punkterna på listan får den en egen – bara för att den är så bra. – Det du mår dåligt av behöver du inte acceptera vare sig i dina flöden på sociala medier eller i din mail. Vilket leder oss till: Ta ansvar för dina flöden i sociala medier. Du ansvarar inte för hela internet, men dina egna flöden i sociala medier har du rätt att styra över. – Det är inte censur att blockera eller ta bort kommentarer som är kränkande. Nästa steg är:

Barn berättar: Så hatas och kränks vi på nätet ○ Barn hatar barn på nätet, varje dag. Tusentals kränkningar, hat och hot cirkulerar på anonyma forum. ○ Utsatta barn och unga som DN talat med känner sig svikna av både skolan och polisen. ”Vissa rektorer undviker att göra polisanmälan, de inte vill att skolan ska få dåligt rykte”, säger polisen Andreas Glingfors, som arbetar med näthat. ○ Just nu undersöker regeringens utredare möjligheten att göra forumen ansvariga för spridningen av nätmobbens hat. ”Döö ditt fula svin!!! Du är så ful så att ja vill spy!!”. Evelina Rova var tolv år när nätmobben nådde hennes chatt-app Kik. ”Hora HORA du ska dö av att jag slår ihjäl dig. ”Du ska gå och dö fuling”, skrev en okänd användare på fjorton­åriga Angelina Berges konto på samma forum. De tre flickorna känner inte varandra. Stiftelsen Friends nätrapport 2015, gjord av Sifo, visar att var tredje ungdom mellan 10 och 16 år har blivit utsatt för kränkningar i sociala medier. På sin hemsida förklarar de varför anonymitet genomsyrar hela affärsidén:

Du har rätt att känna dig trygg Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Om du ändå blir dåligt behandlad eller mobbad måste skolan hjälpa dig. Mobbning kan vara många olika saker Mobbning kan vara elaka SMS eller bilder på nätet. Alla på skolan måste behandla varandra med respekt Du kan känna dig illa behandlad eller mobbad av andra elever, en lärare eller någon annan vuxen på skolan. En gång är en gång för mycket Om du blir illa behandlad eller mobbad ska du prata med någon vuxen på skolan. Skolan måste göra allt den kan för att hjälpa dig direkt. Skolan måste hjälpa dig Alla former av mobbning som har koppling till skolan måste utredas. Om du ändå inte får hjälp Om skolan inte hjälper dig kan du göra en anmälan till oss. Ingen ska behöva bli dåligt behandlad i skolan! Prata med en vuxen – skolan måste hjälpa dig.

Sara Bruun Att vara lärare idag är sannerligen komplext och inget yrke som du bara kan läsa dig till att bli bra på. Jag skulle säga att det är ett hantverk som kräver ganska många timmars övning för att bli riktigt skicklig på. När jag började jobba som lärare för cirka tjugo år sedan tappade jag ofta humöret och blev rasande på de elever som inte lydde eller gjorde tilldelade uppgifter som de skulle. Det ledde till att det förvisso var väldigt tyst och lugnt i klassrummet och när rektor gjorde lektionsbesök tyckte han att jag hade mycket god ordning. En dag kom sexornas klassföreståndare och berättade att flera flickor inte vågade komma till mina tysklektioner då de kände sig rädda för att jag skulle bli arg eller säga till dem strängt. Jag uppfattas fortfarande som sträng och det är en god ordning i mitt klassrum. Uttrycket att bygga relation får verkligen inte förväxlas med att vara ”kompis” med eleverna. I den stökigaste gruppen valde jag en skönlitterär bok med omsorg.

Detta gäller för sociala medier Regeringen föreslår en åldersgräns på sociala medier. Åldersgränsen kan komma att bli 16 år. Flera populära medier, som Facebook och Instagram kräver att användarna har fyllt 13 år. Det saknas dock en kontroll om den som registrerar ett konto verkligen har åldern inne. Instagram Åldersgränsen är 13 år. Förbud mot nakenbilder och bilder med sexuell underton. Hot, Trakasserier etc förbjudet. Läs mer. Facebook Tillåter endast ett personligt konto per användare. Förbjudet att skapa falska konton. Din privata sida får inte användas för kommersiell vinning. Innebär samtycke till att din personuppgifter förs över och behandlas i USA. Snapchat Åldersgräns på 13 år. För personer mellan 13 och 17 år krävs att målsman har läst igenom kontraktet samt tillstånd från målsman för att använda tjänsten. Föbjudet att trakassera andra användare. KiK Åldersgräns 13 år. Användare som är omyndiga ska enligt avtalet ha övervakning av föräldrar samt deras samtycke. Twitter Saknar information om åldersgräns. Periscope

Värderingsövningar - Diakonia På den här sidan har vi samlat Diakonias värderingsövningar. Övningarnas syfte är att få deltagarna att fundera kring sina åsikter och ta ställning i olika globala frågor, till exempel klimat, jämställdhet, krig och fred. Med hjälp av övningarna kan du effektivt starta en diskussion och involvera alla deltagarna i den. Några saker som är bra att tänka på när man leder värderingsövningar är: Uppmuntra deltagarna att göra personliga val. Var noga med att alla blir respekterade för sin åsikt. Det är tillåtet att ändra åsikt under övningens gång. Var neutral med dina egna åsikter under övningens gång. Det bör vara ett visst tempo! Om någon fråga är väldigt het och det verkar finnas ett behov av att fortsätta diskutera den kan det vara bra att följa upp den efter övningen. Försök att ha ögonkontakt med alla men ställ bara frågor till de som vill säga något. Tacka deltagarna för deras deltagande när övningen är avslutad.

Yttrandefrihet: Det här får du inte skriva på internet Foto: Paul Hudson (CC BY 2.0) Näthat och nätmobbning är ett växande problem. Personer – såväl offentliga som okända – ”hängs ut” till höger och vänster och bakom anonyma användarnamn vräker människor ur sig nästan vad som helst kan det verka som. Men det finns också de som skriver om missförhållanden på jobbet, eller om korruption inom någon förvaltning. Personerna de skriver om kanske senare fälls för brott, och de hyllas som visselblåsare. Åter andra skriver oskyldiga små texter om sina bekanta, som inte gör någon förnär, men kan ändå – i lagens stränga bemärkelse – begå brottsliga handlingar. Kort sagt har möjligheterna att kommunicera och publicera texter som får spridning på nätet sedan länge vuxit ifrån tydligheten i de lagar som gäller för vad vi får och inte får säga om varandra. Läs mer: Flashback är inte längre anonymt och det är en milstolpe hur man än ser på det Var du skriver har betydelse Som svensk medborgare bosatt i Sverige täcks du både av Sveriges lagar och EU-lagar. 1.

Du ska veta vad som krävs för ett visst betyg Ibland kan det vara svårt att förstå varför du fått ett visst betyg. De kan kännas orättvisa. Men du har alltid rätt att få veta varför du fått ett visst betyg. Läraren ska berätta om betygskraven För varje ämne finns det en lista på kunskapskrav som eleverna ska nå för att få ett visst betyg. Kan jag överklaga ett betyg? Läraren ska sätta betyg utifrån hur väl du har nått kunskapskraven i ämnet. Om något i betyget har blivit uppenbart fel, till exempel skrivfel, kan du gå till rektor och begära omprövning. Kan jag läsa upp ett betyg? Ja, i grundskolan kan du alltid pröva för ett högre betyg, även om du redan har fått ett E eller ett högre betyg.

likabehandling - Startsida

Related: