background preloader

Matris.pdf

Matris.pdf
Related:  SvenskaBedömningSkolutveckling

Välkommen till Ingelas lekstuga! Jag heter Ingela, är mamma till fem barn i åldrarna 8-23 år, och förskollärare. Alla mina barn har/har haft verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi innebär en störning av artikulationsförmågan, man har alltså uttalssvårigheter. Här kan du läsa om verbal dyspraxi och språkstörning, och få tips om lekar, spel, sånger, sagor och böcker som passar alla barn. Uppdaterat 130504 Barn med verbal dyspraxi/språkstörning Språkstimulans, lekar och spel Högtider Årstider Sagor och scener för sagor Flanosagor, -sånger och -ramsor Rim och ramsor Pyssel Barnsånger med ny text Teman/samlingssidor Rör muspekaren över grafiken så ser du varifrån den kommer. Lallas grafik har tyvärr upphört En del iconer från:

Kamratrepsonsmallar för skrivning vid formativ bedömning Har lovat att dela med mig av mina responsmallar, sk pre flight-checklist inom svenska. De används inom nyckelstrategin att akrivera eleverna som lärresurser för varandra, för att tydliggöra för eleven och lära av sina och andras misstag. Det underlättar också rättningsbördan för lärare. Jag har responsmallar för nedanstående hittils men planen är att utöka allt eftersom vi arbetar vidare. Här finns en allmän som en av mina barndomsvänner gjort. Vid skrivandet kan de ha nytta av denna Lathud. Vid bedömning av elevtexterna rekomenderar jag Språket på Väg del 2 från Skolverket där det finns matriser för kriterier i de olika stegen. Tydliga mål väg till skolors framgång Varenda svensk 15-åring vet om det: Den svenska skolan är usel. På Rönnenskolan i Malmö nickar niondeklassarna – hur skulle de ha kunnat missa det? Det är snart skolavslutning och de intensivjobbar för att få färdigt sina NO-arbeten. – Vi har det alldeles för bra i Sverige. Mer disciplin, tycker han. I hans ena öra sitter en mobillur. Solen skiner in genom det öppna fönstret. Det senaste året har präglats av nattsvarta rapporter om den låga kvaliteten i svensk skola. Det är bara det att det inte är sant. Ungefär vid en tredjedel av alla landets skolor gick i fjol drygt en av fyra elever ut nian utan fullständiga betyg. Så vad gör de som lyckas? Har det dubbla lärarskapet vid Smedshagsskolan i Hässelby gjort att andelen elever som når målen har ökat från 45 procent 2009 till 71 procent i fjol, trots att bara en bråkdel av eleverna pratar svenska hemma? För precis det var vad många av dem gjorde. För fem år sedan gick 39 procent av skolans elever ut nian med godkänt i alla ämnen.

skiljetecken Bedömning av lärande – för lärande – mot lärande! Så var då dagen här. Den dagen då årets formativa undervisning och formativa bedömning skulle summeras i ett betyg. En bokstav som ska motsvara elevens kunskapsnivå. Tre saker kan jag konstatera efter att upploppet är avklarat: 1. Den berömda ”slutspurten” uteblev. 2. 3. Varje lektion har använts till att eleven har arbetat med förmågorna. Att sätta ett ”rättvist” betyg baserat på elevens måluppfyllelse utifrån kunskapskraven i respektive ämne har aldrig känts så enkelt som idag. Nu sätter vi nya mål.Vi blickar framåt mot ett nytt läsår. Dagens betygsättning är inte bara en avslutning av läsåret 2013-2014 utan även en bra start och riktmärke för läsåret 2014/2015. En bra grund till reflektion och utvärdering. Välkommen i mål!

En flippad resa! Om lite drygt en vecka har jag blivit inbjuden till Ronneby och fått äran att delta i LITS2014. LITS står för Learning Is The Shit – och jag menar, vem kan motstå ett tillfälle att mötas under den banderollen? Jag kommer delta med två olika bidrag, dels en workshop där deltagarna kommer få kika in i Mitt Flippade Klassrum och testa på hur det kan vara att vara elev hos Fröken Flipp :) Jag vill inte avslöja för mycket, men det kommer handla om förmågor, kollaborativt lärande, språkutveckling och en hel del värdegrund och tankeflippar :) Förutom denna workshop har jag även blivit tillfrågad om jag kan berätta om min flippade resa. I november 2011 skrev Göran Svanelid artikeln ”Lägg krutet på The Big 5 istället” i Pedagogiska Magasinet. Aha- upplevelse nr. 1. Under vårterminen 2012 så introducerade vi Big 5 tänket i SO-ämnena och hela tiden arbetade SO-gruppen tätt ihop. Men ett annat frö såddes hos mig. Där kom Aha-upplevelse nr 3! Och mina elever är de modigaste jag vet!

Skrivprocessen7 Lärmoduler i bedömning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen. Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever eller avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. Bedömningen ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet, det räcker således inte att bedömningen grundar sig på ett enda tillfälle utan det måste läraren bestämma sig för innan vad hen behöver för att betygsunderlaget ska vara tillförlitligt. Inledning Diskussion

Låsa in blyertspennorna för att sedan boka dem Jag har haft förmånen att ha iPads i mitt klassrum under några år. Inte så att vi kan arbeta 1:1 men vi har haft dem tillgängliga hela tiden. Vi har använt dem till många olika saker: färdighetsträning, blogga, twittra, kommunicera, filma, fota, redigera, skriva, Skypa, upphovsrätt, nätsäkerhet, ja listan kan göras lång. iPadsen är ett naturligt verktyg i mitt klassrum. Nu har en kollega på en annan skola kontaktat mig och undrat hur vi gör på min skola med våra iPads eftersom den skola där kollegan arbetar har ett bokningssystem.

Skrivprocessen6 Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"

Related: