background preloader

Det professionella lärandets inneboende kraft; Helen Timperley. Del 2

Det professionella lärandets inneboende kraft; Helen Timperley. Del 2
Related:  IntroduktionForskning, handledning, kollegialt lärandeLärande,

Framsida | Bedömning för lärande Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling Klicka här för att ta del av ”Forskning i korthet 2013:1″ eller gå till Länksamlingen under rubriken ”Material” Det här inlägget postades i Senaste nytt, Skola på vetenskaplig grund och har märkts med etiketterna lärarprofession, timperley.

There’s No "I" in Teacher: 8 Rules of Thumb for Collaborative Planning Shula: Mission Lab is a design studio within Quest to Learn. It's comprised of game designers and curriculum designers and we work with teachers at Quest to Learn to help them develop their curriculum and to design games that are played in the classroom. Shula: Part of what we do is to identify pieces of content that students tend to have trouble learning or picking up and when those areas come up, we work as a team to brainstorm ways that we can design a game that will help kids to better understand and really learn and remember these content areas. Arana: Mission Lab is something as a structure within a school that does not exist in any other school that I know of. The support that it gives teachers, I think especially at a public school, makes it extremely unique. It's just a place where teachers can really be creative and are really encouraged to be creative with our curriculum and also a space of collaboration. Student: We're not just playing the games for no reason.

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för att komma ihåg uppgifter, tider, detaljer, genomgångar behövs och aldrig tidigare har det varit så enkelt att tillämpa tekniken för att komma åt detta. Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas.

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Lärarens motivationsfaktor!

Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen har använts i utprövningsomgången och riktar sig till lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare och förskollärare i förskoleklass. Även personal i skolbibliotek kan arbeta med denna modul. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten är att innehållet ska vara relevant för skolans alla ämnen. (Modul i Läslyftets utprövningsomgång 2014/15– se Läs- och skrivportalen) Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen Modulen riktar sig till lärare i årskurs 1-9 i skolans alla ämnen. (Ansvarigt lärosäte: Göteborgs universitet) Att skapa läsintresse Modulen riktar sig till lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare och förskollärare i förskoleklass. (Ansvarigt lärosäte: Högskolan i Borås) Läsa och skriva i alla ämnen Modulen riktar primärt till lärare som undervisar i årskurs 1-3. (Ansvarigt lärosäte: Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping) (Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola)

Lär dig mer Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera på sin bästa förmåga. Kommuner som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 prövar sin egen styrning och ledning utifrån tre områden och sex satser: Gemensam ledningLedningsnivåerna (nämnd, förvaltningsledning, rektorer) är sammanlänkade.Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning. Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga.Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande. Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling.Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Diskutera den samlade läroplanen Diskutera kursplanen

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Icke desto mindre kan erfarenhetsutbytet leda till att skiljaktigheterna mellan de inblandade träder fram och att förlamande konflikter blossar upp. Text: Vanja Lozic

Related: