background preloader

Att bedöma lärande: The Big Five - de fem förmågorna, del 2

Att bedöma lärande: The Big Five - de fem förmågorna, del 2

The Big 5 – allt du måste veta i fem punkter 1. Vad är egentligen The Big 5? Begreppet The Big 5 har i Sverige, åtminstone i pedagogiska sammanhang, fått en helt ny betydelse. Göran Svanelid, numera pensionerad universitetslektor, lanserade i november 2011 sitt argument om de fem stora förmågor som han menar att lgr 11 efterfrågar av eleverna, oavsett ämne. Han presenterade begreppet och specificerade de fem förmågorna i en artikel i Pedagogiska magasinet. Svanelid hade analyserat de 16 kursplaner som ingår i lgr 11. Analysförmåga. Tydligast syns efterfrågan på dessa förmågor enligt Svanelid i de långsiktiga målen och kunskapskraven, men även i det centrala innehållet. 2. Vad tjänar då den här indelningen till? – Det är dessa [fem förmågor] som lärare ska fokusera på när de planerar sin undervisning, skriver lokala pedagogiska planeringar, gör sin bedömning, skriver individuella utvecklingsplaner och för utvecklingssamtal. Vinsterna? – Jag tror att [fokus på Big 5 ökar måluppfyllelsen] och många lärare med mig. 3. 4. 5.

Educational Technology and Mobile Learning: 7 Important Tips for Providing Effective Feedback to Your Students March 20, 2014 Feedback is an essential element in the teaching/learning process. Through feedback students get to know how they are doing in their learning and through it too teachers learn about the usefulness of their teaching strategies and what should or should not change. However, the power of feedback as a pedagogical aid resides in knowing when and how to provide it to learners. As Jam Chappuis argues, " effective feedback occurs during the learning, while there is still time to act on it." Also, feedback should not be the equivalent of grading or else students will "routinely read only as far as the grade". This wonderful visual is found on inservice.ascd.org

Hur kan man synliggöra förmågorna? | TheBig6 | #visombärenförmåga Ja, den frågan möter jag ofta. Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Kanske många lärare vill ”få med allt”? Kompletta LPPer och matriser? Den här sammanställningen ”The Big 5″ har fått oss att tala om förmågorna i skolan, oavsett pedagogisk roll. För ganska exakt ett år sedan fick jag en idé som jag testade på mina egna barn. Det här var på höstlovet 2012. Att synliggöra veckans förmåga handlar om att ge eleverna ett språk – ett gemensamt språk. Redan andra veckan kände jag att det var något som saknades i sammanställningen ”The Big 5″. Jag vill att alla elever ska känna sig delaktiga i skolan och känna att de har möjlighet att göra sitt bästa. Men, hur synliggör man förmågorna då? Jag tror att man ska börja redan i förskoleklass. Jag har många gånger liknat förmågorna vid ett tåg ”Ett tåg lastat med förmågor…”. /Lotta

De fem förmågorna i teori och praktik (38366-01) Vid sidan av ämneskunskaper ställer kursplanerna för grundskolan krav på generella kompetenser. Dessa har kallats The Big 5 och omfattar analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Göran Svanelid visar att man kan hitta dem i det centrala innehållet, i kunskapskraven och de långsiktiga målen i läroplanen och ger exempel på hur man kan använda dem som utgångspunkt i undervisningen. Svanelid har under flera års tid rest till kommuner och skolor med sitt budskap om The Big 5 och har nu samlat sina slutsatser i en överblickbar och lättillgänglig bok. De fem förmågorna i teori och praktik är en inspirationskälla för lärare och andra verksamma i grundskolan.

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Fem förmågor i fokus Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera och argumentera, reflektera och jämföra. I Lgr 11 finns det 71 övergripande mål. Göran Svanelid, universitetslektor och före detta lärarutbildare, ville hjälpa lärare att fokusera på det som är viktigt. När han gick igenom grundskolans kursplaner fann han att de övergripande målen gick att föra samman till fem – the big five. – Det är de här förmågorna som ska utvecklas under lektionstiden och sedan bedömas. SO-läraren Ida Sohlberg blev såld när hon mötte konceptet. – Vi har gått igenom konceptet på föräldramöten, har med det i blanketten som elever och föräldrar skriver inför utvecklingssamtalet och när vi skriver IUP följer de fem förmågorna med som en röd tråd i alla ämnen. Ida Sohlberg inleder varje lektion med att redovisa vilka förmågor de ska arbeta med. – Oftast får jag in åtminstone fyra förmågor. – Jag vet att jag ligger nära både kunskapskraven och kursplanernas centrala innehåll.

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". För att elever i skolan ska utveckla kunskaper inom ett ämne behövs faktakunskaper men det räcker inte med det.

Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Procedurförmågan – Veta skillnaden mellan fakta och åsikt. 7164-706-1 Svanelids skolfrågor - Big 5

Related: