background preloader

Samtiden - Att bedöma lärande: The Big Five - de fem förmågorna, del 2

Samtiden - Att bedöma lärande: The Big Five - de fem förmågorna, del 2

http://www.ur.se/Produkter/178685-UR-Samtiden-Att-bedoma-larande-The-Big-Five-de-fem-formagorna-del-2

Related:  THE BIG 5BFLIntroduktion

Malins PPlugg Har gjort en förmågor-vägg som jag hoppas tydliggör förväntningarna på barnen och vad förmågorna innebär. Vi ska i höst jobba för att förtydliga vad vi bedömer. Jag tänker att jag ska plocka fram djuren på tavlan för att synliggöra förmågorna som vi jobbar med just då. Ska vi jobba med geometriska figurer plockar jag fram lejonet och så jämför vi figurerna eller när vi ska ha klassråd så kan jag ta fram elefanten. Ser fram emot hösten… Men snart lite ledighet. Här finns fler exempel på hur andra har synliggjort förmågorna!

Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Författarna vill belysa centrala begrepp och dilemman i arbetet med bedömning och presentera förslag på lösningar till effektivare och mer elevaktiva bedömningsprocesser.

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer.

The Big 5 – allt du måste veta i fem punkter 1. Vad är egentligen The Big 5? Begreppet The Big 5 har i Sverige, åtminstone i pedagogiska sammanhang, fått en helt ny betydelse. Göran Svanelid, numera pensionerad universitetslektor, lanserade i november 2011 sitt argument om de fem stora förmågor som han menar att lgr 11 efterfrågar av eleverna, oavsett ämne. Han presenterade begreppet och specificerade de fem förmågorna i en artikel i Pedagogiska magasinet. Svanelid hade analyserat de 16 kursplaner som ingår i lgr 11.

Förmågor Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Lgr 11, Big 5 och bedömning I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter. Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. Jag gick då hem och funderade hur ska jag sätta igång ett jobb om TB5 med mina elever på lågstadiet. För att sätta mig in det ordentligt började jag gå igenom Lgr 11 för att se var jag kunde hitta just de förmågorna som finns med i TB5.

Lär dig mer Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka.

De fem förmågorna i teori och praktik (38366-01) Vid sidan av ämneskunskaper ställer kursplanerna för grundskolan krav på generella kompetenser. Dessa har kallats The Big 5 och omfattar analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Göran Svanelid visar att man kan hitta dem i det centrala innehållet, i kunskapskraven och de långsiktiga målen i läroplanen och ger exempel på hur man kan använda dem som utgångspunkt i undervisningen. Svanelid har under flera års tid rest till kommuner och skolor med sitt budskap om The Big 5 och har nu samlat sina slutsatser i en överblickbar och lättillgänglig bok.

En sammanfattning av Nottinghams bok Utmanande undervisning som vi läste inom #pedaläslyft Vi har läst Utmanande undervisning i klassrummet av Nottingham inom #pedaläslyft. Här nedan kommer en sammanfattning av boken för er som vill. Boken är utgiven av Natur & Kultur 2013 och har åtta kapitel. Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar.

Fem förmågor i fokus Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera och argumentera, reflektera och jämföra. I Lgr 11 finns det 71 övergripande mål. Göran Svanelid, universitetslektor och före detta lärarutbildare, ville hjälpa lärare att fokusera på det som är viktigt. När han gick igenom grundskolans kursplaner fann han att de övergripande målen gick att föra samman till fem – the big five. Systematiskt kvalitetsarbete kring undervisningen Det var ingen som begärde det av mig. Jag drevs av egen nyfikenhet. Jag ville se hur min undervisning påverkade, eller inte påverkade mina elevers lärande. Jag ville utveckla det jag kunde utveckla. Undervisningen var utvecklingsbar.

Lägg krutet på The Big 5 Just nu sitter lärare runt om i landet och försöker skapa lokala pedagogiska planeringar utifrån tolkningar av den nya läroplanen Lgr 11. En avgörande fråga är om dessa planeringar blir ytterligare en plikttroget framtagen hyllvärmare som stjäl tid och tar död på lärares kreativitet, eller ett levande pedagogiskt dokument som även elever och föräldrar har nytta av. Till en början kan det vara en god idé att ställa grundfrågan: För vem skrivs en lokal pedagogisk planering?

Related: