Min SETT-föreläsning – manus och bilder: Formativ bedömning som elevhälsoarbete

Formativ bedömning – en del av elevhälsoarbetet Skolan ska både förebygga och åtgärda situationer där elever riskerar att inte nå målen. En effektiv återkoppling och en säker bedömningskompetens från lärarens sida är verktyg för att både förebygga och åtgärda svårigheter att nå målen. i min föreläsning vill jag diskutera de pedagogiska perspektiv som medvetet eller omedvetet ligger till grund för hur vi ser på skolans roll när elever hamnar i svåra situationer. Jag vill också visa konkret hur det ena perspektivet, det relationella, underlättar för ett kollegialt samarbete och lärande om måluppfyllelse och hur man kan utreda vad som ligger bakom elevers beteende eller uppvisade svårigheter. Formativ bedömning som förhållningssätt genomsyrar arbetet utifrån detta perspektiv som är evidensbaserat och bevisat effektivt. Vilka tre saker gör att formativ bedömning är en del av ett elevhälsofrämjande arbete? De här verben (och lite fler) förekommer i alla kurser och ämnen: (lista)

I huvudet på Carol Dweck - tankar och tips om Mindset - ...tänk vidare... Jag har under ett antal år intresserat mig för och försökt använda Carol Dwecks Mindset-teori. För mig startade det i klassrummet som ett sätt att skapa ett motiverande klimat med elever i stort behov av detta men insåg vartefter att alla elever (och vi lärare själva) skulle kunna dra nytta av detta tänkesätt. Begreppet Mindset har sedan under åren dykt upp här och var i den svenska skoldebatten t ex genom inslag i BoB-kursen (distanskursen vid Karlstad universitet) och i diverse forum på nätet. Ibland har, hoppfullt nog, Mindset tagits upp av olika skolföreläsare. Jag träffade Carol Dweck på konferens i Norge 2010 och bjöd i samarbete med James Nottingham över Carol Dweck till Skandinavien för en konferensserie under en vecka i september 2014. Kraften i att tro att du kan bli bättre - Carol Dweck -TED I samband med Dwecks besök diskuterade vi en hel del om vad som händer när teorin ska sjösättas i skolor. 1. Dessutom har det tyvärr visat sig att mindset blivit en ny etikett. 2. 3.

Dags att undervisa begripligt Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. – Det här kan bli en stor förändring. Den pekar på lärarens skyldighet att undervisa så att eleverna förstår, säger Wern Palmius. Det går inte längre att framåt terminsslutet ”vifta med F-varningar” och inte heller att skjuta över ansvaret för vissa barn till en speciallärare, menar han. – Det är inte rimligt att uppemot hälften av eleverna i en klass är ”särskilda”. För rektorn innebär de nya reglerna en skyldighet att lägga sig i undervisningen, eller åtminstone ta reda på att den är begriplig. – Rektorn har nu fått ett verktyg för att diskutera pedagogik, säger Wern Palmius, och tillägger att det även blir specialpedagogernas uppgift att ta reda på om undervisningen bedrivs på ett sätt så att alla elever kan ta till sig den. – De kostar möjligen en ny vana.

#frågebatteriet #frågebatteriet hänger runt min hals. Frågebatteriet följer mig hela dagarna för att jag ska vara medveten om hur jag ställer frågor. Till eleverna. Till kollegor. Till mig själv. När jag möter vuxna frågar de nästan ingenting. untitled Lär för livet! | Formativ bedömning och ett språkutvecklande arbetssätt lyfter undervisningen! untitled Coniuncti forte - tillsammans starka Höstterminen 2014 fick jag många nya uppdrag. Ett av dem var att planera och leda lärarforum, som under vårterminen skulle vara gemensamma för Roslättsskolans och Kyrkskolans personal samt handla om bedömning. De skulle även vara en fortsättning på kommunens gemensamma konferens Betyg och bedömning som vi hade i november. Tankarna snurrade igång direkt, men jag hade svårt att hitta en bra struktur och den röda tråden inföll sig aldrig. Jag och min biträdande rektor satte oss ner för att strukturera upp våra respektive tankar och analysera våra skolors behov. Vi kom fram till att huvudsyftet med forumen var att påbörja en process för att skapa en högre grad av samsyn kring bedömning i allmänhet och bedömningsaspekter i synnerhet för ökad validitet och reliabilitet. Vi har på båda skolorna under tre terminer arbetat med matematiklyftet och vi upplever att det upplägget är det som leder till en utveckling av undervisningen på ett djupare plan. Den 4 mars träffades vi. Att diskutera

untitled Äpplen Inspirerad av filmen om Austins butterfly, planerade jag den här lektionen. Målen var att: * få eleverna mer mottagliga för feedback, utan att känna att det var personlig kritik. * träna eleverna på att ge konstruktiv kritik. * få eleverna att rita och måla vad de verkligen ser. * få eleverna att lägga tid och tanke i sina bilder, att prova, göra om, förbättra.* låta eleverna träna i att kommunicera runt en bild, genom att använda begrepp som hör till bildämnet.* att göra eleverna medvetna om hur utveckling sker. Jag genomförde min lektion i en årskurs 4. Jag berättade om en elev jag en gång hade. Hon ville göra en bild av ett äpple, men hon ville göra det bra. Hon målade så noga hon kunde innanför linjerna. "Vad tror ni att jag gav henne för råd?" Efter lite diskussioner tog jag fram nästa bild. "Vilka råd tror ni att jag gav henne sedan?" Hade hon lyckats? Det blev ytterligare diskussioner i klassen. Mina fjärdeklassare blev klart imponerade, men det verkade ändå inte så svårt.