background preloader

Lärmoduler om bedömning – Hur skapar vi likvärdig bedömning? Hur kan den summativa bedömningen användas formativt?

Lärmoduler om bedömning – Hur skapar vi likvärdig bedömning? Hur kan den summativa bedömningen användas formativt?
Related:  Skola

Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning. ”Det tar mycket tid, speciellt i början.

Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Lärmiljö - Umeå Det vägledande stödmaterialet har utvecklats i nära samarbete med pedagoger, specialpedagoger, rektorer och elevhälsopersonal. Materialet består av formulär och en anpassnings- och åtgärdsbank. Det hjälper skolpersonal att skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning för att sedan komma igång med relevanta stödinsatser i lärmiljön. En förskoleversion av formulären har utformats med anpassad terminologi och illustrationer. Vi som har arbetat i projektet heter Anna Boman, Erik Rova och Liselott Wihlbäck. I filmen nedan berättar skolpersonal hur de upplevt materialet. Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket

peer instruction-formation bedömning Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Basmodulen syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra det kollegiala lärandet lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen. Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden. Om ni väljer att träffas varje vecka kommer varje möte att motsvara ett moment (B eller D) i lärmodulerna. Lärmodulcykel Moment B) Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs in Källa: Skolverket.

Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?

KvUtiS | Utbildning – Alla ska lyckas! Att öppna och läsa inlägg 19 januari, 2013 Under varje inlägg finner du ”Postat den” följt av ett datum. Om du klickar på detta datum, öppnas inlägget så att du kan läsa vidare. Läs mer>> Matematiklyftets introduktion i Klågerup – presentation 22 augusti, 2013 Matematiklyftets introduktion i Klågerup fredagen den 16 augusti 2013 Den 16 augusti 2013 lyfte matematiken i Svedala kommun. Klicka här eller på bilden för att ta del av presentationen. Läs mer>> Läsning – Skolforum 2013 5 april, 2014 Föreläsningar från Skolforum 2013 som är en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. Läs mer>> Att bedöma för lärandet i NO – material 24 april, 2013 Att bedöma för lärandet i NO – Skolverket Läs Skolverkets skrift om bedömning för lärande med fokus på Naturorienterande ämnen, som dock kan fungera som stöd för lärare i alla ämnen. Den första delen av materialet beskriver BFL generellt för samtliga ämnen utifrån följande rubriker: Läs mer>>

Förtydliga bedömningen av förmågorna. | Malins PPlugg Nu har jag börjat fundera över hur tydlig jag är med bedömningen av förmågorna för eleverna. Kände att jag behövde viss när dessa förmågor bedöms på ett tydligare sätt. Så tanken slog mig att jag måste visa var dessa finns på våra PP-väggar. Lärmodul "Samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet" - Kvutis Med samarbetsorienterat lärande menar vi aktiviteter där två eller flera elever lär tillsammans – med och av varandra. Vinsten med ett samarbetsorienterat lärande är att eleverna kan ta del av varandras idéer, erfarenheter och kunskaper, vilket ger fler och vidgade perspek­tiv. I ett samarbetsorienterat lärande kan varje individ ges möjlighet att visa sina styrkor genom att ta initiativ, ansvar och ibland vägleda sina kamrater. I SPSM:s skrift Lära tillsammans – samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet lyfts lärdomar och framgångsfaktorer från en studie om samarbetsorienterat lärande fram. Studien prövade idén att elever själva får kunskap och verktyg för att göra sina kamrater delaktiga. Moment A - individuell förberedelse Moment B - kollegialt arbete DiskussionVilken identitet och vilka värderingar ska prägla vår skola? Planera Ni ska introducera ett samarbetsorienterat lärande i er undervisning. Under genomförandet skriver du kortfattat ner dina noteringar. Moment C - aktivitet

Kritiskt tänkande Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? Nedan presenteras en modell över fyra nivåer av kritiskt tänkande att träna i skolan. På den första och lägsta nivån fokuserar lärandet på att minnas och att återupprepa. Det här är också det ytligaste lärandet. Den andra nivån av kritiskt tänkande handlar om att förstå och organisera. Den tredje nivån av kritiskt tänkande fokuserar på att tillämpa, beräkna, göra konstruktioner och lösa problem. I den fjärde nivån av kritiskt tänkande bryter eleven isär saker (såväl konkreta som abstrakta ting) och bygger ihop. Så långt har vi undersökt hur ett lärobjekt kan varieras för att stimulera olika grader av kritiskt tänkande. Känner du att du fastnat på något av stegen i din undervisning? The following two tabs change content below. Håkan Fleischer är filosofie doktor i pedagogik och filosofie magister i medie- och kommunikationsvetenskap.

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med. Den absolut bästa länksamlingen är gjor av IT-mamman, men även den på IKT-skafferiet är väldigt bra. Sen finns detta tydliga ark för att hitta verktygen som passar för att ställa frågor och få snabb återkoppling på lärandet. Nedan har jag kategoriserat mina länktips efter rubrikerna muntligt (gäller både tala och samtala), skriftligt, lyssna, och läsa, men även grammatik och ordinlärning då det är centralt i språkinlärningen, samt övrigt: Muntligt För muntligt kan man testa Mystery Skype, Silent viewing eller att spela in sig själv på diverse program på datorn är kul, som Quicktime eller iMovie om man har tillgång till surfplattor. Här finns ett inlägg om att göra egna podcasts.

Related: