Lärmiljö - Umeå Det vägledande stödmaterialet har utvecklats i nära samarbete med pedagoger, specialpedagoger, rektorer och elevhälsopersonal. Materialet består av formulär och en anpassnings- och åtgärdsbank. Det hjälper skolpersonal att skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning för att sedan komma igång med relevanta stödinsatser i lärmiljön. En förskoleversion av formulären har utformats med anpassad terminologi och illustrationer. Vi som har arbetat i projektet heter Anna Boman, Erik Rova och Liselott Wihlbäck. I filmen nedan berättar skolpersonal hur de upplevt materialet.
Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Basmodulen syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra det kollegiala lärandet lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen. Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden. Om ni väljer att träffas varje vecka kommer varje möte att motsvara ett moment (B eller D) i lärmodulerna. Lärmodulcykel Moment B) Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs in Källa: Skolverket.
Kritiskt tänkande Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? Nedan presenteras en modell över fyra nivåer av kritiskt tänkande att träna i skolan. På den första och lägsta nivån fokuserar lärandet på att minnas och att återupprepa. Det här är också det ytligaste lärandet. Den andra nivån av kritiskt tänkande handlar om att förstå och organisera. Den tredje nivån av kritiskt tänkande fokuserar på att tillämpa, beräkna, göra konstruktioner och lösa problem. I den fjärde nivån av kritiskt tänkande bryter eleven isär saker (såväl konkreta som abstrakta ting) och bygger ihop. Så långt har vi undersökt hur ett lärobjekt kan varieras för att stimulera olika grader av kritiskt tänkande. Känner du att du fastnat på något av stegen i din undervisning? The following two tabs change content below. Håkan Fleischer är filosofie doktor i pedagogik och filosofie magister i medie- och kommunikationsvetenskap.
Lärmodul "Samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet" - Kvutis Med samarbetsorienterat lärande menar vi aktiviteter där två eller flera elever lär tillsammans – med och av varandra. Vinsten med ett samarbetsorienterat lärande är att eleverna kan ta del av varandras idéer, erfarenheter och kunskaper, vilket ger fler och vidgade perspektiv. I ett samarbetsorienterat lärande kan varje individ ges möjlighet att visa sina styrkor genom att ta initiativ, ansvar och ibland vägleda sina kamrater. I SPSM:s skrift Lära tillsammans – samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet lyfts lärdomar och framgångsfaktorer från en studie om samarbetsorienterat lärande fram. Studien prövade idén att elever själva får kunskap och verktyg för att göra sina kamrater delaktiga. Moment A - individuell förberedelse Moment B - kollegialt arbete DiskussionVilken identitet och vilka värderingar ska prägla vår skola? Planera Ni ska introducera ett samarbetsorienterat lärande i er undervisning. Under genomförandet skriver du kortfattat ner dina noteringar. Moment C - aktivitet
Skolbiblioteket - en pedagogisk resurs, på riktigt Styrdokumenten - Vår grund för samarbete Den viktigaste insikten under all vår tid som skolbibliotekarier är att skolans mål måste vara desamma som skolbibliotekets mål. För att skolbiblioteket och skolbibliotekarien skall kunna bli helt inkluderade i skolans arbete och visioner krävs att all pedagogisk personal på en skola jobbar åt samma håll. Skolan styrs av styrdokument, där det som berör oss som skolbibliotekarier på grundskolan allra mest är Läroplanen för grundskolan, LGR11. Det går att ha åsikter om ifall det är bra eller inte att den nya skollagen kräver tillgång till skolbibliotek, men inte tillgång till skolbibliotekarie. Vad vi fann där, inom nästan varje ämne, var mål att applicera på vår verksamhet. Den viktiga rektorn En rektor som är väl insatt i vad ett skolbibliotek är och hur det kan användas som en pedagogisk resurs är ett måste för en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Samarbete mellan pedagog och bibliotekarie Här är några riktlinjer:
Stöd för utveckling - Kvutis Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera på sin bästa förmåga. En lärmodul är ett ”utvecklingspaket” där artiklar, filmer och annat material sätts i ett sammanhang, diskuteras och prövas. Varje lärmodul består av fyra moment: Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Nedanstående lärmoduler vänder sig till lärare. Förbättra er praktik genom att utmanas av skolforskning Alla ska lyckas (KvUtiS) I lärmodulen får ni prova på och förbättra er praktik genom att att ta del och utmanas av några av skolforskningens framgångsfaktorer. Betyg och likvärdig bedömning Samtal om text
Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?
Höstterminen 2015 Naverlönnskolan #arbetsmaterial | Kvutis Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Sammons betonar några delar som särskilt viktiga: undervisningens kvalitet med elevers kunskaper i fokus, ett varmt omhändertagande klimat och att eleverna känner sig uppskattade som människor. Hon benämner de skolor som lyckas ge alla elever möjlighet att nå höga resultat i skolan som ”effektiva skolor”. En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer.
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket
Bedömning och betyg utifrån Lgr11 - den 17 november 2014 - Kvutis Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. – Skolverket Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning och betyg utifrån Lgr11. Program 8.30 Inledning och information om dagen 9.00 Kaffe och frukt 9.15 Arbete i ämnesgrupper med uppgift 1 ”När vet vi att en elev kan?” 10.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 2, ”Bedömning – Vad gäller?” 12:00 Lunch 13.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 3, ”Planera för bedömning” 15.00 Kaffe och kaka 15.15 Skolkonferens Inför konferensen ska ni se filmen Betyg – så funkar det! Uppgift 1 (9.15-10) Läs och diskutera ett autentiskt bedömningsdilemma Hej Idag på so-konferensen fastnade vi i en mkt intressant diskussion. Lärare som väljer att bedöma denna text kommer självklart kunna sätta höga betyg! Vilket sätt tycker ni är det rätta?
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för att komma ihåg uppgifter, tider, detaljer, genomgångar behövs och aldrig tidigare har det varit så enkelt att tillämpa tekniken för att komma åt detta. Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas.