background preloader

Formativ bedömning - bedömning för lärande

Formativ bedömning - bedömning för lärande
Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Bedömningens roll i läroprocessen Både i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedömning fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning. Material om formativ bedömning Den svenska forskningen om formativ bedömning är inte särskilt omfattande.

Formativ bedömning kräver lärarens visdom I sin bok Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken presenterar Dylan Wiliam studier som visar att elevprestationerna förbättras när lärare blir bättre på att integrera formativ bedömning i undervisningen. Goda skolprestationer är av betydelse då de förknippas med högre lön, bättre hälsa och längre liv samt ökat ekonomiskt välstånd i samhället. Den deprimerande sanningen i tidigare studier är att nettoeffekten av många regeringars politiska initiativ och åtgärder för att förbättra skolprestationerna har blivit noll eller nästan noll. Tre generationers forskning om effektiva skolor presenteras. Enligt Wiliam är lärarens arbete inte att överföra eller förenkla kunskap utan att skapa effektiva, motiverande lärmiljöer. Många exempel i boken kan kännas främmande då de är importerade från USA eller andra utbildningssystem som skiljer sig från det svenska.

Framsida | Bedömning för lärande Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.

SSAT | Embedding Formative Assessment Introduction Embedding formative assessment is a two-year professional development pack for schools and colleges that contains all the materials needed for a professional development day together with a complete of materials for running eighteen monthly follow-up workshops. Changing teacher practice is complex and these training materials are designed to help you address this challenge. In preparing this pack our aim was to share with you what is known about the nature of expertise in teaching and why changing practice is so hard. This is why it is necessary to create a supportive environment for teachers to develop together. As well as providing lots of techniques for implementing formative assessment, this pack probes deeply into the issues surrounding teacher learning communities (TLCs) and includes films of classroom practice, as well as interviews with students and teachers. Third section – Core materials: resources required for each year of operation have been provided for you.

Tester leder till lärande Kan ett test generera lärande? Ja, säger Veit Kubik som disputerat på en avhandling i psykologi om testbaserad inlärning och hur det påverkar minnet. – När jag läste på Stockholms universitet insåg jag att det fanns en testningseffekt, att testet självt genererar lärande. Vi lär oss inte bara genom instudering utan också när vi testar hur väl vi lärt oss något, säger Veit Kubik i en intervju med Skolporten. I tre empiriska studier har Veit Kubik undersökt hur testning påverkar lärande. – Antingen fick de plugga dem om och om igen, eller så hade de tillfällen med test. Han säger till Skolporten att ett av de viktigaste resultaten är att både minnestestning och motoriskt utförande av en handling ökar minnets prestation och minskar glömskan över en veckas tid. – Ett annat viktigt resultat är att testningen kan förbättra inkodning av information till ett senare tillfälle. Veit Kubik menar att testbaserad inlärning kan vara ett kraftfullt pedagogiskt hjälpmedel för när man ska lära sig något.

Related: