background preloader

Exit Ticket

Exit Ticket

http://www.theteachertoolkit.com/index.php/tool/exit-ticket

Related:  Formativ bedömningDidaktiska tipsDidaktikFormativ bedömningmoscarossa

No-hands-up, Exit Tickets och Flygande bedömning för ett inkluderande klassrumsklimat med stöd av IKT Först några tankar sedan konkreta tips! Som högstadieelev gick jag med darrande ben in till en del av klassrummen. Andra klassrum längtade jag till. Jag har många gånger efteråt funderat över varför det var på det här sättet och kommit fram till ett svar, som jag tror stämmer: Jag var rädd för att räcka upp handen! Rädd för att bli tillfrågad och svara fel. Psykologilexikon - lexikon - ordbok i psykologi - hitta förklaringen till ordet här Eng: Socratic question [sɒˈkrætɪk ˈkwestʃən, səʊˈkrætɪk ˈkwestʃən]. Fråga av den typ som används i sokratisk frågeteknik (eng: Socratic questioning, Socratic questioning technique), sokratisk samtalsstil, sokratisk metod (eng: Socratic method, Socratic dialogue, method of elenchus, elenctic method, Socratic irony), uppkallad efter den grekiske filosofen Sokrates (470-399 f Kr). Sokratisk frågeteknik består enligt en vanlig missuppfattning i konsten att ställa frågor av typen: "Varför säger du det?"

Klassrumsregler Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum.

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Learning Platform - itslearning De flesta lärare och forskare är överens om att formativ bedömning kan höja kvaliteten på undervisningen, förbättra elevernas skolupplevelse och även deras studieresultat. Men hur ska stressade lärare, som kan ha så många som 170 elever varje vecka, hinna med att ge konstruktiv återkoppling till alla sina elever? För många lärare är det tid som behövs för att lyckas med formativ bedömning: ju fler elever en lärare har kontakt med desto mer tid tar det att ge konstruktiv återkoppling som eleverna kan använda för att förbättra sina resultat. I det dokumentet som du kan ladda ner nedan berättar vi hur lärare kan tillämpa formativ bedömning i praktiken. Vi tittar också på hur en lärplattform kan ge fler, inklusive skolledare och föräldrar, en bra överblick över elevernas utveckling, och vi ger praktiska exempel på enkla bedömningsrutiner som kan genomföras digitalt. Vi kan även rekommendera en videon om formativ bedömning med Andreia Balan.

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Ny lärare: Att presentera sig för klassen Detta att få en ny klass. Man är pirrig så det kryper i hela kroppen. En glad anspänning. Vilka är de eleverna? Och eleverna så. Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande. Att använda rätt ord däremot påverkar vår förmåga att utreda, samtala och undanröja hinder för lärande vilket i sin tur bidrar till kompetensutveckling hos alla som jobbar i skolan. Därför satte jag mig ned och funderade över vilka ord och uttryck som är viktigast att ha koll på och vilka som man bör undvika.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Att sätta tydliga mål för varje lektion Lektioner är en viktig del av arbetsdagen för lärare och elever. Då finns möjligheten att delta i det växande som lärande innebär. Möjligheten bereds både för oss som lärare som vill delta och iaktta elevers lärande, men även att elever uppmärksammar sitt eget och andras lärande – och växer av det. För mig som lärare är det därför viktigt att ha koll på bå¨de vart kursen är på väg i som helhet (med stöd i styrdokument etc) men ändå viktigare är att försöka veta vart eleverna vill med sitt lärande.

Litteraturtips – Att bedöma och sätta betyg – Tio utmaningar i lärarens varda... I går sken solen och jag spenderade eftermiddagen i trädgården liggandes i en solstol med en av sommarens böcker, den nyss utkomna (maj14) Att bedöma och sätta betyg – Tio utmaningar i lärarens vardag. Författarna är Anna Grettve, Marie Israelsson och Anders Jönsson. Så här skriver Natur och Kultur själva om boken: Att bedöma och sätta betyg är en av lärarens viktigaste och svåraste uppgifter och i det arbetet uppstår frågor. Författarna diskuterar dessa utifrån tio konkreta utmaningar i lärarens bedömningsvardag.

Om verklighetsbaserat lärande Verklighetsbaserat lärande är vår pedagogik som står till grund för vår skola. På Sjölins gymnasium är all undervisning verklighetsbaserad och sker i form av Sjölins Case men även genom undervisning i enskilda ämnen. 1. Sjölins Case Hälften av vår undervisning sker i form av Sjölins Case. Här arbetar vi 6-8 veckor i taget med utmaningar i tre steg.

Related: