background preloader

Synligt lärande

Synligt lärande
Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom formativ bedömning, med en läreffekt på 0,9 vilket ger ett mycket effektivt lärande. Klicka på länken för att se en översiktlig presentation av Hatties forskning i form av ett filmklipp – Synligt lärande i Svedala (5:13). Det handlar inte bara om att lära sig. Lyssna på John Hattie intervjuas i Aktuellt (5:01) eller titta på en föreläsning där John Hattie, berättar om läreffekter: Visible Learning Below average methods (14:45) effective methods (14:56). 0,90 Formativ bedömning Att tillhandahålla formativ bedömning ger generellt de bästa effekterna på elevernas studieresultat. (ur Synligt lärande, Jan Håkansson) Related:  Formativ bedömning

Visible Learning: 800+ Meta Studies And 138 Effects Visualized John Hattie has synthesized more than 800 meta-studies related to achievement. In his book Visible Learning he found 138 influences with positive and negative effects on learning outcomes. Some of Hattie’s critics state that comparing so many different things would be like comparing apples and oranges. But is it? How many meta-studies has John Hattie synthesized for each of the 138 influences? The picture shows a relatively balanced distribution of the 800+ meta-studies with an emphasis on “Computer assisted instruction”, “Gender” and “Feedback”. How many underlying studies has John Hattie synthesized for each of the 138 influences? The distribution of the studies underlying the 138 influences is a bit less balanced. What is the underlying number of people studied for each of the 138 influences? More than 80 million people have been studied in the research John Hattie synthesized for Visible Learning. Conclusion Some quick take-aways of these visualizations:

Ständigt denne Hattie Det sveper en megatrend över världens skolor och trendsättaren heter John Hattie, professor vid Melbourne University i Australien. Hattie-trenden började för ett par år sedan när han presenterade den stora metastudien Visible Learning som är baserad på mer än 50 000 studier i fler än 800 metaanalyser som har mätt effekten av olika insatser i skolan. Många är de skolpolitiker, skoltjänstemän och skolledare som studerat Hatties listor för att se vad de ska satsa på och kanske också för att se vad de inte ska göra. Nu har John Hatties uppföljning Synligt lärande för lärare kommit på svenska. Med effektstudierna som grund har han gått vidare och beskriver hur det ska gå till för att eleverna ska lära sig. Han redogör för hur lärare och skolledare ska arbeta för att få bästa resultat. Hattie har blivit känd genom att skriva om vad andra forskare har kommit fram till och hans forskningssammanställningar har gett honom en särskild status genom sitt översiktsperspektiv.

Duktig flicka: När prestationskraven går över styr Fil Dr Victoria Blom har tittat närmare på tänkbara orsaker till att en del personer blir sjuka av stress. — En förklaring till att unga kvinnor blir sjuka av stress återfinns i självkänslan, eller snarare brist på den. I stället för att ha en inneboende trygghet att man duger som man är så har en del personer en villkorlig, så kallad prestationsbaserad, självkänsla. Man strävar då ständigt efter att erhålla den självkänsla man saknar genom att hela tiden ställa höga krav på sig själv. Samtidigt finns ofta en rädsla för att misslyckas hos dessa personer då egenvärdet är avhängigt prestationens resultat, säger Victoria Blom. I sin avhandling Striving for self-esteem - Conceptualizations and role in burnout visar Victoria Blom att framgång och yttre bekräftelse blir en kompensation för bristande självkänsla. — En god grundläggande självkänsla i botten kan istället skapa en buffert mot misslyckanden och nederlag.

Metastudie pekar ut områden värda att utveckla Forskning visar att strukturella faktorer såsom socioekonomisk bakgrund, elevens kön och födelseland samt föräldrarnas utbildning har avgörande betydelse för barns och ungdomars lärande och framtidsutsikter. Men när det gäller hur väl en elev kommer att lyckas i skolan är lärarnas undervisningsstrategier och förhållningssätt gentemot elever är ännu viktigare. Alla lärare påverkar elevers kunskaper men vissa lärare gör detta bättre än andra understryker John Hattie, professor vid University of Melbourne, Australien. Hattie är kritisk till synen att all undervisning är lika bra och i boken ”Synligt lärande för lärare” presenterar han omfattande forskningsresultat som ska hjälpa lärare att öka ungdomars chans att lyckas bättre i skolan. Självreflektion och ”Synligt lärande” Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och med utgångspunkt från analysen förändra sina undervisningsstrategier. Tillitsfullt lärandeklimat Hattie förespråkar formativ bedömning. Text: Vanja Lozic

Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Synliggjorda lärandemål underlättar måluppfyllelse Ju mer eleverna kan om lärandemålen och vägen till framgång desto mer kommer de att engagera sig i skolan, understryker Hattie. Att nå personligt satta mål ökar självförtroendet Att få eleverna att sätta upp personliga mål är enligt Hattie en svår uppgift. Undervisningen ska vara på rätt nivå och målen ska vara utmanande och hela tiden över elevens aktuella kunskapsnivå för att eleven ska engagera sig. Relationell tilltro möjliggör elevers inre motivation Dialog, inte monolog

Utvecklingstrappan ~ Kilskrift Twitter är väldigt bra. Du kan hitta kollegor och andra att interagera med för att utveckla dig själv eller din profession. Det dyker upp tips till blogginlägg, tidningsartiklar och event. Det går att få tag på författaren till en bok eller Skolverket på... nåja relativt kort tid. letar du efter en app eller vill ha tips på bra onleineverktyg så behöver du inte vänta fullt lika länge. Det jag kunde önska, så här i efterdyningarna efter ett val, är att fler politiker inte bara hittade twitter utan faktiskt också använde det. I vilket fall dök det upp en fantastiskt tydlig bild på utveckling i mitt twitterflöde igår. Men trappan behöver inte gälla det flippade klassrummet. Ibland har vi en önskan att ställa oss på det översta trappsteget på en gång. Jag tror att tricket är att låta det ta den tid det tar. Våga sträva uppåt och våga tro på att du faktiskt kan ta dig upp för alla steg. Du kommer att stöta på många trappor i ditt lärarliv.

Skolforskning Vad är skolforskning? Skollagen (2011) slår fast att undervisning och utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. På de här undersidorna hittar du material som anknyter till båda begreppen, här samlat under namnet skolforskning. Ett begrepp som skolforskning inbegriper en mängd olika betydelser. Här kan du hitta arbeten som knyter an till det mesta som rör skola, undervisning, elever och lärare. Här finns allt från skolverksrapporter och internationella studier om utbildning på systemnivå, till lokala forskningsprojekt med fokus på ett mycket avgränsat innehåll vad gäller frågor om undervisning och lärande. Ämndesdidaktik och bedömning Skolforskningen spänner över en rad olika områden och finns inom flera ämnesdiscipliner. I Sverige kallar vi det för didaktik/ämnesdidaktik – begrepp som än så länge inte är helt gångbara utomlands där man ibland använder begreppet pedagogical content knowledge eller talar om School eller Teacher Research.

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna

Related: