background preloader

Exempel: Alignmentplanering

Exempel: Alignmentplanering

https://sites.google.com/a/ntitg.se/ikt-pedagogik/moduler/formativ-bedoemning/alignmentplanering

Related:  Formativ bedömningLärandekloster

”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Inlägg av Ylva Pettersson Man startade ett pilotprojekt med 1:1 på den skola där jag arbetar år 2007. Vi fick då elevdatorer till det estetiska programmet, och ganska fria tyglar att avgöra hur vi ville arbeta med dem. Det var bra, eftersom det tvingade oss att bli kreativa och samtala kring metodik. Det fanns också nackdelar med att vara så tidigt ute, och först på skolan.

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar.

Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås Kunskaps- och kvalitetstrappa På en av väggarna i klassrummet har vi satt upp en kunskaps- och kvalitetstrappa. Den är användbar till mycket inom formativ bedömning. Som man hör på namnet kan den visa olika kvalitet på kunskap men också framförallt olika kvalitet på förmågor. Med hjälp av den kan vi diskutera och få en ökad förståelse över vart vi ska i vår utveckling. Vad är målet? Undersökande arbete Många skolor och lärare väljer att låta sina elever göra undersökningar antingen på den egna skolan eller i det omgivande samhället. Från mindre arbeten i lägre åldrar till projektarbete i gymnasieskolan. Att hitta flexibla lösningar för att få elever att utifrån problem och egna frågor ta reda på och fundera kring olika områden är innehållet i det här temat. Temats innehållI Det öppna lärorummet beskriver Rigmor Lindö och Anette Eliasson sju olika faser i kunskapsprocessen som kan vara till hjälp för lärare som vill låta eleverna arbeta mer undersökande. I Cecilia Waerns artikel På jakt efter en teori beskriver hon vilka känslor informationssökningen kan väcka hos elever och att dessa känslor ibland hindrar dem i processen. Thomas Samuelssons artikel Processtöd i projektarbetet beskriver hur han arbetat med webbstöd för att handleda sina elever i deras projektarbete.

Stjärna på bedömning Hennes bedömningsblogg är uppskattad av skolfolk över hela landet. Sammanfattningen av läroplanen hon varit med och tagit fram, är öppnad 100 000 gånger. FoU-samordnaren Pernilla Lundgren beskrivs som en stjärna på området bedömning och liknar sig vid fantasidjuret skvadern – med ena benet i forskningen och det andra i lärarverkligheten. "Skolnörd med fokus på bedömning. Storyline Under en storyline skapar elever och lärare en berättelse tillsammans i klassrummet. Eleverna engageras i skapandet av karaktärer och platsen där berättelsen försigår. De ställs inför problem som de får lösa tillsammans i grupp. Elevernas förförståelse är utgångspunkten för deras vidare arbete. Temats innehållLäs Ylva Lundins artikel Storyline i korthet och lyssna på hennes föreläsning om Storyline.

Kamratrepsonsmallar för skrivning vid formativ bedömning Har lovat att dela med mig av mina responsmallar, sk pre flight-checklist inom svenska. De används inom nyckelstrategin att akrivera eleverna som lärresurser för varandra, för att tydliggöra för eleven och lära av sina och andras misstag. Det underlättar också rättningsbördan för lärare. Jag har responsmallar för nedanstående hittils men planen är att utöka allt eftersom vi arbetar vidare. Här finns en allmän som en av mina barndomsvänner gjort. Vid skrivandet kan de ha nytta av denna Lathud. Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Synligt lärande lucka 17 Lucka 17Det här med återkoppling i två riktningar - hur kan man göra? Återkoppling från lärare till elevEffektiv återkoppling kommer "i rätt tid" och upplevs av eleverna vara "bara till mig" och "just vad jag behöver för att få hjälp att gå vidare". I några studier har man kommit frram till att det inte alltid blir så. Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Här tänker jag berätta om hur jag arbetar med de två sista teknikerna.

John Hattie: Visible Learning – en sammanfattning och reflektion Denna text är en artikel skriven för Manus, läromedelsförfattarnas förenings tidning, marsnumret. John Hattie, skolforskare från Nya Zeeland, publicerade för 3 år sedan en metastudie i syfte att klargöra vilka faktorer som faktiskt innebär mätbart bättre resultat i elevers prestationer. Nu har hans bok Visible Learning for Teachers utkommit på svenska, Synligt lärande för lärare, på Natur & Kulturs förlag. Alla vill ha goda resultat -kvalitet- i skolan men det verkar svårt att nå samstämmighet kring hur det ska gå till.

Borås och bedömning för lärande Efter att snällt ha blivit ombedd om det kommer jag i denna text berätta om bedömning för lärande (BFL) och hur vi använder det för att utveckla undervisningen i Borås kommun. Jag har tidigare behandlat ämnet på min egen blogg, men kommer i denna text försöka beskriva lite mer hur arbetet har gått till. Det skrevs nyligen även ett inlägg om formativ bedömning här på Skollyftet, och denna text kommer att återupprepa en del eftersom utgångspunkten är densamma. Jag hoppas att utöver kunna ge konkreta exempel på verktyg som används inom BFL och formativ bedömning. Kommunala skolor i Borås på samtliga nivåer är delaktiga i detta projekt, som dessutom spänner över samtliga ämnen, och denna text visar hur jag som lärare i engelska och svenska som andraspråk på kommunens vuxenutbildning har uppfattat arbetet.

Related: