background preloader

Tips och idéer för lärare

Tips och idéer för lärare
På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass. Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.

http://tipsforteaching.wordpress.com/2012/04/25/exit-tickets/

Related:  svenskaFormativ bedömningSynligt lärandeDiverseFormativ bedömning

Läsårets sista novellsamtal I mina grupper i Svenska 1 valde vi att avsluta med novellsamtal. Då vi tidigare använt Aidan Chambers modell kändes det naturligt att fortsätta med den. Eleverna visste hur den fungerade och de kunde fokusera på texten i sig och inte så mycket på hur samtalet skulle gå till. För att få ett bra samtal fick eleverna i förväg ut den mall som jag gjort. För den som är intresserad finns mallen att hämta HÄR. Jag och skolans bibliotekarie, Marit Hammarland, såg också till att de noveller vi använde lästes under lektionstid.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.

Utvecklingssamtal med förmågorna som grund. Vilken väg ska du gå för att nå dina mål? Ja, nu är det utvecklingssamtaltider igen och den här terminen måste jag ärligt säga att det kändes väldigt befriande att inte behöva sitta mer eller mindre dygnet runt innan och skriva omdömen i diverse mallar. Jag vet att det har sett väldigt olika ut på olika skolor hur man har arbetat med omdömen och jag kan bara tala för hur det har varit hos oss. Det har varit en tung administrativ bit, vi har skrivit våra omdömen i Excel och det har varit mycket kopiera - klistra in. Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med.

Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Jag skrev metakognition på smartboarden och plockade fram symbolen för metakognitiv förmåga (vi använder dessa bilder: Thebig6).

En deckarhistoria med digitala verktyg Mina åttor har läst olika typer av deckare, bland annat Man kan bara bli hängd en gång och Ridån går upp. Den senare blev de mycket fästa vid och gav dessutom ett bra diskussionsunderlag. Vanligtvis skriver eleverna egna deckare, men tiden är knapp så här i slutet av terminen. John Hattie: Visible Learning – en sammanfattning och reflektion Denna text är en artikel skriven för Manus, läromedelsförfattarnas förenings tidning, marsnumret. John Hattie, skolforskare från Nya Zeeland, publicerade för 3 år sedan en metastudie i syfte att klargöra vilka faktorer som faktiskt innebär mätbart bättre resultat i elevers prestationer. Nu har hans bok Visible Learning for Teachers utkommit på svenska, Synligt lärande för lärare, på Natur & Kulturs förlag. Alla vill ha goda resultat -kvalitet- i skolan men det verkar svårt att nå samstämmighet kring hur det ska gå till. Det unika med Hatties forskning är att den utgår från data som är så omfattande att man måste förhålla sig till den.

Ny trend skapar rättvisare klassrum Läraren ställer en fråga till klassen, och sedan får någon av de ivriga eleverna som räcker upp handen svara. Eller kanske skriks svaret ut innan läraren gett ordet till någon? Det är en scen som de flesta känner igen från sin barndoms klassrum. Men kanske är det snart slut på handuppräckning i klassrummen - en ny trend där läraren istället slumpar fram vem som ska få svara håller på att bli riktigt stor ute på skolorna. »Se undervisningen med elevens ögon« är vår höst. John Hattie, världsberömd professor i pedagogik, pustar ut på sitt hotell i Auckland på Nya Zeeland i början av oktober. Det har varit varmt under dagen och han har lett en workshop med rektorer och lärare. De har arbetat med de principer för undervisning och lärande i klassrummet som John Hattie lade fast i sin bok »Visible Learning« för några år sedan.

Kims matteprov - feedback på ett annorlunda sätt Ett matteprov ses ofta som ett traditionellt summativt sätt att bedöma elevernas kunskaper. Som lärare vill man gärna att det skulle ha en formativ sida, att eleverna skulle använda det rättade provet till att få feedback, lära sig av misstagen och ta med sig de nya insikterna till nästa moment. Tyvärr är inte så lätt att få med eleverna när det gäller den saken. Det blir mest fokus på svart eller vitt, rätt eller fel. För att komma till rätta med det fick mina elever i årskurs 9 rätta Kims prov.

Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. ”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling.

Formativ bedömning i praktiken Den här sidan är framtagen speciellt för att tjäna som underlag vid en workshop om formativ bedömning i praktiken. Många av de exempel som finns på denna sida återfinns också på andra sidor i min blogg. Syftet med denna sida är att göra workshoparbetet lätthanterligt och exemplen lätta att hitta. Du som inte varit med på workshoppen är också välkommen att använda sidan för inspiration! Valbara uppgifter att jobba med: 1. Det osynliga barnet Den sista text vi läste gemensamt i Hjärtat i år var Tove Janssons novell Det osynliga barnet. Vi började gemensamt genom att titta på framsidan och samtala om vilke associationer titeln och bilden väckte. Nästa lektion fick eleverna det här pappret som stöttning: Det innehåller både de två helt centrala orden bjällra och veranda och de för handlingen helt oviktiga svampnamnen.

Related:  Svenskaformativ bedömning