background preloader

Kunskapsformaren

Kunskapsformaren
Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning.

http://skolvarlden.se/artiklar/kunskapsformaren

Related:  formativ bedömningklassrummet och övrig skolmiljöMitt klassrumFormativ bedömningformativ bedömning

Tala är silver - dela är guld Kan en film göra bedömningen av den muntliga förmågan mer likvärdig och begriplig? För att konkretisera sina idéer kring betyg och bedömning och få svar på frågan, filmade Marie Bergman sina 9:or när de samtalade kring böcker på olika betygsnivåer. – Jag ville tillsammans med mina elever, utveckla ett material som kan användas som stöd för diskussioner runt bedömning. Jag ville inte att det bara skulle bli en produkt för lärare, utan eleverna kunde vara med i processen för en ökad förståelse av vad ett boksamtal skulle kunna innehålla och hur det skulle kunna genomföras för att uppnå en viss kunskapsnivå.

Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Förtydliga bedömningen av förmågorna. Nu har jag börjat fundera över hur tydlig jag är med bedömningen av förmågorna för eleverna. Kände att jag behövde viss när dessa förmågor bedöms på ett tydligare sätt. Så tanken slog mig att jag måste visa var dessa finns på våra PP-väggar. Så nu finns små huvuden vid de konkretiserade målen. Min förhoppning är att vi lika ofta som vi pratar mål i klassen, pratar förmågor.

Rätt feedback visar vägen Bedömning för lärande, BFL, är inne just nu, men ändå inget nytt. Redan på 1600-talet arbetade svenska lärare med formativ bedömning. Men allteftersom århundraden gick, och eleverna som tog plats i skolbänken blev fler och fler, övergick bedömningen till att bli allt mer summativ eftersom den i allt större utsträckning användes som ett urvalsverktyg i stället för som metod att stärka elevernas lärande. Och på 1970-talet fick all bedömning dåligt rykte.

Sambedömning i skolan Det här stödmaterialet har tagits fram för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning. Materialet riktar sig till sig till lärare, skolledare och andra som arbetar med pedagogisk utveckling i skolan. Det här stödmaterialet har tagits fram för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning. Att förbereda för lektionen i klassrummet Då jag förbereder mina möten med elever, lärarkandidater eller lärare jag håller seminarier för brukar jag göra en klassrumspromenad. Då gör jag detta: ställer i ordning bord och stolar så att de håller en linje, håller ihop, ställer in stolar, tar ned stolar från bord, gör linjerna vilsamma. Det betyder att borden sitter ihop och inga glipor finns. Lässtrategier i kursen Svenska 2 De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna. Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist. Både skönlitteraturen och faktatexterna blir mer utmanande i tvåan och jag vet att många även har svårt för de ämnesspecifika texterna i till exempel Psykologi 2a, som jag själv undervisar i. Jag tyckte helt enkelt att det behövdes en lektion då vi kunde prova, diskutera och lyfta fram strategierna lite mer intensivt.

Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med. Formativ bedömning kräver lärarens visdom I sin bok Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken presenterar Dylan Wiliam studier som visar att elevprestationerna förbättras när lärare blir bättre på att integrera formativ bedömning i undervisningen. Goda skolprestationer är av betydelse då de förknippas med högre lön, bättre hälsa och längre liv samt ökat ekonomiskt välstånd i samhället. Den deprimerande sanningen i tidigare studier är att nettoeffekten av många regeringars politiska initiativ och åtgärder för att förbättra skolprestationerna har blivit noll eller nästan noll. Tre generationers forskning om effektiva skolor presenteras. Den visar att det är klassrummen, inte skolornas kvaliteter, som står för den största skillnaden i elevernas skolprestationer. Eller rättare sagt lärarnas kvalitet, som är högst varierande och har mer avgörande betydelse för vissa elever än för andra, såsom de ”svagare”. ”Att gallra bort de minst effektiva lärarna tar lång tid att förverkliga och resultaten av dessa åtgärder blir små.”

Related: