background preloader

Exempel på några bedömningstekniker som tydliggör mål och kunskapskrav

Exempel på några bedömningstekniker som tydliggör mål och kunskapskrav
Involvera och aktivera eleverna i planeringsprocessen!Genom att göra eleverna delaktiga i hela planeringsprocessen, från idé till genomförande, sker ett naturligt och successivt tydliggörande av mål och kunskapskrav. Det är det absolut mest effektiva sättet att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna. Skapa ett planeringsunderlag som synliggör helheten i planeringsprocessenTydliggör mål och kunskapskrav med hjälp av någon form av planeringsunderlag där syfte, konkretiserade mål, läraktiviteter/undervisning, bedömningssituation och kunskapskrav beskrivs för eleven så att han eller hon får en samlad bild över arbetsområdet. Det kan vara en LPP (lokal pedagogisk planering), en klassisk planeringsmatris, en lektionsplan, ett bildspel, en Podcast, en filmsnutt. Exempel på olika typer av planeringsunderlag finns i idébanken. Konkretisera kunskapskravenPå Skolverkets hemsida finns kursplanerna i Wordformat. Vad menas med att...?

http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/2/4

Related:  Bedömninghemsidor

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan.

Bedömningstekniker som synliggör lärandet Här kommer några förslag på bedömningstekniker som synliggör lärandet. Bidra gärna med dina bästa tips i Idébanken. No hands up! Ett effektivt sätt att synliggöra lärandet är att ta bort handuppräcknings-systemet vid de tillfällen när det är läraren som ställer frågor, och arbeta istället med frågetekniker och gruppövningar som involverar alla elever i diskussionen, inte bara de elever som väljer att delta i handuppräckningen. Det handlar om att sända signalen att elevens bidrag till diskussionen är en viktig del av den kollektiva lärprocess som sker i gruppen. Detta förutsätter att läraren kan följa upp och stimulera elevens svar vidare med hjälp av frågor. Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande”

Läsupplevelse – lika häftigt som film, spel eller nöjespark · Maria Björsell I flera av mina bloggar pratar jag om vikten av att skapa läsupplevelse och läslust. Och hur vi kan hjälpa våra elever att prioritera läsning framför annan upplevelse som våra elever matas med dagligen. Viktigaste nyckeln är att skapa möjligheter att känna och uppleva samma häftiga känsla som upplevelseindustrin skapar. Eleverna måste upptäcka att en bok kan ge dem liknande känslor som en film, spel eller nöjespark kan ge. De vill känna att det knyter sig i magen, håret reser sig, hjärtat bultar och tårar på kinden som rinner av lycka eller sorg. I den här bloggen tänkte jag ge ett konkret exempel på hur jag gör för att hjälpa mina elever att få läsupplevelse.

Bedömningstekniker som aktiverar eleven som ägare av sin egen lärprocess Some rights reserved by Atli Harðarson See three before me! Ett sätt att successivt och systematiskt träna eleven på att ta ett större ansvar för sitt lärande är genom att träna in rutiner som uppmuntrar eleven att försöka lösa uppgiften själv genom andra strategier än att fråga läraren. Eleven ska ta för vana att uppsöka tre källor (kan vara klasskompisar, internetsökning, böcker m.m) innan han eller hon frågar sin lärare. Det handlar om att eleven ska utöka sin strategibank kring hur man kan göra då man kör fast i sitt lärande.

När skolan är som allra bäst Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna « Kristina Nilsdotter Gyllenstierna – befälhavare på 1500-talet Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes 1494, rakt in i högsta adeln i Sverige, som dotter till riksrådet Nils Eriksson Gyllenstierna och Sigrid Eskilsdotter Banér. När hon var 17 år, 1511, gifte Kristina sig med den ett år äldre Sten Sture den yngre. Ett år senare blev han riksföreståndare, vilket betydde regent.

formativ bedömning « Frida-IKT What Obama and Romney Voters Like | Visual.ly. Sånt här gör en glad! När jag under dagen (och kvällen) suttit och funderat över hur lektionsingången ska läggas upp när jag ska förmå 72 12-åringar i åk 6, att med hjälp av presidentvalet i USA, begripa förmågan att argumentera och resonera i Lgr 11, har jag mest förbannat dessa styrdokument! Jag har inte hittat ingången i att göra träningen av förmågor i kursplanernas syfte till något särskilt lustfyllt. Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete.

Grundprinciper för Kooperativt Lärande Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Som hjälp har läraren olika principer, strategier och strukturer. Lärarens uppgift är att organiserar människor att lära sig i par och grupper där varje individs bidrag i olika övningar bidrar till att hela gruppen lär sig. Formativ bedömning med hjälp av datorn – 5 tips! « specialpedagogen Formativ bedömning eller bedömning för lärande sker fortlöpande och har därför olika karaktär. Det kan vara arbetsloggar, uppsatser, observationer, diskussioner, kamratbedömning, självskattning, prov, reflektioner enskilt eller i par eller grupp, experiment osv. Det handlar alltså inte bara om uppsatsskrivning där uppsatsen lämnas in flera gånger med kommentarer från läraren.

Metastudie pekar ut områden värda att utveckla Forskning visar att strukturella faktorer såsom socioekonomisk bakgrund, elevens kön och födelseland samt föräldrarnas utbildning har avgörande betydelse för barns och ungdomars lärande och framtidsutsikter. Men när det gäller hur väl en elev kommer att lyckas i skolan är lärarnas undervisningsstrategier och förhållningssätt gentemot elever är ännu viktigare. Alla lärare påverkar elevers kunskaper men vissa lärare gör detta bättre än andra understryker John Hattie, professor vid University of Melbourne, Australien. Hattie är kritisk till synen att all undervisning är lika bra och i boken ”Synligt lärande för lärare” presenterar han omfattande forskningsresultat som ska hjälpa lärare att öka ungdomars chans att lyckas bättre i skolan. I slutet av den nioåriga grundskolan kan skillnaden mellan elevers kunskaper, beroende på hur effektivt de har undervisats, vara ett helt skolår.

Related: