background preloader

Think-Pair-Share Variations

Think-Pair-Share Variations
Learning is a collaborative venture. The more we can provide opportunities for our students to think, collaborate and learn from each other – the more we are preparing them for their futures! Do you use the strategy Think-Pair-Share in your classroom? The Think-Pair-Share strategy is a three-step collaborative learning structure developed by Dr. Frank Lyman in 1981. It is a relatively low-risk and is ideally suited for instructors and students who are new to collaborative learning. The General Strategy: Think-Pair-Share – Teacher asks a question or provides a prompt.Students are given time to THINK about their responses.Students PAIR up and discuss their responses.Student pairs SHARE their ideas with a larger group. Do you want to spice it up with additional variations? The strategy Think-Pair-Share, along with a variety of twists, is a versatile strategy that can be used before, during or after a reading, viewing or listening activity. Formulate-Share-Listen-Create - Mix-Pair-Share –

Koncentration - Metodbanken Le Poème de l’âme – L’Idéal (1860) Anne Francois Louis Janmot (1814-1892) Man skulle kunna säga att våga tala och lyssna aktivt är två sidor av samma mynt! När syftet är att låta någon komma till tals är det effektivt att verkligen lyssna aktivt, därför kan man använda sig av detta som metod. Lika svårt som att verkligen lyssna aktivt kan det vara att våga tala fritt - båda sakerna kan man behöva öva på. Den här övningen kan göras i olika sammanhang, på lite olika sätt och med olika syften. 1) Som metod i början av ett möte – när det finns behov av att rensa tankarna – för att sen lättare kunna koncentrera sig på temat för mötet. Alla som jobbar med barn och ungdomar vet att det finns behov av att hitta lugn och fokus då och då. Läs resten av inlägget » Be deltagarna ställa sig i en ring med axlarna mot varandra. Läs resten av inlägget »

Think, Pair, Share Think, Pair, Share Think, Pair, Share is a structure first developed by Professor Frank Lyman at the University of Maryland in 1981 and adopted by many writers in the field of co-operative learning since then. It introduces into the peer interaction element of co-operative learning the idea of ‘wait or think’ time, which has been demonstrated to be a powerful factor in improving student responses to questions. It is a simple strategy, effective from early childhood through all subsequent phases of education to tertiary and beyond. It is a very versatile structure, which has been adapted and used, in an endless number of ways. Processing information, communication, developing thinking. Sharing information, listening, asking questions, summarising others’ ideas, paraphrasing. Teacher poses a problem or asks an open-ended question to which there may be a variety of answers. Positive interdependence The students are able to learn from each other Individual accountability Equal participation

The A-Z Dictionary of Educational Twitter Hashtags Whether you’re a new or seasoned Twitter user, you likely come across confusing hashtags that probably look like a bunch of nonsense. First, What’s A Hashtag? The # symbol, called a hashtag, is used to mark keyword or topic in a Tweet. Any Twitter user can categorize or follow topics with hashtags.Those hashtags (usually) mean something and are a great way to get a tweet to appear in search results or discussion monitoring. For example, the popular #edchat hashtag is used by thousands of users every Tuesday. It makes it easy (sort of) for people to monitor what’s happening in the conversation rather than having to try and guess what topics you should search for. How To Hide Your Hashtag Chat From Followers When having a Twitter #hashtag chat, if you want to avoid overwhelming your followers, start any tweet you want to “hide” with @HideChat or (one character shorter) @HideTag . You don’t need to do this with all your chat tweets (though you could). Sources The Most Popular Hashtags

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

‎storyline.se What To Do When A Student Refuses To Go To Time-Out When a student refuses to go to time-out, he (or she) often has a good reason. This doesn’t mean he isn’t responsible for making such a decision. He is—completely and fully. For it’s never okay to defy a teacher’s direction. But in his mind he feels like he must take a stand. In other words, there is something about the situation or incident that doesn’t sit right with him. So before answering what to do, it’s important we unpack why a student would refuse to go to time-out. You see, difficult students in particular have an acute sense of fairness. In fact, defiant behavior would be expected in such a classroom. What follows are four reasons why a student would refuse to go to time-out. 1. If a student breaks a classroom rule, but doesn’t believe he did anything wrong, then there is a good chance he’ll become defiant. 2. If ever you let misbehavior go without a consequence, you’re asking for trouble. And so when you send them to time-out, it’s only natural to get resistance. 3. 4.

Sociokulturellt perspektiv April 2014 Hemsidan för Alla ombord! - det salutogena museet har upphört Alla ombord! - det salutogena museet var ett samarbete mellan Statens maritima museer/Vasamuseet, Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) i Stockholms län, Rädda Barnen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset, HANDISAM och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Projektet genomfördes med stöd av Allmänna arvsfonden. Målet var att alla barn och unga med olika funktionsmöjligheter ska kunna tillgodogöra sig, uppleva och aktivt delta i den museipedagogiska verksamheten på jämställda och värdiga villkor. Projektfasen pågick mellan 2007-2010 och bygger på konceptet ”En filosofi för tillgänglighet”. Resultaten är nu en del av Vasamuseets ordinarie pedagogiska verksamhet och i Lekterapin och rehabiliterings verksamheten, vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Eventuella frågor om Projektets resultat, Medverkande, Arbetsprocess och Föreläsningar etc. carina.ostenfeldt@gmail.com PROJEKTETS UTMÄRKELSER!

Funderingsboken - tankar och samtal om stort och smått - Lektionsbanken.se - Lärare inspirerar lärare Sidan du försöker nå kräver att du är medlem i Lektionsbanken. Logga in Du åtar dig ingenting och det kostar inget. Bli medlem i Lektionsbanken Whitehots Canadian Library Services 7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 1. 7. Intressant?

Related: