background preloader

Flippad fortbildning BFL 1

Flippad fortbildning BFL 1
Related:  Formativ bedömningFrågor och BFL i undervisningen

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte. Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.

BFL i undervisning | Kvutis I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet och lärande. 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång 2) Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3) Återkoppling som för lärandet framåt 4) Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 5) Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande Varje strategi förklaras med citat från Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan. Under varje strategi beskrivs ett par undervisningsmetoder som kan användas i arbetet med strategin, följt av ett antal undervisningsmetoder i punktform. Strategiavsnitten avslutas med bloggexempel från Förstelärare bloggar, där förstelärare i Svedala berättar om sin undervisning. Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång.Skolverket: Vad ska eleverna lära sig? Visa exempel på hur resultatet kan se ut The Big Five De flesta människor kopplar säkert samman uttrycket ”The Big Fler undervisningstekniker

BFL i undervisning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Tillbaka upp

Startkit – en termins arbete med BFL | Kvutis Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial

Summativ eller formativ bedömning? | Pontus Bäckström En tydlig trend som vuxit fram inom den pedagogiska bedömningsforskningen är att göra en distinktion mellan summativ och formativ bedömning. Skolverket beskriver skillnaden som att, ”En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte” Den betydelsefulla skillnaden i Skolverkets – och andras – distinktion är alltså i vilket syfte bedömningen görs; är det för att mäta elevens befintliga kunskaper och summera ihop dessa (oftast till ett betyg) eller är det för att bedöma vart eleven befinner sig rent kunskapsmässigt och sedan använda detta som utgångspunkt för elevens fortsatta lärande? Denna distinktion har också i stor grad omfamnats av de som är kritiska till betyg i skolan. Många av de som förespråkar denna distinktion har fått ytterligare vatten på sin kvarn då den numer legendariske (?) Bilden är hämtad från SKL:s svenska sammanfattning ”Synligt lärande” s.40.

Kims matteprov – feedback på ett annorlunda sätt | Förstelärare i Svedala Ett matteprov ses ofta som ett traditionellt summativt sätt att bedöma elevernas kunskaper. Som lärare vill man gärna att det skulle ha en formativ sida, att eleverna skulle använda det rättade provet till att få feedback, lära sig av misstagen och ta med sig de nya insikterna till nästa moment. Tyvärr är inte så lätt att få med eleverna när det gäller den saken. Det blir mest fokus på svart eller vitt, rätt eller fel. För att komma till rätta med det fick mina elever i årskurs 9 rätta Kims prov. När jag hade rättat färdigt mina elevers senaste matteprov tog jag ett tomt prov och skrev Kimmy längst upp, namnet på en fiktiv elev. Den första reaktionen från eleverna kom genast när de klev in i klassrummet och fick syn på högen med uppkopierade prov: ”Vem är Kim?” Eleverna satte igång och efter ett tag började kommentarerna komma: ”Å nej, jag har kommit på ett fel jag gjorde på provet, jag har gjort samma fel som Kim” eller ”så här gjorde jag också och det stämmer”. Att diskutera

Samtiden - Att bedöma lärande: Feedback, feedup, feedforward För att kunna förstå hur de ska kunna utvecklas måste eleverna också förstå vad de kan och vad som krävs av dem. Det menar Olle Carlgren, lärare i svenska för årskurs 7- 9 på Höglandsskolan i Bromma. Med utgångspunkt i läroplanen Lgr 11 ger han en rad olika exempel från klassrummet för framgångsrik återkoppling till eleverna. Moderator: Petra Svensson. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med. Den absolut bästa länksamlingen är gjor av IT-mamman, men även den på IKT-skafferiet är väldigt bra. Sen finns detta tydliga ark för att hitta verktygen som passar för att ställa frågor och få snabb återkoppling på lärandet. Kanske det hjälper dig att hitta rätt app eller sida direkt utan att behöva testa först. Nedan har jag kategoriserat mina länktips efter rubrikerna muntligt (gäller både tala och samtala), skriftligt, lyssna, och läsa, men även grammatik och ordinlärning då det är centralt i språkinlärningen, samt övrigt: Muntligt Här finns ett inlägg om att göra egna podcasts. Skriftligt Lyssna Läsa Läsning kan du också arbeta med online. Grammatik och ord Övrigt

Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd) | Pontus Bäckström Det finns nog inte en lärare i detta land som inte har hört talas om den Nya Zeeland-födde professorn John Hattie och hans bok Visible Learning som gavs ut första gången i slutet av 2008. Även om inte alla har läst boken själv så har alla någon gång mött påståenden om att ”Hattie visar att” eller ”enligt Hattie så borde vi”. Min erfarenhet (rätta mig om jag har fel) är dock att många av de som slänger sig med dessa uttryck inte heller själva har läst boken. Detta inlägg ska handla om samma fenomen – hur olika forskningsresultat börjar leva sina egna liv – men denna gång om den kanske största nutida modeflugan i svenska skolsammanhang: Formativ bedömning. På X arbetar vi med formativ bedömning. Problemet i allt detta är att det, i den mån det bygger på Hatties resultat, bygger på en mycket slarvig läsning av Hattie. Återkopplingen då? Jag har tillbringat många timmar i klassrum, arbetat med elever för att öka deras självhjälp och prövat olika metoder för att ge återkoppling. Noter

Formativ bedömning för sakens egen skull | Förstelärare i Svedala Formativ bedömning har fått ett oerhört stort genomslag i svensk skola, det är näst intill omöjligt att prata om skolutveckling utan att ha med formativ bedömning trots att det egentligen inte är något nytt fenomen. Det som är nytt är snarare insikten om vilka framgångar det för med sig om det utnyttjas systematiskt i undervisningen. Men jag tycker mig ana en baksida, att formativ bedömning blir en aktivitet i sig, ett lektionsmoment man utför och där den formativa bedömningen blir ett självändamål.Formativ bedömning skall användas som ett sätt att stärka elevernas lärande och det är just lärandet som skall vara i fokus. Det är inte alltid så lätt. Man vill gärna kunna ge eleverna individuell återkoppling som för dem vidare i deras arbete men det slutar ofta med att eleverna får några enkla kommentarer till sina redovisningar, i värsta fall långt efter att arbetet är avslutat. Men hur kan man göra? Men tar det ändå inte en massa tid? Att diskutera

Related:  Sidor och filmer från "Kvutis"