background preloader

Flippad fortbildning BFL 1

Flippad fortbildning BFL 1

http://www.youtube.com/watch?v=Fi_HKnqzr0A

Related:  Formativ bedömningFrågor och BFL i undervisningen

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte.

BFL i undervisning I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet och lärande. 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång 2) Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3) Återkoppling som för lärandet framåt 4) Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 5) Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande Varje strategi förklaras med citat från Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan. Under varje strategi beskrivs ett par undervisningsmetoder som kan användas i arbetet med strategin, följt av ett antal undervisningsmetoder i punktform. Strategiavsnitten avslutas med bloggexempel från Förstelärare bloggar, där förstelärare i Svedala berättar om sin undervisning.

Videokurs: Lightroomrecept Sanna Lund Lyft dina bilder med bildeffekter Med Lightroom kan du förbättra dina bilder på olika sätt. Summativ eller formativ bedömning? En tydlig trend som vuxit fram inom den pedagogiska bedömningsforskningen är att göra en distinktion mellan summativ och formativ bedömning. Skolverket beskriver skillnaden som att, ”En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte” Kims matteprov – feedback på ett annorlunda sätt Ett matteprov ses ofta som ett traditionellt summativt sätt att bedöma elevernas kunskaper. Som lärare vill man gärna att det skulle ha en formativ sida, att eleverna skulle använda det rättade provet till att få feedback, lära sig av misstagen och ta med sig de nya insikterna till nästa moment. Tyvärr är inte så lätt att få med eleverna när det gäller den saken. Det blir mest fokus på svart eller vitt, rätt eller fel. För att komma till rätta med det fick mina elever i årskurs 9 rätta Kims prov.

Videokurs: Skapa där du är med Dropbox Sanna Lund Var är du kreativ? Du kanske skapar och arbetar med projekt på datorn hemma vid ditt skrivbord. Men du trivs också med att ibland sitta på ett café eller i en solig park. Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd) Det finns nog inte en lärare i detta land som inte har hört talas om den Nya Zeeland-födde professorn John Hattie och hans bok Visible Learning som gavs ut första gången i slutet av 2008. Även om inte alla har läst boken själv så har alla någon gång mött påståenden om att ”Hattie visar att” eller ”enligt Hattie så borde vi”. Min erfarenhet (rätta mig om jag har fel) är dock att många av de som slänger sig med dessa uttryck inte heller själva har läst boken.

Formativ bedömning för sakens egen skull Formativ bedömning har fått ett oerhört stort genomslag i svensk skola, det är näst intill omöjligt att prata om skolutveckling utan att ha med formativ bedömning trots att det egentligen inte är något nytt fenomen. Det som är nytt är snarare insikten om vilka framgångar det för med sig om det utnyttjas systematiskt i undervisningen. Men jag tycker mig ana en baksida, att formativ bedömning blir en aktivitet i sig, ett lektionsmoment man utför och där den formativa bedömningen blir ett självändamål.Formativ bedömning skall användas som ett sätt att stärka elevernas lärande och det är just lärandet som skall vara i fokus. Det är inte alltid så lätt. Man vill gärna kunna ge eleverna individuell återkoppling som för dem vidare i deras arbete men det slutar ofta med att eleverna får några enkla kommentarer till sina redovisningar, i värsta fall långt efter att arbetet är avslutat.

Radioteater i närmiljön engagerar förskolebarn Foto: Bildarkivet.se Högstadieelevernas vardagsberättelser skulle utspela sig i förskolans närområde och innehålla enkla värdegrundsbaserade dilemman om bland annat trafikvett och fritidsaktiviteter. Och efter att ha träffat förskolebarnen insåg eleverna snabbt att det gällde att vara klara och tydliga i sitt berättande och skapa berättelser som var medryckande, men inte otäcka. Det blev en utmanande uppgift för högstadieeleverna att skapa berättelserna, anpassa dem till förskolebarnen, strukturera, ta bilder, spela in ljud och berättarröster och programmera den kartbaserade app för virtuella rundvandringar, Xnote, som de använde.

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Det i sig tror jag många gör utan att egentligen veta att det heter så.

Related: