Klassrumsregler | Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!
Lärmoduler i bedömning | Min undervisning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen. Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever eller avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. Bedömningen ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet, det räcker således inte att bedömningen grundar sig på ett enda tillfälle utan det måste läraren bestämma sig för innan vad hen behöver för att betygsunderlaget ska vara tillförlitligt. Inledning Diskussion
Att starta en lektion på effektivt sätt | Min undervisning Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det. Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. När jag var på kurs i Bedömning FÖR och AV lärande fick jag höra ett förslag av en specialpedagog på hur man kan starta en lektion på effektivt sätt och få med sig så många som möjligt att man hinner med att instruera de som behöver ha mer hjälp medan de andra hjälper varandra. Specialpedagogen heter Emelie Britse, och jobbar på Älvkvarnsskolan i Ursvik och är även utvecklingsledare i Solna stad. Jag har gjort en canva till den strukturen och den ser ut enligt nedan. Först ger man en instruerade uppgift – antingen muntligt, i filmform eller i skrift eller annan form för den delen. Sedan har man som lärare en återkoppling på det.
Ämnesdidaktisk forskning inom samhällsorienterande ämnen Här presenteras aktuell ämnesdidaktisk forskning med relevans för de fyra SO-ämnena historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi. Ambitionen är att ha ett brett anslag med flera olika teman och typer av forskning med det gemensamma att det ska vara relevant för lärare och rektorer. Forskningen inom SO-didaktik har ökat i omfattning de senaste åren och har nu också en mer praxisnära inriktning än tidigare. En viktig utgångspunkt är att det både finns gemensamma och specifika ämnesdidaktiska faktorer inom SO-ämnena. Det finns flera ämnesövergripande faktorer som är viktiga för att lyckas genomföra bra undervisning i skolan. Den ämnesdidaktiska forskning som presenteras har olika fokus. Vad är då ämnesdidaktik? Lärarens förmåga att göra denna omvandling till bra undervisning brukar kallas för ”ämnesdidaktisk kompetens”. SO-didaktisk forskning Den ämnesdidaktiska forskningen i de fyra SO-ämnena är på många sätt ojämn. Forskarskolor för verksamma lärare
Två stjärnor och en önskan Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.
Världsreligionerna - Skolbok Världsreligionerna? Vilka är det? Det finns många religioner i världen. De flesta människorna i världen tror faktiskt på någon form av religion. Man brukar prata om att det finns fem stycken världsreligioner, och delar upp dem i två "familjer": de Abrahamitiska- och de österländska världsreligionerna. Abrahamitiska världsreligioner De Abrahamitiska har fått det namnet eftersom allihop har Abraham som urfader. Alla tre religionerna delar samma ursprungslegender. Österländska världsreligioner Den andra österländska religionen är buddhismen som är drygt 2500 år gammal. Vad är det för skillnad mellan dem? Den största skillnaden är att själen ingår i ett kretslopp i de österländska religionerna. I de Abrahamitiska religionerna är det tvärtom. Filmer om världsreligionerna Teacher on Demand har en film som beskriver världsreligionernas splittring i diagramform och på 5 minuter: Jesus
Ullis skolsida Didaktik – vad, hur och varför Vilka faktorer påverkar undervisning och lärande? Didaktik handlar om analysen och förståelsen av dessa faktorer. Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder ”undervisa”, ”lära”, ”att tillägna sig” osv. Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden. Teorierna är redskap för reflektion över och kritisk granskning av undervisning/lärande och hjälper läraren att strukturera och tolka undervisning och skolverksamhet. Även om förskole- och skolrelaterad forskning kommer att stå i fokus är det viktigt att påpeka att didaktik inte handlar bara om skolans undervisning och inlärning utan också om lärandeprocesser och mål som gäller i exempelvis högskoleväsendet, bildningsförbund, bilskolor eller studiecirklar. Didaktiska grundfrågor Huvudtemat i denna forskningssammanställning är förskole- och skoldidaktiska frågor, dvs. problematisering av undervisningen och lärandet. Vem ska lära sig? Vidareläsning:
Att utvärdera sin undervisning och synliggöra förbättringsområden Det är dags att utvärdera undervisningen. I alla fallfärdiga min del skriftligt. Jag gör det fortlöpande under terminen men oftast muntligt. Utvärdering av terminen i engelska Utvärdering av terminen i svenska Jag hade förberett den nedan i driven men kommer strunta i att använda den, men vill någon låna den så feel free.