background preloader

Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln

Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln
Martin Widmark är Sveriges mest utlånade och lästa barnboks-författare och högt älskad av nybörjarläsarna. Få barn passerar lågstadiet utan att läsa böckerna om Lasse-Maja, Nelly Rapp och Rakel.* För att bli kompetenta läsare måste barn läsa kilometervis med text. Trist och jobbigt, tycker många. Hur får man barn att älska resan? - Läsning kräver lite tid och engagemang. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. *Finns ej att tillgå i bokhandeln. Related:  svenskaLäsa

Minibladet.se & ASL I klassrummet använder vi oss av minibladet.se i kombination med ASL. Minibladet blir ett redskap för att ge eleverna kunskap om nyhetsläsning, samarbete och skrivande. Jag väljer att använda minibladet.se eftersom det blir ett inkluderande arbetssätt. Elever med språksvårigheter, som inte knäckt läskoden eller har svenska som andraspråk kan delta. Som pedagog behöver jag inte oroa mig över att eleverna stöter på olämpligt material eftersom sidan är för barn. Eleverna arbetar i par, de får klicka runt på sidans nyheter för att sedan gemensamt välja ut en. När eleverna valt nyhet får de berätta varför de valt just den. Ladda ner rutor Läs mer:Klassens arbete med minibladet klassblogg Vårt arbete beskrivs i ett reportage av Pedagog Malmö Jag publicerar tips till lärare och föräldrar varannan lördag på minibladets sida föräldrar och skola

Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Frågan ställdes av en lärare i en grupp på Facebook, och jag plockade genast upp detta till ett eget blogginlägg. Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?

Monster och ASL Tänk att du kommer till din arbetsplats en tidig morgon. Din arbetsplats är fylld av rosa, klibbigt slime – hur reagerar du? Troligtvis inte som ett gäng sjuåringar som kommer till skolan och fullständigt jublar och driver igång varandras fantasi. Vem har gjort så med klassrummet? Vad är det för slime? Är det snor? Det är fantastiskt att arbeta med ASL – dock behöver vi ge eleverna upplevelser och inspiration till sitt skrivande. Här finner du lektionsbeskrivning och material, glöm inte – bjud på dig själv så fångas eleverna i leken Lektionstillfälle 1 – husetEleverna kommer till skolan och i klassrummet möts de av ett hus. Lektionstillfälle 2 – slimeEleverna kommer till skolan och möts av rosa slime i klassrummet. Läs merklassblogg Lektionstillfälle 3 – fotspår och brevNumera sprids en spänning på morgonen innan dörren till klassrummet öppnas. Material:brev Lektionstillfälle 4- monstervännerI fönstret ligger ett brev. Ett busigt monster biter fröken i örat Material:vante Material:uppdrag1

Homonymer Jag hade lagt undan H schemat. Var lite fundersam på det här med Homonymer. Hur skulle dessa ettor förstå och kunna arbeta med dessa ord. Underskatta aldrig dina elever Christer. Eller underskatta är kanske inte helt rätt. Jag trodde uppgiften skulle skjuta över huvudet på dem. För ungefär två veckor sedan skrev vi ordet HOMONYMER stort på tavlan. Uppgiften om homonymer som jag läst om i Erica Lövgrens bok, som hon gjort med sina elever, som jag själv trodde var lite svårbegriplig, visade sig väcka ett intresse för hur ord och vad de betyder, hur samma sorts ord kan betyda två helt skilda saker. Idag, två veckor sedan, på våra morgonsamlingar … kommer det fortfarande, varje dag. – Christer, jag har en homonym. – Åh, låt höra! Vi fortsätter fylla på våra homonym tavla. Gör egna tolkningar av homonymer i ord och bild. Arbeta med homonymer i årskurs ett. Helt galet roligt! Grundskollärare Sv/So 1-7 Har arbetat som mellanstadielärare i över tio år, men är numera på lågstadiet.

Läs- och skrivundervisning Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det.

Att starta upp med ASL – att skriva sig till läsning – och vidare mot åk 2 Nu närmar vi oss slutet av det här läsåret och det innebär att efter en skön sommar så nalkas en ny hösttermin. Tangentdansen har under året fått fler och fler följare både på bloggen och på facebook där vi finns med samma namn. Flertalet av er kanske får ta emot en årskurs 1 och är förstås helt sålda på att starta med ASL, ett beslut som ni aldrig kommer ångra. Några av er har haft en årskurs 1 och ska nu ta er vidare till årskurs 2 och inte är riktigt säkra på hur ni ska fortsätta. Det här inlägget är riktat till er, men även till er som är i starten av ASL undervisningen i årskurs 1. Jag har under mina tre år som bloggare i Tangentdansens regi, med stor inriktning mot ASL, uteslutande delat mitt arbete för att visa hur fantastiskt det här arbetssättet är, både för oss lärare/pedagoger och framför allt hur givande och framgångsrikt det är för våra elever. ). Det är en ganska direkt beskrivning av hur detta arbete gick till i ett klassrum under ett år. Rapport från årkurs 1

"Sätt ord på läsförståelsen" Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. – Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg. Barbro Westlund menar att det centrala i läsförståelsen är innehållet i texten. För att ge rätt stöd till elever med olika behov måste läraren kunna visa sina elever hur man flexibelt men medvetet kombinerar flera lässtrategier. Om undervisningen ska bli bra bör läraren ha tänkt igenom vilken kunskapssyn och vilka teorier hennes undervisning vilar på.

Den magiska dörren -ett romanprojekt | Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Läs gärna denna bok för mer bakgrund och förkovran i idéer om skrivprocesser. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Framsida

Serie PAX Sortering Bjäran (5 röster) INBUNDEN. "PAX" FÖR SPÄNNING I DEL 4 - BJÄRAN! Skickas inom 1-3 vardagar Mylingen (7 röster) INBUNDEN. ACTION, DRAMA OCH MAGI I DEL 3 AV"PAX"! Nidstången (15 röster) Bokvideo finns INBUNDEN. Beroendeframkallande urban fantasy av spänningsförfattarna Åsa Larsson och Ingela Korsell Populära Åsa Larsson, känd för sina kriminalromaner, debuterar för mellanåldern. Skickas inom 1-2 vardagar Grimmen (8 röster) Bokvideo finns INBUNDEN. Blodisande uppföljare i Åsa Larssons och Ingela Korsells urban fantasyserie "PAX" Hyllade spänningsförfattaren Åsa Larsson har tillsammans med författaren och forskaren Ingela Korsell och tecknaren Henrik Jonsson skapat ett unikt urban f... Mylingen ; Bjäran (1 röst)

Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk. Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text. I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur. Allt för ofta, när jag t.ex. ber en elev sammanfatta förra kapitlet av en högläsningsbok, får jag inte höra min elev sammanfatta kapitlet, utan snarare återberätta det. Det tar lång tid, det blir krångligt och varje liten detalj är med. De elever som varit frånvarande när kapitlet lästes, och för vilka sammanfattningen är extra viktig, tröttnar på att lyssna efter en stund. Nästa gång ja.

Bloggen Läsambassaden - Läsambassadören 1438934880Publicerad igår kl. 11:08 Min man och min tolvåriga son är duktiga fotbollsläsare. Och nu talar jag inte om att läsa böcker eller artiklar om fotboll. Jag tänker på hur de gör när de ser en match och läser själva spelet. Själv är jag en god läsare av ganska många sorters texter, men när det gäller den här idrottsgrenen är min läsförståelse inte särskilt stark. Ändå ser jag att fotbollen kan fungera som ett högintressant jämförelseobjekt när vi talar om läsförståelse i klassrummet. I dag betraktar vi texter och vårt sätt att handskas med dem utgående från begreppet multilitteracitet. För att kunna läsa, analysera och tolka en tv-sänd fotbollsmatch på djupet behöver man förhandskunskap och mycket övning. Men den som kan läsa och förstå en fotbollsmatch behärskar faktiskt samma strategier som en god läsare av till exempel faktatexter: Man aktiverar sina förhandskunskaper för att kunna förutspå vad det ska handla om. Sen börjar själva matchen.

I drömmarnas värld – Skriv- och matteprojekt Jag såg en föreläsning av Bosse Larsson på UR samtiden. Han pratade om att vi inte kunde skapa motivation men motivationsskapande situationer. (Se mitt förra inlägg.) Att eleverna får använda digital teknik kan skapa motivationsskapande situationer. Vi har jobbat med att göra Power Point och prata in ljud med Office mix och så har vi jobbat med I-Movie. Eleverna vill inte sluta jobba… Upplägget kring detta skrev jag som sagt om i mitt förra inlägg. Häromdagen upplevde jag det även utan digital teknik. Här finns checklistan om någon vill använda det. Jag introducerade tänket och vi tittade på filmen som Mats Wänblad spelat in och började jobba. Nästa lektion som vi skulle jobba med berättelsetävlingen, för att alla skulle bli klara tänkte jag, så var det någon av eleverna som undrade om vi inte kunde titta på hur något bidrag från förra året såg ut. Helt plötsligt så var det en otrolig aktivitet bland eleverna.

Related: