background preloader

Slarva inte med instruktionerna!

Related:  Undervisningen - ideerPedagogik

20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. Det går inte som lärare att tro att man kan göra exakt lika i två olika klasser. Reflektion 2: Att sitta still hela tiden är mycket jobbigare än man tror!

Vilket mindset har du när du möter dina elever? | Pedagog Skåne Nordväst Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! Det här kan jag/kan jag inte!” – och ett mer flexibelt – ”Så här är det just nu. En människa har sällan samma mindset i alla situationer. Eller av sina kompetenser och färdigheter i ämnet:”Jag kan lösa svåra tal om jag använder uppställningar.” Ibland är elevens mindset beroende av vilken form av feedback läraren ger eleven:”Du har en talang för matematik.” Eller:”Du använde bra strategier när du löste uppgiften.” Utveckla ett growth mindset med processfeedback Vårt bemötande kan hjälpa eleven att utveckla ett growth mindset, skriver Dweck, eftersom mindsets är baserade på signaler vi skickar om vad som är viktigt. Foto: Freddie Alequin under licensen CC-BY SA 2.0

Känslotecken hjälper oss att förstå | Idagsidan | SvD Den 19 september 1982 uppfanns den leende smileyn av en amerikansk dataforskare. Scott E Fahlman menade att det behövdes en markering för skämt i diskussionstrådarna på det tidiga nätverk där han och kollegorna kommunicerade. Annars blev missförstånden för många och tonen snabbt hätsk. :-) satte punkt för det. Nu gick eventuell ironi inte längre att ta miste på. Smileyn blev snart en integrerad del av den digitala kommunikationen. I början av år 2014, drygt 30 år efter det att Scott Fahlman presenterat :-), kunde forskare vid australiska Flindersuniversitetet konstatera att figuren blivit så inarbetad att den nu ses som ett glatt ansikte bland andra. Det visar att vår reaktion på smileyn är resultatet av en inlärningsprocess under de senaste årtiondena. Han är doktor i psykologi, och den som har lett studien. – När jag säger att en smiley har samma effekt så menar jag absolut inte att en smiley har samma effekt över hela brädet. Smileyn är, som allt språk, en kulturell företeelse.

Tydlighet med målen en balansgång Vad ska man som lärare tänka på, utifrån din forskning, gällande formativ bedömning? - Att formativ bedömning innebär ett annat sätt att tänka och arbeta, där man som lärare försöker ge alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att lära och utvecklas. - För att kunna arbeta med formativ bedömning måste man som lärare bli medveten om hur man själv arbetar med bedömning och varför man gör på ett visst sätt. Detta för att ha möjlighet att upptäcka och förändra sätt att arbeta som inte gynnar elevernas lärande. Internationell forskning visar att goda ämnesdidaktiska kunskaper är en viktig faktor för att den formativa bedömningen ska bli verkningsfull. - Har man inga insikter i vad som är att betrakta som kvalitet inom ett ämne (vilket man förhoppningsvis får genom ämnesdidaktiken), då kan man inte heller formulera eller bedöma dessa kvaliteter. Matrisanvändandet tycks vara utbrett i samband med det formativa bedömandet.

Tydlighet är grunden för effektivt lärande har debatterats under lång tid. Men är det oroligt i svenska klassrum? Inte enligt de hundratals observationer som jag genomfört – de visar oftast på arbetsro. Det är inte heller så att god ordning automatiskt leder till lärande. Två av mina egna rapporter analyserar hur lärarens sätt att hålla ordning påverkar kvaliteten på lärandet. När undervisningen är lärarstyrd men systemet är otydligt blir oordning och osäkerhet följden. – God morgon! – … 4, 5, 6, 7, 8, 9 fortsätter eleverna medan Jessica går ut för att hämta elever som saknas. – Sch … säger Jessica när hon återvänder. – Tyst, nu ska vi börja lektionen. – Jag trodde vi hade börjat! – Tråkigt. – Tyst Philip, var snäll och flytta tillbaka till ringen! Jessica pekar på hans plats. Samtidigt som Jessica hämtar elever måste hon se till att det inte uppstår oordning. En vanlig lärarförklaring till oordning i klassrummet är att flera elever har kognitiva handikapp som resulterar i diagnoser. – Den suger. – Men David! Mange stönar högljutt:

138 Influences Related To Achievement - Hattie effect size list John Hattie developed a way of synthesizing various influences in different meta-analyses according to their effect size (Cohen’s d). In his ground-breaking study “Visible Learning” he ranked 138 influences that are related to learning outcomes from very positive effects to very negative effects. Hattie found that the average effect size of all the interventions he studied was 0.40. Therefore he decided to judge the success of influences relative to this ‘hinge point’, in order to find an answer to the question “What works best in education?” Originally, Hattie studied six areas that contribute to learning: the student, the home, the school, the curricula, the teacher, and teaching and learning approaches. (The updated list also includes the classroom.) John Hattie updated his list of 138 effects to 150 effects in Visible Learning for Teachers (2011), and more recently to a list of 195 effects in The Applicability of Visible Learning to Higher Education (2015).

Dags att undervisa begripligt Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. – Det här kan bli en stor förändring. Den pekar på lärarens skyldighet att undervisa så att eleverna förstår, säger Wern Palmius. Det går inte längre att framåt terminsslutet ”vifta med F-varningar” och inte heller att skjuta över ansvaret för vissa barn till en speciallärare, menar han. – Det är inte rimligt att uppemot hälften av eleverna i en klass är ”särskilda”. För rektorn innebär de nya reglerna en skyldighet att lägga sig i undervisningen, eller åtminstone ta reda på att den är begriplig. – Rektorn har nu fått ett verktyg för att diskutera pedagogik, säger Wern Palmius, och tillägger att det även blir specialpedagogernas uppgift att ta reda på om undervisningen bedrivs på ett sätt så att alla elever kan ta till sig den. – De kostar möjligen en ny vana.

The 8 Minutes That Matter Most I am an English teacher, so my ears perk up when writers talk about their process. I've found the advice handy for lesson planning, too. That's because both writing and planning deal with craft. In writing, you want your audience to be absorbed. You want them to care about your characters. You want them be delighted by the suspense. John Irving, the author of The Cider House Rules, begins with his last sentence: I write the last line, and then I write the line before that. That is the crux of lesson planning right there -- endings and beginnings. The eight minutes that matter most are the beginning and endings. Here are eight ways to make those eight minutes magical. Beginnings 1. YouTube reaches more 18- to 34-year-olds than any cable channel. 2. If you want to create a safe space for students to take risks, you won't get there with a pry bar. 3. Toss a football around the class before you teach the physics of a Peyton Manning spiral. 4. Endings 1. 2. 3. 4.

Related: