Bok om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad betyder det och hur kan man göra? I den här kunskapsöversikten har Skolverket samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt på senare år. Tanken är att översikten ska inspirera lärare och rektorer i deras arbete, och vara ett underlag för diskussioner på skolor och hos huvudmän om hur man kan förankra skolverksamheternas vardag i vetenskap och beprövad erfarenhet. Nedan följer ett smakprov ur boken: ”Utgångspunkten för översikten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. Forskning för klassrummet Skickliga lärare ger utmanande uppgifter och sätter höga mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och följer och återkopplar elevernas lärande.
Digital Education Revolution NSW - Literature Review 2010 Ny rapport: Stolthet och misströstan i lärarkåren 22 maj 2012 Sverige är beroende av att ha bra skolor och skolorna är beroende av att ha bra lärare. Forskning har visat att lärarnas kvalitet har mycket stor betydelse för elevernas skolresultat. Handelskammaren efterlyser i en rapport som släpps idag, en utbildningspolitik som utgår från lärarjobbet. - Läraryrket och lärarnas arbetsuppgifter håller på att glida isär. Lärare ägnar förvånansvärt mycket tid åt arbetsuppgifter som inte har någon uppenbar koppling till undervisningen och läraruppdraget. Handelskammaren har låtit genomföra en undersökning bland 503 lärare från 279 gymnasieskolor i hela Sverige för att ta reda på hur det står till med lärarnas jobb, karriärer och löner. - Undersökningen visar att lärarna är stolta över att vara lärare men också att de är missnöjda med sina jobb, karriärer och löner.
Den digitala kompetensen – Om skolans nya utmaning I en rad forskningsrapporter framkommer det att digitaliseringen och globaliseringen av samhället ställer krav på nya kompetenser. Att kunna röra sig i en värld med heterogenitet, relativism, ökad konkurrens, interaktivitet och teknologi kräver tydligen sitt. De gamla grundläggande förmågorna läsa, skriva och räkna (The three R’s) gäller fortfarande men räcker inte längre menar man. Den digitala utvecklingen kräver alltså inte bara fördjupade kunskaper utan har bidragit med att krav på helt nya förmågor tillkommit. Detta får mig att tänka på det som Heidi Avellan skrev så insiktsfullt i Sydsvenskan under Almedalsveckan för ett par veckor sedan att ”den som har den korrekta tidsanalysen, den som ser väljarnas verklighet, den som bidrar till att skapa nya jobb med gott näringslivsklimat och innovationer, den som erbjuder trygghet när jobbet tar slut, den får de breda väljargruppernas stöd. De skolor som nått dit tror jag främst har förstått följande: • Att lära ska vara lustfyllt.
Studie visar positiva effekter av en-till-en program | I huvudet på Håkan Fleischer ARTIKEL ::: Intertwining digital content and a one-to-one laptop environment in teaching and Learning: Lessons from the Time to Know program VIKTIG UPPDATERING: Jag har fått indikationer på att författaren också är med i utformningen av programmet Time To Know. Jag har inte möjlighet att kontrollera detta, men man bör ha detta i åtanke, och alltså ta de positiva forskningsresultaten med en grov nypa salt, och kanske tänka sig att de inte bär samma giltighet. Studien (länk till pdf-version) tar sin utgångspunkt i att medelst mixed method undersöka effekterna av implementeringen av ett specifikt program för en-till-en, nämligen Time To Know. * en infrastruktur som består av varsin dator för eleverna och lärarna * Interaktiv undervisning * Användande av en digital lärplattform * Pedagogisk support av experter till lärarna * Teknisk support Modellen beskrivs i detalj på Time to Know. Undersökningen är gjord på 476 elever i fjärde och femte klass, jämfört med kontrollgrupp. Referenser
Dubbla språk i skolan bra för nyanlända Vilka språk som ska användas i undervisningen är en stor fråga i Malmö. Nästan hälften av stadens grundskoleelever, 46 procent, talar ett annat språk än svenska hemma. På Rosengårdsskolan har de allra flesta elever ett annat modersmål. – Vi lärare hade en tendens att förenkla språket. Annika Karlsson blev intresserad av ett försök med flerspråkig NO-undervisning i klasser där elever fick använda sitt modersmål arabiska som ett extra verktyg. En fjärdeklass som tidigare fått flerspråkig undervisning blev Annika Karlssons fokus när hon på Malmö stads bekostnad fick en tjänst som licentiand i didaktik vid Malmö högskola. – När eleverna också får använda sitt modersmål kan de gå djupare in i ämnet och förklara mer detaljerat. Pedagogen som ledde lektionerna kunde inte arabiska. – En vanlig rädsla bland lärare är att de ska bli uteslutna om eleverna talar arabiska, säger Annika Karlsson. – Att eleverna behöll arabiskan skedde inte på bekostnad av svenskan.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning. Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. De är även mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet och bidrar till att motivera arbetarna och öka arbetsglädjen och arbetskvaliteten. Nyckelkompetenser bör förvärvas av unga människor som just håller på att avsluta sin grundskoleutbildning, för att utrusta dem för vuxenlivet och i synnerhet för arbetslivet samtidigt som det bildar en grund för fortsatt lärande, vuxna genom hela livet, genom en process för utveckling och uppdatering av färdigheter. Åtta nyckelkompetenser Bakgrund
Hur kan it utveckla lärandet i skolan? För två veckor sedan publicerade Nesta, en quango som arbetar för innovation och näringslivsutveckling, rapporten Decoding Learning: The Proof, Promise and Potential of Digital Education. Rapporten är skriven av forskare vid London Knowledge Lab och Learning Sciences Research Institute vid University of Nottingham. Detta uppmärksammades en del i brittiska medier, bland annat av BBC och The Telegraph, eftersom Nesta, när rapporten presenterades, slog fast att brittiska skolor använder hundratals miljoner pund varje år till inköp av hårdvara, men att de allra flesta inte drar nytta av tekniken på ett bra sätt i undervisningen. Det är ingen större mening att investera i dyr teknik om man ändå fortsätter arbeta på samma sätt som tidigare, menade Nestas vd Geoff Mulgan. Syftet med rapporten är att visa hur skolorna kan göra för att verkligen börja utnyttja de möjligheter som tekniken ger. 1. Solar Stormwatch, som utvecklats av Greenwichobservatoriet, är ett annat exempel. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Att uppmärksamma pojkar i skolan « nytid.fi Illustration: Jenny Lucander-Holm Forskaren Harry Lunabba visar hur pojkar utgör en mångfacetterad kategori och hur pojkdom kan utspelas på flera olika sätt. Det talas och skrivs mycket om pojkar just nu. Det heter att pojkar halkar efter flickor, att pojkar inte klarar sig i skolan och att pojkar är vilsna då många saknar manliga förebilder i sin uppväxtmiljö. De som är bekymrade menar att det pågår en pojkkris. Vissa hävdar dessutom att det är inte bara pojkar som är i kris, utan att hela ungdomen håller på att förfalla i brist på tillräckligt föräldraskap, resurser och vuxet ansvar. Det metodologiska angreppsätt som jag anammat i min etnografiska studie om pojkar i högstadieskolan – som sedermera blev min doktorsavhandling – bygger på så kallad modern barndomsforskning. Där den traditionella barndomsvetenskapens fokus i första hand legat på barns psykologiska utveckling, ligger fokus i den moderna barndomsforskningen på barnens sociala liv och sociala vilkor. Harry Lunabba