background preloader

Barn gör rätt om de kan

Barn gör rätt om de kan
I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving. Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare. Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Han har genomfört flera föredragsturnéer i Sverige. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. När Ross W Greene besökte och föreläste i Malmö för drygt ett år sedan fick alla pedagoger på fritidshem och skolor i Kirseberg möjlighet att lyssna när han förklarade metoden. – Jag föll direkt för hans sympatiska sätt att se på barn! Nyckelordet för att nå eleven är empati. – Handledning är nödvändig.

http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2013/11/10/barn-gor-ratt-kan

Related:  anpassningar/stödKollegialt lärandejessicatapedagogik

”Jag har fastnat” – Elev Emil Jansson Okt 13 ”Jag har fastnat” – Elev »Bra! Tack läraren!« Det är en solig eftermiddag på Globala gymnasiet som tronar i en vit byggnad på höjden mellan den trafikerade Hornsgatan och åttiotalshusen i sluttningen ned mot Tantolunden på Södermalm i Stockholm. Här går förstaringarna Hanna Hellström och Sara Vaghult. De läser naturvetenskapsprogrammet sedan ett drygt halvår tillbaka och i klassen finns det många nivåer av kunskap bland eleverna i olika ämnen även om många hade höga betyg, konstaterar de. När de ska beskriva hur en bra lärare är kommer flera aspekter upp. Inte sträng men bestämd, låter en beskrivning. Sedan resonerar de kring hur viktigt det är att läraren kan lyssna och förstå dem utifrån där de befinner sig – både vad gäller kunskap inom ett ämne och praktiska frågor som arbetsmängd och planering.

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro Hur lär man sig att bli samtalshandledare? Elisabeth Åsén Nordström har tittat på hur läroprocessen ser ut för de lärare som lär sig bli pedagogiska handledare. Det hon såg var att skolan och förskolan behöver satsa på att utveckla samtalskompetens och se det som en pågående utvecklingsprocess.

Så här enkelt kan det vara Dylan Williams nyckelstrategi nummer tre – att ge respons som för lärandet framåt – kan man jobba med i stort och smått. Jag vill gärna lyfta fram ”i smått”. Det behöver inte vara varken komplicerat eller ta lång tid. Råd till pedagoger vid adhd/add - www.lul.se Att undervisa och pedagogiskt bemöta ett barn med adhd/add erbjuder intressanta utmaningar. Ju mer man som pedagog känner till och förstår funktionshindret, desto bättre rustad är man att stödja barnets utveckling. I detta faktablad ges en kortfattad vägledning för det praktiska pedagogiska vardagsarbetet med dessa barn. Råden och tipsen är generella men varje barn är unikt och det gäller att prova sig fram till fungerande lösningar för just det barnet. De svårigheter barn med adhd/add har varierar, men de mest typiska dragen är dels uppmärksamhetsproblem, dels impulsivitet och överaktivitet.

Elev på min egen lektion Enligt Hatties ”Visible learning” är det få saker man kan göra som lärare som ger större positiv effekt på elevernas skolprestationer än att videofilma sin egen undervisning i syfte att hitta områden att förbättra. Jag har varit inne på det här spåret ett tag, bland annat genom att utsätta mig för observation (även om Robert Coes artikel om klassrumsobservation gjort mig en smula konfunderad, vilket jag skriver om här), men just videofilmande har jag av någon anledning skjutit framför mig. Ända tills förra veckan. Efter att ha förklarat för eleverna varför jag ville filma lektionen var det bara att ta ett djupt andetag, placera paddan längst bak i klassrummet och kasta sig upp på hästen! Bortsett från att några elever ställde sig upp på stolen, tittade in i paddan och räckte ut tungan, var det en ganska vanlig lektion, vilket också var syftet.

En deckarhistoria med digitala verktyg Mina åttor har läst olika typer av deckare, bland annat Man kan bara bli hängd en gång och Ridån går upp. Den senare blev de mycket fästa vid och gav dessutom ett bra diskussionsunderlag. Vanligtvis skriver eleverna egna deckare, men tiden är knapp så här i slutet av terminen. Istället för att skriva en hel och omfattande deckare, blev alternativet att gestalta sig själv som huvudperson i valfri deckargenre. "Arga barn behöver hjälp att tänka" – Neeeeej! Jag tänker inte äta. Absolut inte. Jag hatar er! När 6-åriga Olle förstår att den utlovade köttgrytan plötsligt bytts mot fiskgratäng, protesterar han högljutt.

Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor.

jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Då hjärnan stimuleras och förändras beroende av vad vi utsätter hjärnan för är vårt förhållningssätt viktigt, särskilt för alla som jobbar i skolan.

Barn gör rätt om de kan Skillnaden mellan ”Barn gör rätt om de kan” och ”Barn gör rätt om de vill” är bara ett ord, men samtidigt oerhörd. Ingrid Bosseldal lyssnar på den amerikanske psykologen Ross Greene och känner visst hopp inför framtiden. Det är fortbildningsdagar inför skolstarten. Jag slår mig ner i en nästan fullsatt aula i Folkets Hus vid Järntorget för att under två dagar lyssna till den amerikanske psykologen och författaren Ross Greene. Det är en av sommarens vackraste dagar. En kort sekund tittar jag längtansfullt ut genom fönstret, sedan bara framåt, mot den där självklara mannen på scenen, som möjligen påminner lite om Karlsson på taket.

Related: