background preloader

Barn gör rätt om de kan

Barn gör rätt om de kan
I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving. Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare. Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Han har genomfört flera föredragsturnéer i Sverige. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. När Ross W Greene besökte och föreläste i Malmö för drygt ett år sedan fick alla pedagoger på fritidshem och skolor i Kirseberg möjlighet att lyssna när han förklarade metoden. – Jag föll direkt för hans sympatiska sätt att se på barn! Nyckelordet för att nå eleven är empati. – Handledning är nödvändig. Related:  okategoriserat

Samtiden - ADHD - hjälp hur gör man?: Del 3 "Jaha, jag är alltså dubbelknäpp" var Lotta Abrahamssons första tanke när hon som vuxen fick diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. I en tempofylld föreläsning delar Lotta Abrahamsson med sig av sin egen historia. Hon blandar handfasta råd hur personer med liknande diagnoser kan hjälpas med förklaringar till varför de reagerar som de gör. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

Framtidens lärande: Lärandets nya landskap – öppen hearing i Riksdagen Offentlig hearing om lärandets nya landskap, organiserad av ledamöter i Riksdagens utbildningsutskott tillsammans med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna och Stiftelsen DIU. Tid: Onsdag, 5 februari, kl 12.00 – 15.45(programmet startar med enklare lunch) Plats: Riksdagen, första kammaren Framtidens lärande – lärandets nya landskap De nationella styrdokumenten anger att alla elever har rätt att få använda digitala verktyg i skolan, och att alla elever ska få ”digital kompetens”. Betydande framsteg görs med digitala ingångar till skrivandet och läsandet, med delat skrivande och effektivare former för arbetet i klassrummet med återkoppling till elever, med synliggjort lärande. Samtidigt visar Skolinspektionens och Skolverkets bilder att många skolor och kommuner ännu inte på ett systematiskt sätt integrerar de digitala verktygen och arbetssätten i sitt arbete. AnmälanProgram hearing riksdagen 5 februari (fullsatt)

”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Arbetsspecialisering behövs i skolan. Risken är att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet. I stället måste vi söka lösningar där lärarna får mer tid för sin profession, som man exempelvis gjort i Frankrike, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård. Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade. Här finns skolans kommunalisering, det fria skolvalet, överbetoningen av skolans demokratiskt fostrande roll kontra fokus på kunskaper, den dåliga förberedelsen att undervisa elever med utländsk bakgrund (DI 4/12), läraryrkets statusförsvagning (DN 9/12) och ordningen i klassrummen (DI 20/12). Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild.

#Språklyftet: Cirkelmodellen och Moodle i #skolan | Fredriks blogg En modell som har kommit upp på twitter och diskuterats där en del är Cirkelmodellen. I den här artikeln kommer jag att försöka visa på hur Moodle kan användas i kombination med denna modell. Men först lite om Cirkelmodellen för den som inte hört om den förr. Vad är Cirkelmodellen? Cirkelmodellen är en modell som tar med eleverna på en resa kan man säga genom fyra olika faser. Fas 1. Den första fasen inom Cirkelmodellen handlar som framkom ovan om att bygga upp kunskap inom ett område. Att kunna använda tankekartor för att bygga upp kunskap är centralt. Man skulle också kunna tänka sig att använda en modul som heter Tracker. Fas 2. Den andra fasen handlar om att läsa texter inom de genrér som man arbetar med. Fas 3 och 4. Att skriva texter tillsammans och enskilt kan man göra på lite olika sätt. Kategorier: Notiser, skolan

Samtiden - ADHD - hjälp hur gör man?: Del 2 "Jaha, jag är alltså dubbelknäpp" var Lotta Abrahamssons första tanke när hon som vuxen fick diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. I en tempofylld föreläsning delar Lotta Abrahamsson med sig av sin egen historia. Hon blandar handfasta råd hur personer med liknande diagnoser kan hjälpas med förklaringar till varför de reagerar som de gör. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

Framgångsrika skolkommuner Projektet Framgångsrika skolkommuner lyfter fram goda exempel från 16 kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat. Vi har varit nyfikna på hur man leder och styr skolan på ett bra sätt. Rapporten "Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner" beskriver åtta gemensamma faktorer från kommunerna. Vad kännetecknar framgångsrika skolkommuner? I rapporten kan du läsa mer om våra iakttagelser, konkreta exempel från kommunerna och ett internationellt perspektiv. Vi har sett att framgångsrika skolkommuner: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Fakta De kommuner som har deltagit i projektet för att de haft goda resultat är (i bokstavsordning): Arjeplog, Båstad, Danderyd, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka och Pajala. Kontakt Om du är intresserad av att veta mer om projektet, kontakta: Helena Bjelvenius, e-post helena.bjelvenius@skl.se, telefon 08-452 79 27 Informationsmaterial SKL, Framgångsrika skolkommuner 1.

Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan Hur kan ny kunskap fångas upp, anpassas och integreras i skolan? Det har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen studerat. Resultaten i rapporten presenteras idag vid en öppen utfrågning i riksdagshuset. På uppdrag av utbildningsutskottet har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen genomfört studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”. Rapporten handlar om hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Istället för att fokusera på vad som inte fungerar bra har rapportens författare valt att finna faktorer som underlättar kunskapsimplementering. – Målet med rapporten har varit att lyfta fram olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man bygger upp en organisation som på ett effektivt sätt kan ta till sig ny kunskap, säger han. Några av rapportens slutsatser är att kunskapsimplementering är något som aldrig kan förenklas till att handla om att övertyga människor om vad som är rätt.

Läs- och skrivdagen 2014 | Lärarfortbildning Om konferensen I den internationella kunskapsundersökningen PISA presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i läsförståelse. Skillnaderna mellan olika grupper av elever har vuxit. Det är fullständigt oacceptabelt och situationen måste förändras. Vad fungerar bäst för eleverna? Målgrupp Alla som arbetar med läs- och skrivinlärning i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-5 Innehåll 08.15RegistreringKaffe/te med smörgås 09.00Välkommen! 09.10Hjärnans krav på läsundervisningen – att lära sig förstå vad som egentligen står i en textSusanne Weiner Ahlström, utbildningskonsult inom läs- och skrivpedagogik och författare till ”Språkbiten” Den ultimata läsmetoden existerar inte. Hur tar man reda på exakt vad eleven kan och inte kan? 10.15Ökad och säkrare läsförståelse genom modeller som fungerarBarbro Westlund, en av våra mest framstående läsforskare Vad innebär det för eleven att aktivt arbeta med att utveckla sin förståelse för texter? 11.15Kaffe/te med frukt 12.45Lunch 14.45Kaffe/te med kaka

Samtiden - ADHD - hjälp hur gör man?: Del 1 "Jaha, jag är alltså dubbelknäpp" var Lotta Abrahamssons första tanke när hon som vuxen fick diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. Då jobbade hon som framgångsrik företagsledare och kunde, tack vare en god inkomst parera livets kaos. Idag jobbar Lotta Abrahamsson som autismpedagog och föreläsare. I en tempofylld föreläsning delar hon med sig av sin egen historia och blandar handfasta råd hur personer med liknande diagnoser kan hjälpas med förklaringar till varför de reagerar som de gör. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

Goda relationer förutsättning för ordning och reda Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten. Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. – Vi vet att det nya lärare tycker är absolut svårast är att skapa ett bra, fungerande arbetsklimat i klassrummet. En annan av paneldeltagarna var Jan Jönsson, rektor på Karsby International School i Stockholm. – Ja, jag tycker att det är ett problem och det visar ju även olika utvärderingar av skolan. – Jag tror inte att det enbart är skolans problem. Vem äger problemet när det gäller studieron?

Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Det är i det didaktiska rummet som lärare leder lärandet för både den enskilda eleven och elevgruppen. Lärare — elev.

Lärare saknar verktyg för skicklig läs- och skrivundervisning Tarja Alatalos studie grundas på lärares egna utsagor och enkätsvar om villkoren för undervisningen samt förhållningssätt, attityder och kunskaper om läs- och skrivinlärning. - En stor del av lärarna i undersökningsgruppen har kunskapsluckor vad gäller svenska språkets strukturer och vanliga svenska stavningsregler. De tycks också ovana vid att ingående beskriva elevers läsutveckling och har svårt att redogöra systematiskt för aspekter av den dagliga läs- och skrivundervisningen, säger Tarja Alatalo.Räkna språkljud - Det handlar till exempel om att kunna räkna språkljud, fonem, i ord i talspråket. En konsekvens av detta är att när eleverna väl knäckt läskoden, liksom när de har svårigheter i sin läsutveckling, lägger många lärare ensidigt fokus på att få eleverna att läsa mer. - Risken är att brist på varierad och individuell träning av läsflyt och läsförståelse leder till att elevernas läsförmåga inte utvecklas optimalt.

Related: