background preloader

Vilket mindset har du när du möter dina elever?

Vilket mindset har du när du möter dina elever?
Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! En människa har sällan samma mindset i alla situationer. Eller av sina kompetenser och färdigheter i ämnet:”Jag kan lösa svåra tal om jag använder uppställningar.” Ibland är elevens mindset beroende av vilken form av feedback läraren ger eleven:”Du har en talang för matematik.” Eller:”Du använde bra strategier när du löste uppgiften.” Utveckla ett growth mindset med processfeedback Vårt bemötande kan hjälpa eleven att utveckla ett growth mindset, skriver Dweck, eftersom mindsets är baserade på signaler vi skickar om vad som är viktigt. I stället bör vi inrikta oss på att ge processfeedback:“Det här var ett bra resultat. Related:  Skolutveckling

untitled Om vikten av att som lärare visa hur man gör Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration! Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. I do, we do, you do För den som inte har tid och möjlighet att läsa Pauline Gibbons böcker om genrepedagogik och cirkelmodellen, eller till exempel Barbro Westlunds böcker om aktiv läsundervisning, sammanfattar klippet kärnan i dessa böcker tycker jag. Ha det fint!

Growth mindset i våra skolor | Janna Scheéle Aldrig har väl skola, lärare och undervisning varit så mycket i fokus som nu. I sociala medier är debatten glödhet. Det pratas oerhört mycket om betyg och bedömning, som om det vore skolans huvuduppdrag. Hur kommer vi bort från den här stressen? Jag har under de senaste åren tagit del av Carol Dwecks forskning kring olika mindsets. Ett mindset skulle kunna översättas till förhållningssätt, tankesätt eller synsätt. Fixed mindset innbär att man ser intelligens som något fast, ramen för hur mycket man kan utvecklas är låst. Carol Dweck beskriver skillnaden såhär: In a fixed mindset, people believe their basic qualities, like their intelligence or talent, are simply fixed traits. Källa: Carol Dwecks forskning visar att det är den återkopplling barn får som styr vilket typ av mindset de utvecklar. I sin forskning har hon därför följt grupper av elever där man börjat undervisa om mindset och vad det innebär. /Janna

Tänker du att elever är A- eller C-elever? Tänker du att elever är A- eller C-elever? Tänker dina elever det? Kan det påverka deras kunskapsutveckling? Jorå. Carol Dweck har beforskat detta och pratar om två olika former av ”mind-sets” – att 1) antingen se att elever kan utvecklas och kommunicera detta (growth mind-set) eller att 2) man kan/kan inte (fixed mind-set). Även i Hatties ”Visible learning” kan vi se att INTE klassificera elever kan ha stor positiv påverkan på deras lärande (effektstorlek 0,61). ”Recent research has shown that students’ mind-sets have a direct influence on their grades and that teaching students to have a growth mind-set raises their grades and achievement test scores significantly.” Läs mer här (finns flera referenser i artikeln).

jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Den som vill ha isbergsillusionen som pdf kan ladda ner den här: Isbergsillusionen

Barn gör rätt om de kan Det är fortbildningsdagar inför skolstarten. Jag slår mig ner i en nästan fullsatt aula i Folkets Hus vid Järntorget för att under två dagar lyssna till den amerikanske psykologen och författaren Ross Greene. Det är en av sommarens vackraste dagar. En kort sekund tittar jag längtansfullt ut genom fönstret, sedan bara framåt, mot den där självklara mannen på scenen, som möjligen påminner lite om Karlsson på taket. Hans budskap är lika enkelt som genialt (och gör sig allra bäst på engelska): ”Kids do well if they can”. Alltså, som det uttryckts i olika svenska översättningar: ”Barn beter sig bra om de kan.” ”Barn som kan uppföra sig gör det.” ”Barn gör rätt om de kan”. Det viktigaste ordet i meningen är ”kan”. Så mycket barnuppfostransnit, så mycket pedagogik har varit upptagen vid det där lilla ordet ”vill”. Om det ändå vore så enkelt. Men så är det ju inte. – Sluta, säger Ross Greene och gestikulerar bestämt med sina fritt dinglande ben, sluta tala om för de här barnen vad de redan vet. 1.

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen... Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden? Dweck forskade i nästan 20 år om detta och hon fann att olika Mindset styr oss i vårt tänkande. Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset. Beröm som blir fel Dweck visar på vad beröm gör med oss och hur fel det kan bli fast avsikten är god. Lärare med ett statiskt mindset

35 More Ways to Use Google Classroom Back when I had only had a list of 35 ways to use Google Classroom I submitted a poster session proposal to ISTE. Since then the list has grown and you can now purchase “50 Things You Can Do With Google Classroom” on Amazon. For my poster session I have come up with an additional 35 ways you can use Google Classroom. (I guess that brings me up to 85). Copyright secured by Digiprove © 2015 Like this: Like Loading... Tydlighet är grunden för effektivt lärande har debatterats under lång tid. Men är det oroligt i svenska klassrum? Inte enligt de hundratals observationer som jag genomfört – de visar oftast på arbetsro. Det är inte heller så att god ordning automatiskt leder till lärande. Vissa lärare tenderar att sysselsätta eleverna snarare än att ge dem utmanande uppgifter, visar Hermine Marshall i In Pursuit of Learning-oriented Classrooms. Två av mina egna rapporter analyserar hur lärarens sätt att hålla ordning påverkar kvaliteten på lärandet. När undervisningen är lärarstyrd men systemet är otydligt blir oordning och osäkerhet följden. – God morgon! – … 4, 5, 6, 7, 8, 9 fortsätter eleverna medan Jessica går ut för att hämta elever som saknas. – Sch … säger Jessica när hon återvänder. – Tyst, nu ska vi börja lektionen. – Jag trodde vi hade börjat! – Tråkigt. – Tyst Philip, var snäll och flytta tillbaka till ringen! Jessica pekar på hans plats. Samtidigt som Jessica hämtar elever måste hon se till att det inte uppstår oordning. – Den suger.

jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S. Dags att undervisa begripligt Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. – Det här kan bli en stor förändring. Den pekar på lärarens skyldighet att undervisa så att eleverna förstår, säger Wern Palmius. Det går inte längre att framåt terminsslutet ”vifta med F-varningar” och inte heller att skjuta över ansvaret för vissa barn till en speciallärare, menar han. – Det är inte rimligt att uppemot hälften av eleverna i en klass är ”särskilda”. Då måste jag som lärare ändra min undervisning och flytta mig dit där eleverna är. För rektorn innebär de nya reglerna en skyldighet att lägga sig i undervisningen, eller åtminstone ta reda på att den är begriplig. Den nya lagstiftningen handlar helt enkelt om att göra undervisningen tillgänglig. En avsikt med lagändringen var just att antalet åtgärdsprogram ska minska, och så bör det bli, anser de båda rådgivarna.

Related: