background preloader

Diskussionsunderlag-bild

http://webb2.svedala.se/kvutis/wp-content/uploads/2014/06/Diskussionsunderlag-bild.pdf

Related:  Formativ bedömningDidaktiska tipsKlassrum allmäntundervisningpedagogik

Ny kunskapsvägg med CI, förmågor och kunskaskrav Jag och en kollega har suttit och sorterat förmågorna och kunskapskraven. Det är inte förstå gången men jag tycker jag lär mig så mycket då man pratar igenom hur man lägger upp undervisningen mot respektive förmåga. I det centrala innehållet får vi veta vad varje förmåga ska fokusera och bedömas i och vi valde att lägga in den centrala innehållet för respektive färdighet – reception och produktion och interaktion för att belysa att vi inte bedömer något som inte ska bedömas. En punkt under reception språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter ska till exempel inte bedömas i elevens tal eller skrift utan enbart lyftas i undervisningen där eleven tar in kunskapen.

Mitt Flippade Klassrum I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen. När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder.

Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Anja Thorsten, Linköpings universitet och Malin Tväråna, Stockholms universitet Om fokus läggs på att ta reda på hur eleven har förstått ämnesinnehållet i stället för om eleven har förstått är det lättare att ta reda på vad som behöver förändras i undervisningen. På så sätt skulle bedömningen bli ett mer konstruktivt redskap för att få alla elever att utvecklas och lära sig. De senaste åren har en samsyn kring att bedömning har stor betydelse för elevers lärande blivit vedertagen i svensk skola. I Vetenskapsrådets SKOLFORSK-rapport (2015) beskrivs dock att en förenklad och instrumentell syn på formativ bedömning har kommit att växa fram både i forskning och i skolpraktiken.

Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? När kan den tillämpas? Att ge feedback till elever Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv. Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift. Det underlättar så mycket vid betygssättningen när jag vet vilka kunskapskrav jag väljer att fokusera på.

Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen.

Sju timmar om källkritik Att kritiskt kunna granska och värdera information är en viktig förmåga att utveckla för att klara studierna i olika ämnen samt för kunna verka aktivt i vår demokrati, men det är även ett av skolans uppdrag som skall genomsyra alla barn och ungdomars skolgång från förskoleklass till gymnasieskola. Förmågan finns med i läroplanerna på flera ställen och lärarens utmaning i detta uppdrag är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Skolverket har därför arbetat fram ett utvecklingspaket som syftar till att främja arbetet med just detta i skolverksamheter genom att bl.a. inspirera till samtal om källkritik bland lärare. I det här utvecklingspaketet arbetar lärare kollegialt med ett material där alla delar utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Paketet är indelat i sex steg och beräknas, precis som rubriken antyder, ta ungefär sju timmar.

Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter.

Psykologilexikon - lexikon - ordbok i psykologi - hitta förklaringen till ordet här Eng: Socratic question [sɒˈkrætɪk ˈkwestʃən, səʊˈkrætɪk ˈkwestʃən]. Fråga av den typ som används i sokratisk frågeteknik (eng: Socratic questioning, Socratic questioning technique), sokratisk samtalsstil, sokratisk metod (eng: Socratic method, Socratic dialogue, method of elenchus, elenctic method, Socratic irony), uppkallad efter den grekiske filosofen Sokrates (470-399 f Kr). Sokratisk frågeteknik består enligt en vanlig missuppfattning i konsten att ställa frågor av typen: "Varför säger du det?" - "Vad exakt innebär det?"

Related: