background preloader

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete
Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare. Eftersom Stedt följde dessa lärares arbete bevittnade hon många olika samtal och interaktioner mellan olika personer. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Handlingsutrymmet skapar möjligheter

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/verksamhetsutveckling/erfarenhetsutbyte-kritisk-del-i-kollegialt-samarbete-1.222269

Related:  Forskning, handledning, kollegialt lärandePedagogikKollegialt lärandeKollegialt lärande

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna.

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08).

Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Sofia har varit yrkesverksam i 14 år. Hon undervisar i sex ämnen från år 6 till 9. Trots sin erfarenhet var hon nyfiken på att få individuell coachning när skolan fick ett er­bjudande från Skol­verket att delta (se faktaruta). — Kvällen innan min coach skulle komma på besök i klassrummet kände jag mig lite nervös. Historiska institutionen, Lunds universitet Ph.D., University of Alberta, Kanada 2009 M.A., historia, San Diego State University, USA, 2003 Fil. mag, ryska, Uppsala Universitet 1998 Postdok, Lunds universitet 2012-2013 Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald, Tyskland 2010-2011 Har undervisat kurser i världshistoria, Europas, Rysslands, Ukrainas, samt Förintelsens historia, samt specialiserade seminarier i Sovjet, Rysslands, och Ukrainas historia, ledde i Greifswald teorikurser för doktorander. Per Rudling har i sin forskningsverksamhet främst sysselsatt sig med frågor om historiekultur, nationalism och ideologiskt historiebruk i Kresy Wschodnie, gränsområdena i vad som idag är västra Vitryssland, västra Ukraina, och Litauen.

"Lär av och med varandra – bortom tid och rum" Hur hinner du vara så aktiv i sociala medier, Anna? Den frågan får jag ofta och mina motfrågor, som jag ibland bara formulerar tyst för mig själv, blir: ”Hur hinner du hålla dig uppdaterad när du måste söka efter all information på egen hand? Hur hittar du tiden att sätta dig ner med kollegor från när och fjärran för att reflektera över din egen undervisning?” Sedan jag aktivt började använda sociala medier som ett verktyg för professionellt lärande har jag utvecklats enormt mycket.

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. Bedömningsstöd i samhällskunskap på gymnasial nivå I ämnet samhällskunskap finns ett bedömningsstöd till kurserna 1a1 och 1b. Materialet består av en uppgift med tillhörande bedömningsanvisningar. Bedömningsanvisningarna består av autentiska elevsvar med tillhörande kommentarer samt en matris som sammanfattar progressionen. Materialet ger stöd för bedömning i relation till den del av kunskapskraven som handlar om i vilken utsträckning man kan redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.

Gott resultat när lärare handleder varandra – Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark framväxt i svensk skola. Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodeller, exemplevis forskningscirklar, säger Lill Langelotz, anställd vid Högskolan i Borås. – När arbetslag infördes i skolan vid mitten av 90-talet innebar det inte per automatik att fokus sattes på de pedagogiska frågorna. I många fall stannade det vid att arbetslaget löste de praktiska frågorna. Professionsutveckling utifrån teori och inifrån praktik @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Det finns ingen bättre praktik än en väl beprövad teori. I det här blogginlägget summeras den första delen av två inlägg som berör forskning om kollegialt lärande och lärares professionella lärande och utveckling. Inlägget är en del av en bloggserie om VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan organisera det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling. Här hittar ni en sammanfattning av forskningen inom området med länkar till de forskningsöversikter som ligger till grund för blogginlägget.

Bedömningsstöd i historia på gymnasial nivå I historia finns ett bedömningsstöd till kurserna 1a1 och 1b. Materialet består av en uppgift med tillhörande källmaterial och bedömningsanvisningar konkretiserade i en bedömningsmatris och ett bedömningsprotokoll. Materialet ger stöd för bedömning i relation till den del av kunskapskraven som rör arbetet med historiskt källmaterial. Den uppgift som ligger till grund för bedömningsstödet har en tydlig koppling till ämnets syfte, det centrala innehållet i de aktuella kurserna i ämnesplanen och kunskapskraven i dessa kurser. Uppgiften kan också användas som modell för liknande uppgifter, med annat källmaterial och andra historiska processer och sammanhang i fokus.

Utvecklingsprojekt I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse.

Related: